Crémant

Historisk bakgrund

Crémant är benämningen på franskt mousserande vin som framställs enligt traditionell metod utanför regionen Champagne. Ursprungligen användes ordet crémant inom Champagne för att beteckna mousserande viner med något lägre kolsyretryck och därmed krämigare mousse (skum) än vanlig champagne. Fram till slutet av 1980-talet kunde till och med vissa champagner med mildare kolsyra kallas crémant. År 1986 införde EU dock regler som förbjöd användningen av uttrycket “méthode champenoise” för viner utanför Champagne, vilket banade väg för en ny officiell betydelse av Crémant.

Den moderna eran för crémant startade 1975 när Crémant de Loire och Crémant de Bourgogne blev de första appellationerna att erkännas. Året därpå, 1976, följde Crémant d’Alsace som snabbt växte i popularitet. Under 1980- och 90-talet tillkom ytterligare regioner – bland annat Bordeaux (1990), Limoux (1990), Die (1993) och Jura (1995) – som fick rätt att använda beteckningen Crémant. Samtidigt reserverades ordet Crémant i lag för franska (och luxemburgiska) mousserande kvalitetsviner som uppfyller strikta produktionskrav.

Idag finns åtta Crémant-appellationer i Frankrike (Alsace, Bourgogne, Loire, Limoux, Jura, Die, Bordeaux och Savoie) samt en i Luxemburg. Crémant har över tid blivit mycket populärt som ett prisvärt alternativ till champagne. Under de senaste åren har efterfrågan ökat markant – i Frankrike såldes 2023 nästan lika många flaskor crémant som champagne på stormarknaderna. Globalt såldes över 108 miljoner flaskor crémant år 2023, en ökning med 5,7 % från föregående år. Denna trend drivs av att crémant erbjuder hög kvalitet till betydligt lägre pris än champagne, vilket lockar många konsumenter i tider av ökad prismedvetenhet.

Så produceras crémant – den traditionella metoden och regler

Crémant tillverkas på samma sätt som champagne, genom den traditionella metoden (méthode traditionnelle). Det innebär att vinet får sina bubblor via en andra jäsning på flaska. Produktionen börjar med basvinet – ofta en blend av flera druvsorter eller vingårdar – som tappas på kraftiga flaskor tillsammans med lite socker och jäst (liqueur de tirage). Flaskorna försluts och en andra jäsning startar, varvid koldioxid bildas och stannar kvar i vinet som naturlig kolsyra. Efter jäsningen lagras flaskorna på sin jästfällning (de döda jästcellerna) för att utveckla komplexa smaker. Enligt appellationsreglerna måste crémant lagras minst 9 månader på jästfällningen före degorgering, det vill säga att jästfällningen avlägsnas. I praktiken lagrar många producenter sina viner längre för att ge mer brödighet och komplexitet. Som jämförelse kräver champagne minst 15 månaders lagring på jästen.

För att en producent ska få sätta Crémant på etiketten ställs en rad kvalitetskrav. All skörd måste ske för hand, så att druvorna kommer hela till pressningen. Endast den första, skonsamma pressningen av druvorna används – högst 100 liter must från 150 kg druvor – för att musten ska bli ren och frisk. Vinet får inte släppas till försäljning förrän tidigast 12 månader efter buteljeringen, vilket innebär att crémant genomgår en tids krävande process. Vidare finns gränser för högsta sockerhalt (beroende på brut, sec etc.) och svavelhalt, samt exakt vilka druvsorter som är tillåtna i respektive region.

Den andra jäsningen på flaska följt av lagring ger crémant dess fina mousse (bubblor) och karaktär. Under lagringen bidrar jästfällningen med smakämnen som påminner om rostat bröd, nötter och brioche. Innan vinet är klart genomgår flaskorna remuage (rullning/vickning) för att samla fällningen i flaskhalsen, varefter man gör dégorgement – fryser halsen och skjuter ut jästproppen. Slutligen justeras sötman genom att fylla på med en socker- och vinlösning (liqueur d’expédition), om ett sötare slutresultat än brut nature önskas. De flesta crémant är brut (torra), men det förekommer också extra brut (mycket torra) liksom halvtorra stilar. Efter degorgering korkas flaskan och får sin muselet (ståltrådsgrimma). Hela processen kräver skicklighet och noggrannhet – vilket är anledningen till att crémant anses höra till kvalitetssegmentet bland mousserande viner.

