Håll en vinprovning med röda viner

Vinprovningsprotokoll rött vin (pdf)

Fruktigt och lätt eller fylligt, strävt och komplext? Variationerna på röda viner är otaliga. Ordna en vinprovning hemma och lär dig att bena ut olikheterna!

Vad ingår i en provning av rött vin?

• Visuell analys: här tittar vi på vinets färg, opacitet (hur intensiv färgen är), klarhet och viskositet/densitet. De visuella aspekterna påverkas av druvsort, vinets ålder och tillverkningsmetoder – till exempel extrahering och filtrering. 

• Doftanalys: vinets doft påverkas av druvsort/druvsorter och lagringsmetoder som stål eller ekfat. Doften kan också avslöja vinets ålder och evolution, och eventuella defekter.

• Smakanalys: här undersöker vi grundsmaker, aromer, munkänsla, struktur och längd (eftersmak).

• Slutsats: resultaten av provningen sammanfattas, och vinets balans och harmoni avgörs.

Läs mer om att anordna en vinprovning hemma i vår guide.

Lämpliga röda viner att prova

Välj gärna viner i olika stilar – från ett mjukt, silkigt vin på pinot noir till ett kraftpaket som cabernet sauvignon. En variation på ekfatsanvändning ger provningen en intressant bredd. Klassiker som representerar en specifik stil är bra att börja med. Till exempel:

• • Pinot noir, till exempel röd Bourgogne

• • Pinotage från Sydafrika

• • Appassimento från Italien 

• • Shiraz från Australien

• • Cabernet Sauvignon, från Bordeaux eller Kalifornien

• • Nebbiolo, från Piemonte

Se alla vinprovarlådor.

Utrustning som behövs för din vinprovning:

• Vinglas: använd vanliga vinglas eller ISO-provningsglas. Ett glas per vin så att vinerna kan provas parallellt. Det är viktigt att glasen är ordentligt diskade, annars riskerar smaken att påverkas. Servera alla viner i likadana glas, för att kunna göra en rättvis bedömning av vinerna.  

• Spottkoppar – för den som vill ta det lugnt med vindrickandet.

• Penna och papper för att skriva ner noteringar: skriv gärna ut vårt vinprovningsprotokoll för rödvin.

• Bra belysning: allra helst dagsljus, men elektrisk belysning fungerar också.

• Ljust underlag: mot en vit duk ser du vinets färg allra bäst. Det går också bra att hålla glaset över ett vitt papper.

• Tips! Undvik att använda starka parfymer eller att konsumera kaffe, tobak, tuggummi eller chili nära inpå provningen – det kan bedöva din doft- och smakupplevelse.

Nu kan du börja prova! Gör så här:

Steg 1: Häll upp vinet

• Börja med att hälla upp lite vin i glaset, snurra och häll ut. På så vis ”vänjer” du glaset vid vinet och aromerna träder fram bättre under provningen. Häll sedan upp vin i ungefär en fjärdedel av glaset. Servera alla viner som ingår i provningen samtidigt, så att de får luftas.

Steg 2: Titta

• •  Färg: luta glaset över en vit duk eller ett papper. Olika druvsorter ger olika färg – syrah tenderar att ge purpurfärgade viner och nebbiolo ljusare granatröda. Hur länge vinet macererat (fått skalkontakt) påverkar också färgen, liksom klimat och jordmån där druvorna odlats. Färgen kan också ge en hint om vinets ålder. Röda viner blir ljusare, mer brunaktiga med tiden, ibland med en tegelfärgad kant. Lagring på fat ger mer intensiv färg, eftersom fatlagring binder färgpigment. Titta också på färgens intensitet, täthet, eller opacitet – den blir kraftigare genom skalkontakt och avtar när vinet åldras.

• • Klarhet/transparens: röda viner är ofta måttligt filtrerade eftersom man vill behålla färgpigment och smak. Viner som inte filtrerats alls kan vara aningen grumliga. I vissa fall kan grumlighet vara en defekt, eller tyda på att vinet lagrats länge och börjat avge fällningar.

