Varukorg ()

Frakt
Att betala

Mina sidor

Anordna en bubbelprovning hemma

Mousserande vin kommer i många stilar – från okomplicerad mingeldryck till nyanserat vin som kan lagras länge. Lär dig hur du skiljer på bubbel och bubbel med vår vinprovningsguide!

Vad ingår i en bubbelprovning?

  • Visuell analys: här tittar du på vinets färg, transparens och bubblor.

  • Doftanalys: urskilj primäraromer (aromer från själva druvan) och sekundäraromer (aromer från vinmakeriet).

  • Smakanalys: undersök grundsmaker, aromer, munkänsla och längd.

  • Slutsats: sammanfatta resultaten av din provning.

Läs mer om att anordna en vinprovning hemma i vår guide.

Lämpliga mousserande viner att prova

Välj mousserande viner av varierande typer, tillverkade med olika metoder. Till exempel:

bubbel

Utrustning som behövs för din bubbelprovning:

  • Vinglas: använd vanliga vinglas eller ISO-provningsglas (inte flöjtglas). Eftersom vin smakar olika i olika glas, så bör du ha likadana glas till alla viner. Rengör glasen ordentligt före provningen för att undvika att vinet påverkas.

  • Spottkoppar för dem som önskar.

  • Penna och anteckningsblock för noteringar. 

  • Bra belysning: dagsljus är det bästa, men elektrisk belysning fungerar också.

  • Underlag: mot en vit duk ser du vinet allra bäst. Ett alternativ är ett vitt papper att luta glaset över.

  • Att tänka på! Undvik att använda stark parfym och att konsumera kaffe, tobak, tuggummi eller chili tätt inpå provningen – det kan påverka din smak- och doftupplevelse.

Dags att börja prova! Så här gör du:

Steg 1: Häll upp

  • • Börja med att ”vänja” glaset vid aromerna genom att hälla upp lite vin, snurra och hälla ut. Servera sedan vin i ungefär en fjärdedel av glaset.

Steg 2: Titta

  • • Färg: luta glaset över ett ljust underlag och undersök färgen. Är vinet ljusgult, eller går det åt det gyllene hållet? Färgen påverkas bland annat av druvsort, ålder och hur vinet har tillverkats. Vita viner blir mörkare, mer guldfärgade med tiden.

  • • Klarhet/transparens: mousserande viner är oftast kristallklara. Men vissa stilar, som prosecco col fondo eller pét nat, är aningen mer grumliga.

  • • Bubblor: kvaliteten på bubblorna – storlek och antal - kan säga något om tillverkningsmetoden. Mousserande vin gjort enligt traditionella metoden har generellt många, små och fina bubblor, som ibland bildar en smal pelare i mitten av glaset. Viner gjorda med charmatmetoden tenderar att ha större bubblor. Men även glaset, och vinets serveringstemperatur påverkar hur bubblorna beter sig. Kolsyran mattas av när vinet lagrats länge.

Steg 3: Dofta

  • • Dofta på vinet utan att snurra glaset. De första aromer som möter dig är primäraromerna, aromerna från själva druvan. Det kan handla om dofter av frukt, blommor och örter. Undersök om doften är enkel eller komplex – med många olika typer av dofter.

  • • Snurra glaset och dofta igen. Nu kan du uppleva de sekundära aromerna – aromer som bildats under vintillverkningen. Exempel på sekundära aromer är smöriga toner från malolaktisk jäsning eller brödiga toner från lagring på jästfällningen. För mousserande viner gjorda med traditionella metoden är lagring på jästfällningen ett krav. Standardprosecco har ingen jästkontakt, medan prosecco col fondo/sui lieviti, innebär att vinet har varit i kontakt med jästen.

Steg 4: Smaka

  • • Skölj runt en klunk vin i munnen så att alla smaklökar får kontakt med vinet. Svälj eller spotta och andas ut genom näsan, Notera smak, textur, kropp och längd.

  • • Smak: här upplever du dels grundsmakerna, främst sötma och syra, och dels specifika aromer. Efter att du har svalt vinet så stimuleras doftsinnet retronasalt – genom munnen. Det är så vi uppfattar smaker som till exempel citrus, äpple eller kex. Försök röna ut om aromerna är komplexa eller enkla.

  • • Munkänsla: bubblor. Mousserande vin gjort med charmatmetoden, som prosecco, tenderar att ha hårda, aggressiva bubblor som sticker lite på tungan. Vin gjort enligt den traditionella metoden, som champagne, har ofta finare och mjukare bubblor.

  • • Munkänsla: struktur. Ett vin med högre socker- och/eller alkoholhalt upplevs som mjukare och ett vin med högre syra som hårdare. Lägre serveringstemperatur ger också en hårdare upplevelse av vinet. Socker och alkoholhalt bidrar till fyllighet, och malolaktisk jäsning kan ge en rundare karaktär.

  • • Längd: undersök hur länge smak och doft hänger kvar efter att du svalt vinet. Enklare viner har ofta en längd på runt 5-8 sekunder, mer komplexa viner runt 7-10 sekunder och riktigt komplexa viner över 10 sekunder.

  • • Utveckling: här bedömer du vinets mognad. Är vinet ungt och friskt eller finns det mogna toner? Med lagring avtar syran och i champagne bildas ofta djupare, mer komplexa aromer som nougat, nötter och honung.

Steg 5: Sammanfatta

När du har vänt och vridit på dina viner i provningen så sammanfattar du din upplevelse. Är vinerna balanserade eller sticker något element, som syra eller sötma, ut? Komplexitet, harmoni och längd brukar vara markörer för ett kvalitativt vin - men varje vin ska helst bedömas i sin egen kategori. Hur skiljer sig vinerna åt vad gäller nyanser, aromer och bubblor?

Jämför gärna dina noteringar med övriga deltagare – har ni uppfattat vinerna på ungefär samma sätt? Om inte så kan det vara en grund till intressanta diskussioner!

Gav det här mersmak? Läs också om champagneprovningvinprovning av vitt vin och vinprovning av rött vin.

Relaterade produkter

Mer från Vinskolan

Visa mer från Vinskolan