Crémant vs. champagne – likheter och skillnader

Crémant och champagne delar produktionsmetod och en del smakmässiga drag, men det finns viktiga skillnader. Nedan jämförs de två:

Tabell: Jämförelse mellan crémant och champagne. Som framgår är produktionssättet likadant, vilket gör att en bra crémant kan erbjuda en champagnelik upplevelse. Båda vintyperna har livlig syra och fin mousse. Den tydligaste skillnaden ligger i ursprunget – Champagne har ett unikt svalt klimat och kritjord som ger speciell mineralitet, medan crémant speglar terroiren i helt andra delar av Frankrike. Dessutom ger de olika druvsorterna crémantvinerna skiftande karaktär från region till region. Champagne vilar på en trio av druvor, medan crémantfamiljen innefattar allt från Chenin Blanc och Cabernet Franc i Loire till Jacquère i Savoie (se nästa avsnitt). Slutligen är lagringstiden i regel kortare för crémant, vilket ofta innebär något lättare, fruktigare smak jämfört med den djupa komplexiteten hos en långlagrad champagne.

Crémant-regioner i Frankrike

Frankrikes crémantproduktion är spridd över flera regioner, som vart och ett bidrar med sin lokala druvtradition och stil. Nedan presenteras de åtta franska crémant-appellationerna och deras särdrag:

Crémant d’Alsace

Alsace i nordöstra Frankrike är den största crémant-producerande regionen efter Champagne själv. Appellationen Crémant d’Alsace erkändes 1976, men Alsace-vinerierna hade då redan producerat mousserande viner enligt traditionell metod sedan slutet av 1800-talet. Idag utgör crémant ungefär 24% av Alsaces vinproduktion, med över 30 miljoner flaskor per år. Unikt för Alsace är att man tillåts använda en bred palett av druvsorter: vanligast är Pinot Blanc (och den lokala varianten Auxerrois) för basen, ofta blandat med Chardonnay, Pinot Gris eller Riesling; för rosé används enbart Pinot Noir. Klimatet är kontinentalt med varma somrar och svala höstar, vilket ger druvor med hög syra perfekt för mousserande vin. Stilen på Crémant d’Alsace är i allmänhet frisk och fruktig, med aromer av äpple, citrus och vita blommor. Vinerna har eleganta, små bubblor och en balanserad syra. Med kortare lagring dominerar fruktigheten, men vissa prestigecuvéer från Alsace får längre jästkontakt och kan då utveckla champagne-lik brödighet. Alsace-crémant är mycket uppskattad i både Frankrike och exportmarknader, bland annat i Sverige där den ofta ses som prisvärd lyx till vardag och fest.

Crémant de Bourgogne

Bourgogne (Burgund) fick sin Crémant-status 1975. Regionen sträcker sig över ett vidsträckt område – från Chablis i norr via Côte d’Or och Côte Chalonnaise till Mâconnais i söder – och crémant får produceras i stort sett hela Bourgogne. Druvsorterna speglar Bourgognes stilla viner: Chardonnay och Pinot Noir är grundpelarna (minst 30% av cuvéen måste utgöras av någon av dessa). Även Aligoté och Gamay är tillåtna i mindre andel; Gamay får högst utgöra 20–30% beroende på regler, för att inte dominera smaken. Stilarna varierar eftersom odlingsförhållandena skiljer sig – i norra Bourgogne (Chablis/Yonne) ger Pinot Noir en stram, elegant bas, medan i söder kring Mâcon dominerar ofta Chardonnay som ger fylligare, mjukare mousserande. Generellt kännetecknas Crémant de Bourgogne av finesse och friskhet, ofta med toner av gula äpplen, citrus och en hint av bröd från jästlagringen. De flesta är brut utan årgång, men det finns även blanc de blancs (enbart vita druvor, oftast chardonnay) och blanc de noirs (endast blå druvor, t.ex. Pinot Noir) samt rosévarianter. Bourgognes crémant-producenter har på senare år infört kvalitetsbeteckningar som Eminent (minst 24 månaders lagring) och Grand Eminent (minst 36 månader på jästfällning) för att lyfta fram de bästa vinerna. Dessa längre lagrade crémant får en påtagligt krämig mousse och utvecklad briochekaraktär, vilket visar att topp-Crémant de Bourgogne kan konkurrera med många champagner kvalitetsmässigt.