• • Viskositet: med vinets viskositet menar man hur trögflytande vinet är. Vin med mycket socker och/eller alkoholhalt har högre viskositet och mer kropp. De flesta röda viner är medelfylliga till fylliga, men det finns även mer finlemmade röda viner. Genom att tippa lätt på vinglaset kan du bedöma viskositeten. Du kan också titta hur vinet rinner ner längs glaset sidor i ”ben” eller “tårar”.  Men tänk på att dessa också kan påverkas av hur glaset har diskats.

Steg 3: Dofta

• • Dofta först på vinet utan att snurra glaset. De första dofter som når dig är de så kallade primäraromerna, som kommer från själva druvan. Det kan handla om dofter av bär, frukt eller örter.

• • Snurra glaset och dofta igen. När vinet får kontakt med luft blir doften mer komplex och de sekundära aromerna som bildats under vintillverkningen träder fram. För röda viner kan det handla om toner från fatlagring: kryddiga, rostade eller sötaktiga inslag. Här kan du också urskilja eventuella tertiära aromer som kommer när vinet har lagrats. Röda viner kan få toner av multna löv, sojasås, torkad frukt eller torkade blommor. Försök utröna om doften är komplex - med inslag från många doftfamiljer (frukt, bär, örter, kryddor, trä), eller av det enklare slaget, mer fruktbetonad.

Steg 4: Dags att smaka!

• • Försök att exponera alla smaklökar för vinets aromer genom att skölja runt en klunk i munnen. Svälj eller spotta ut enligt önskemål. Andas ut genom näsan, med stängd mun. Bedöm smak, textur, och längd.

• • Smak – de grundsmaker som upplevs i vin är främst sötma och syra. Ibland kan mineralitet i viner upplevas som en typ av sälta.

• • Smak och doft – upplevelsen av grundsmakerna flätas samman med vårt känsliga doftsinne. Doftsinnet stimuleras retronasalt, genom munnen, när vinet har svalts. Det är så vi uppfattar specifika aromer som körsbär, jordgubb, lakrits eller choklad. Fundera över om smakerna är komplexa – är av många olika slag? – eller mer rättframma och enkla.

• • Textur och munkänsla – ett vin med högre sockerhalt upplevs som mjukare, och ett med högre syra som hårdare. Tanniner i rött vin ger också en sträv och hård känsla. Nebbiolo och cabernet sauvignon är exempel på blå druvor med tydliga tanniner. När vinet lagras så blir tanninerna mjukare.

•  • Längd och eftersmak – här bedömer du hur länge smaken/doften hänger kvar efter att du svalt vinet. Enkla viner brukar ha en längd på ungefär 5–8 sekunder, mer komplexa viner runt 7–10 sekunder och mycket komplexa viner en längd på över 10 sekunder.

• • Utveckling – här undersöker du vinets ålder och mognad. Är vinet skarpt så behöver det ofta mer tid för komma till sin rätt. Ett moget vin är på sin absoluta ”topp” och upplevs som mjukt och balanserat. När denna punkt har uppnåtts beror på vinstil. Ett lätt rött vin som ska drickas direkt kan vara på sin topp tidigt, medan ett vin som är tänkt för lagring, till exempel ett bordeauxvin, kan behöva flera år för att nå mognad.

Steg 5: Sammanfatta

När du tittat, sniffat och smakat på dina viner sammanfattar du din upplevelse. Är vinerna harmoniska och balanserade eller är det något element, till exempel syra eller strävhet, som sticker ut? Komplexitet, harmoni, och längd brukar vara markörer för ett kvalitativt vin, men glöm inte att varje vin ska bedömas enligt sin kategori. Jämför gärna vinerna med varandra – vilket har kraftigast kropp, tydligast tanniner, eller högst syra?  Har du provat olika årgångar så kan du sammanfatta hur åldern påverkar vinet. 

Gav det här mersmak? Läs också om bubbelprovning och vinprovning av vitt vin.