Crémant de Loire

Loire-dalen i västra Frankrike producerar crémant sedan 1975. Appellationen Crémant de Loire täcker främst områdena runt Anjou, Saumur och Touraine (mellan byarna Drain och Cheverny). Det svala till måttliga klimatet ger druvor med bra syra och fräschör, men de många olika terroirerna – från atlantinfluenser nära Nantes till inlandsklimat i Touraine – bidrar till en diversitet i stilar. Huvuddruvan är Chenin Blanc, Loires klassiska vita druva, som ofta utgör basen i Crémant de Loire med sin höga syra och honungsdoft. Ofta blandas Chenin med Chardonnay för extra elegans, och för rosé används en hel del Cabernet Franc som ger struktur och bäriga toner. Andra druvor som kan ingå i mindre mängd är Pinot Noir, lokala Grolleau (Noir/Gris) samt Pinot d’Aunis och Menu Pineau (Orbois). En typisk Crémant de Loire är mycket frisk, relativt lätt och aromatisk med toner av citrus, päron, vita blommor och ibland mineral. Vinerna har ofta en fin mousse och en ren, torr avslutning – idealiskt som aperitif. Vissa producenter lagrar på jästfällningen längre än minimikravet och då kan en krämigare textur med brioche-toner framträda. Produktionen är omfattande (kring 17 miljoner flaskor årligen) och inkluderar både stora hus och mindre odlare. Crémant de Loire från t.ex. Saumur har vunnit stor ryktbarhet för sin kvalitet, inte minst tack vare lång historia av mousserande viner i området (Saumur var center för bubbel redan på 1800-talet).

Crémant de Limoux

I södra Frankrike, i Languedoc, ligger Limoux som har en speciell plats i mousserande viners historia. Här gjorde benediktinermunkar mousserande vin (Blanquette de Limoux) redan på 1500-talet, vilket ibland anges som världens första bubbelvin (år 1531). Crémant de Limoux är dock en modern appellation från 1990 som skiljer sig från den traditionella Blanquette genom att använda internationella druvsorter och sträva efter en elegantare stil. En Crémant de Limoux består till minst 90% av Chardonnay och Chenin Blanc (dessa två tillsammans utgör oftast lejonparten). För att bevara regionens särart får de lokala druvorna Mauzac (även kallad Blanquette) och Pinot Noir ingå upp till 10–20%, med Mauzac ofta runt 5–10% för en hint av lokalt arv. Alla druvor skördas för hand i Limoux liksom i övriga crémantområden. Klimatet är unikt: Limoux ligger på ca 400 m höjd vid foten av Pyrenéerna, med en mix av svala bergsvindar och milda medelhavsdagar. Detta ger lång mognadstid och druvor med fin syra. Crémant de Limoux har ofta en frisk, blomdoftande profil med toner av vita blommor, gröna äpplen och citrus. Mauzac-druvan kan bidra med en lätt blommighet (den doftar av äppleblom) och Pinot Noir kan ge en aning röd frukt i rosé-versioner. Nästan all Limoux-crémant är brut. Produktionen är mindre än Alsace och Loire – runt 5–6 miljoner flaskor per år – men kvaliteten är hög och många små producenter vinnlägger sig om hantverket.

Crémant du Jura

I Jura, ett litet bergigt vinområde öster om Bourgogne, har man gjort mousserande viner sedan 1700-talet, men Crémant du Jura blev en officiell appellation först 1995. Odlingarna är spridda i Jura-vingårdarna (Côtes du Jura, Arbois m.fl.) och ligger på höjdslägen med kontinental/alpin influens – kalla vintrar och varma somrar. Crémant du Jura särskiljer sig genom att hela fem druvsorter är tillåtna: de blå Poulsard, Trousseau och Pinot Noir samt de gröna Chardonnay och Savagnin. Chardonnay dominerar som bas i de vita crémant-vinerna, och reglerna säger att en vit Crémant du Jura måste innehålla minst 70% Chardonnay, Pinot Noir och/eller Trousseau. Ofta gör man cuvéer på ~70–80% Chardonnay och resten lokal Savagnin, vilket ger en intressant karaktär – Savagnin kan bidra med en diskret nötighet och mineralitet som påminner om Juraviner i övrigt. För rosé krävs minst 50% av de röda druvorna (Pinot Noir, Poulsard, Trousseau), vilket ger rosé-crémant med smak av vildhallon och lingon. All skörd sker för hand och många producenter är små familjedomäner. En Crémant du Jura är i regel ljus, mycket frisk och subtilt fruktig, med inslag av röda äpplen, citron och ibland mandel. Bubblorna är pigga och mousse lätt krämig. Tack vare Juradruvorna kan vinet ha en distinkt karaktär – t.ex. ger Poulsard en aning färg även i vita viner och Savagnin en kalkig mineralton. Produktionen är relativt begränsad (kring 1,5–2 miljoner flaskor per år, ca 16% av Juraregionens vin), men Crémant du Jura har fått ett uppsving då vinälskare upptäckt dess genuina stil och gastronomiska användbarhet (utmärkt till lokala osten Comté!).

Crémant de Die

Denna lilla appellation i södra Rhône-dalen (Diois, i Drôme) skapades 1993 för att komplettera det söta mousserande vinet Clairette de Die med en torr variant. Crémant de Die görs uteslutande på vita druvor och enligt strikta proportioner: minst 55% Clairette Blanche (en lokal druva som ger hög syra), kompletterat med Aligoté och upp till 10% Muscat Blanc à Petits Grains för aromatisk lyft. Ursprungligen gjordes Crémant de Die helt på Clairette, men idag bidrar Muscat med fina blomstertoner och Aligoté med fräschör. Vingårdarna ligger på kring 400–600 meters höjd i en dal omgiven av Alpernas utlöpare, med ett soligt men svalt klimat. Vinerna får en distinkt friskhet och gröna aromer. En Crémant de Die doftar ofta av grönt äpple, päron och vita blommor, ibland med en hint av druvtypisk Muscat-parfym (druvblom, fläder). Smaken är torr, mycket frisk och lätt, med pigga bubblor och ren fruktighet. Lagringskravet är detsamma (9 månader på jäst), men de flesta Crémant de Die konsumeras unga för att bevara sin fräschör. Appellationen är en av de minsta – endast ca 66 hektar odlas för crémant, vilket motsvarar runt 300–400 tusen flaskor årligen. Vinet är en raritet utanför Frankrike men väl värd att prova för sin unika stil.

Crémant de Bordeaux

Bordeaux är mest känt för sina stilla rödviner, men sedan 1990 finns även Crémant de Bordeaux. Produktionen är liten (endast ~1% av Bordeaux totala vinmängd), men några producenter satsar på hög kvalitet i sina bubblor. Till skillnad från många andra crémant-regioner där vita druvor dominerar, tar Bordeaux förstås hjälp av sina klassiska gröna druvor Sémillon och Sauvignon Blanc i crémant-vinerna. Ofta utgör Sémillon basen med sin lite mjukare frukt, balanserad av Sauvignon Blancs syra och aromatik. Även Muscadelle kan förekomma i mindre mängd för blomdoft. För Crémant de Bordeaux rosé används vanligen merlot och cabernet franc/cabernet sauvignon för att ge struktur och bärsmak. Klimatet i Bordeaux är tempererat maritimt, vilket ger druvor med moderat syra och mogna smaker – crémant härifrån kan därför upplevas aningen mjukare och mer fruktig än exempelvis Alsace. Typiska smaknoter är gula äpplen, vita persikor och en aning brödjäst. Vinerna har fina, relativt krämiga bubblor och en blommig, aromatisk näsa tack vare Sauvignon-druvan. Bordeaux-crémant dricks ofta lokalt som aperitif. Internationellt är den mindre känd, men utgör ett spännande sidospår – särskilt rosé-versionerna kan vara charmiga med sin kombination av bordeauxdruvors röda frukt och champagne-metodens elegans.

Crémant de Savoie

Savoie i de franska alperna är den senaste regionen att erhålla Crémant-status – det skedde så sent som 2015. Här, i de branta alpina dalgångarna nära Genève, odlas druvor på hög höjd i kallt klimat. Crémant de Savoie måste till minst 60% göras på de lokala savojardiska druvorna Jacquère och Altesse, varav minst 40% Jacquère. Jacquère är en lätt och mycket frisk vit druva som ger citrus- och äppeltoner, medan Altesse (också kallad Roussette) bidrar med floral aromatik och kropp. Upp till 40% av blenden får utgöras av Chasselas, Chardonnay, Gamay och/eller Pinot Noir, dock max 20% av någon enskild av dessa. Kombinationen av druvor är noga reglerad för att bevara Savoiestilen. Resultatet är ett mousserande vin med mountain style – hög syra, lätt kropp och utsökt frisk smak. Doften hos Crémant de Savoie domineras av citrus (citron, pomelo), grönt äpple och vita blommor, ibland med en mineralisk hint från kalkrika alpjordar. Smaken är torr, mycket livlig och ren; bubblorna finstämda. På grund av det svala klimatet skördas druvorna här ofta sist av alla crémantregioner (ibland i oktober), men ändå med hög syra. Produktionen är ännu liten – cirka 350 000 flaskor per år – men intresset växer. Savoie-crémant passar utmärkt som aperitif efter en dag i skidbacken, eller till lokala specialiteter som fondue och charkuterier tack vare sin rensande fräschör.

Mat och crémant – vad passar till?

En av crémant-vinernas styrkor är deras mångsidighet i matväg. Precis som champagne har crémant hög syra och bubblor som “rensar” gommen, vilket gör att vinet kan kombineras med en rad olika rätter. Generellt sett fungerar crémant utmärkt som aperitif, serverad väl kyld i glas innan maten. De friska bubblorna och den eleganta frukten stimulerar aptiten. Men crémant kan även följa med till bords:

• • Skaldjur och fisk: Den friska syran och mineraliteten i många crémant (t.ex. från Loire eller Bourgogne) gifter sig väl med havets läckerheter. Ostron, räkor, hummer och krabba får ett lyft av den citrusfriska smaken. Även sushi och sashimi är utmärkta att kombinera med crémant – bubblorna och vinets subtila fruktighet kompletterar sältan och umamin i fisken. Till en enkel fiskrätt, exempelvis ugnsbakad lax eller grillad vit fisk med citron, ger crémant en frisk balans.

• • Friterad och salt mat: Mousserande vin anses ofta som bästa valet till friterat. Crémantens bubblor och syra skär igenom fetman i allt från tempura och fish and chips till friterad kyckling. Sältan i friterad mat dämpar dessutom upplevelsen av syra och eventuell beska i vinet, så kombinationen blir mycket harmonisk. Prova crémant till pommes frites, lökringar eller varför inte ostfondue – det fungerar förvånansvärt bra!

• • Lätta rätter & charkuterier: Crémant (speciellt brut utan dosage) passar fint till mildare ostar som brie, chèvre eller en krämig brie de Meaux. Även en ung Comté från Jura-regionen är ett klassiskt ackompanjemang till Crémant du Jura. Mildare charkuterier – t.ex. lufttorkad skinka, salami med örter eller milano – går bra ihop med vinets fräschör. Syran och bubblorna balanserar fett och sälta i charkuterierna, vilket lyfter smakerna.

• • Asiatiskt & kryddstarkt: Om crémanten har en liten dos sötma (demi-sec eller en brut med dosage i övre spannet) kan den överraska positivt till asiatiska rätter med viss hetta eller sötma. T.ex. passar en halvtorr Crémant d’Alsace bra till thailändska rätter med chili och lime, eller till kinesisk sötsur kyckling. Den lilla sötman rundar av kryddhettan och låter de exotiska smakerna träda fram.

• • Dessert: De flesta crémant är torra och lämpar sig bäst före eller under maten, men det finns varianter med högre dosage (sec eller demi-sec) som kan matchas med dessert. En demi-sec Crémant de Loire (ofta gjord på Chenin Blanc) kan vara ljuvlig till en frukttårta, sorbet eller marängsviss. Bubblorna hjälper fram aromerna i kylda desserter som glass och mousser. En rosé-crémant med viss fruktsötma kan också passa till jordgubbar och grädde – en festlig avslutning!

Sammanfattningsvis är crémant mycket matvänligt. Tack vare sin friska syra och ofta torra stil klarar vinet såväl sälta som feta texturer i mat. Det kan användas istället för champagne i princip alla de klassiska kombinationerna. Ett generellt tips är att servera crémant väl kyld (6–8 °C) i tulpanformade glas för bästa aromupplevelse. Undvik alltför kraftiga, kryddiga rätter utan sötma (där kan vinet kännas tunt), men var inte rädd att experimentera – crémantens balans av syra, frukt och mousse gör den till en flexibel partner vid matbordet.

Exempel på framstående crémant-producenter

Crémant tillverkas av hundratals producenter – från stora kooperativ till små familjeegendomar – och kvaliteten har stigit i takt med att erfarenheten ökat. Här är några noterbara producenter och vad som utmärker deras crémantviner:

• • Bouvet-Ladubay (Loire): Anrik producent grundad 1851 i Saumur, Loire. Bouvet-Ladubay räknas som ett framstående hus med lång tradition och stor kunskap inom crémant-produktion. Deras viner (ofta under beteckningen Saumur Crémant de Loire) är kända för elegans, fina små bubblor och rena smaker. Cuvéer som Saphir Brut har prisats för sin friskhet och balans mellan Chenin Blancs frukt och Chardonnayns struktur. Huset kombinerar hantverk och modern teknik – Bouvet-Ladubay var t.ex. tidiga med att införa egna kilometerlånga kalkstenslager för optimal flasklagring. Resultatet är krämiga, mineraldrivna crémant som ofta belönas vid tävlingar.

• • Lucien Albrecht (Alsace): Pionjär inom Crémant d’Alsace. Vinhuset Lucien Albrecht (grundat 1698) var högst delaktigt i att etablera Crémant d’Alsace som AOC 1976. Familjen Albrecht experimenterade med traditionell metod i Alsace redan på 1970-talet och deras insats “betalade sig” när appellationen blev officiell. Idag gör Lucien Albrecht några av regionens mest hyllade crémant, bland annat en rosé brut på 100% Pinot Noir och en blanc de blancs. Vinerna kännetecknas av fin mousse och nyanserad frukt med inslag av bröd från lagringen. Trots att huset tillfälligt drabbades av ekonomiska svårigheter 2012 (det togs över av kooperativet Wolfberger) fortsätter varumärket Lucien Albrecht att stå för hög kvalitet och innovation i Alsace. Det är en “ledare” inom produktionen av crémant, känd för konsekvent höga betyg och klassisk stil.

• • Sieur d’Arques (Limoux): Kooperativ i Limoux som är berömt för sin crémantproduktion. Sieur d’Arques lanserade cuvéen “Aimery Grande Cuvée 1531”, uppkallad efter året då de första bubblorna dokumenterades i Limoux, och den har blivit något av en ikon för Crémant de Limoux. Vinet kombinerar Chardonnay och Chenin Blanc med en skvätt Mauzac, och bjuder på frisk, blommig stil. Sieur d’Arques har över 200 anslutna odlare och stor teknisk kunskap – de var bland de första i Limoux att strikt tillämpa handskörd och selektering för crémant. Deras cuvéer vinner ofta priser nationellt. Grande Cuvée 1531 är känd för sin fina balans och mandel-toner, och är ett utmärkt exempel på kvalitetsnivån som Limoux kan uppnå.

• • Clotilde Davenne (Bourgogne): En relativt ny stjärna på crémant-himlen. Clotilde Davenne, tidigare vinmakare i Chablis, producerar en Crémant de Bourgogne som rosat marknaden med sin kvalitet. Hennes brut (blanc de blancs på Chardonnay och Pinot Noir) har fått mycket höga expertbetyg och rankas bland de absolut främsta mousserande vinerna på Systembolaget – i klass med fina champagner. Davenne jobbar med druvor från norra Bourgogne (Yonne) och gör en Extra Brut med minimal dosage (under 3 g socker/l). Detta ger ett torrt, krispigt vin med rena citrustoner, äpple, mineral och elegant mousse. Som “Drottningen av Chablis” tar Clotilde Davenne sin terroir-filosofi till crémant-världen, och resultatet är terroirdrivna bubblor med precision och fräschör.

(Fler exempel: I Alsace kan nämnas stora kooperativet Wolfberger som gör pålitlig crémant i olika stilar; i Bourgogne specialiserar sig Louis Bouillot och Bailly-Lapierre på crémant med brett utbud från rosé till prestige; i Loire är Ackerman och Gratien & Meyer klassiska namn, och i Jura gör Domaine Tissot uppmärksammade biodynamiska crémant. Det råder ingen brist på duktiga producenter i crémantfamiljen!)

Trender och nya tendenser

Crémant-marknaden utvecklas dynamiskt. En tydlig trend är den kraftiga ökningen i efterfrågan både inom Frankrike och internationellt. Som tidigare nämnts har försäljningen av crémant vuxit med nästan 20% på fem år, samtidigt som champagne tappar något. Framför allt yngre konsumenter och prismedvetna vindrickare söker sig till crémant som ett smart alternativ – man får mycket bubbel för pengarna. I Frankrike dricker man nu mer crémant än champagne i dagligvaruhandeln, och exportandelen av crémant har stigit till 40% av produktionen när fler länder fått upp ögonen för dessa viner.

Parallellt satsar producenterna på höjd kvalitet och profilering av sina bubbel. I Bourgogne införde man som nämnt nya kategorier (Eminent och Grand Eminent) för längre lagrade crémant, i syfte att signalera prestige och excellens. Andra regioner har liknande initiativ – exempelvis lanserade Alsace en specialcuvée-nominering “Emotion” för utvalda crémant med terroirprägel. Allt fler producenter väljer också att ange årgång (millésimé) på sin crémant när årgången är särskilt bra, vilket tidigare varit ovanligare då crémant oftast är NV (icke-årgång). Denna premiumisering av utbudet, med längre lagring och selektering av druvmaterial, syftar till att höja crémantens anseende ytterligare och minska gapet mot champagne i fråga om prestige.

Inom produktionen märks också trenden mot hållbarhet och ekologisk odling. Flera framstående crémant-producenter – t.ex. Jacques Tissot i Jura och många odlare i Alsace – arbetar ekologiskt eller biodynamiskt i vingårdarna. Eftersom druvorna till crémant skördas relativt tidigt (för hög syra) är det viktigt med druvor av hög kvalitet och bra fenolisk mognad, något som främjas av noggrann vingårdsskötsel. Konsumenter uppskattar dessutom “grönare” viner och renhet i smaken. Även zero dosage eller extra brut-stilar är på frammarsch, för att tilltala den moderna smakens preferens för torrare bubbel. Crémant lämpar sig väl för Brut Nature tack vare den naturligt höga syran i druvorna.

Ytterligare en tendens är att nya regioner och länder inspireras av crémant-konceptet. 2014 fick som sagt Savoie sin crémant-status – vilket visar att intresset sprider sig även till mindre vinområden. Luxemburg har sin Crémant de Luxembourg sedan 1991 (endast vit och rosé enligt traditionell metod). Till och med utanför den franskspråkiga världen ser man användning av termen “Crémant” för traditionellt jästa mousserande viner, tack vare att EU tillåter det på kvalitetsskumvin från andra medlemsländer sedan 2009. Detta understryker att crémant blivit ett begrepp i sig – ett kvalitetsstämpel för traditionellt flaskjäst mousserande vin, inte bara “Champagnes lillebror”.

Avslutningsvis kan konstateras att crémant gått från klarhet till klarhet. Från att ha varit relativt okänt för några decennier sedan, står det idag för en betydande andel av världens mousserande viner. Kombinationen av tradition och innovation, samt vinernas tillgängliga prisnivå, har vunnit konsumenternas hjärtan. Oavsett om man väljer en elegant Crémant d’Alsace som aperitif, en fyllig Crémant de Bourgogne till middagen eller kanske en exotisk Crémant de Limoux, kan man räkna med en bubblande upplevelse full av fransk élégance. Med andra ord – crémant är här för att stanna som en viktig del av vinvärldens mousserande scen, och framtiden ser lysande ut för dessa franska bubblor.