Crozes-Hermitage är norra Rhônedalens största AOC och består av ca 1400 hektar vingårdsmark. Tack vare sin mer välkände storebror Hermitage, som Crozes-Hermitage omsluter i norra Rhônedalen, har distriktet kommit att bli extremt populärt bland världens vinentusiaster.
Crozes-Hermitage är en appellation i norra Rhône-dalen med anor som sträcker sig tillbaka till 1700-talet, men det var först år 1937 som området officiellt fick status som Appellation d’Origine Contrôlée (AOC). Vid AOC-utmärkelsen omfattade regionen enbart kommunen Crozes-Hermitage – mycket tack vare det goda ryktet hos de angränsande vingårdarna på Hermitage-kullen. År 1952 utökades dock appellationen med ytterligare tio omkringliggande kommuner, vilket markerade startskottet för en större expansion av vingårdsarealen.
I dag är Crozes-Hermitage med sina cirka 1700–2000 hektar vinmark (2020-tal) den arealmässigt största appellationen i norra Rhône, endast överträffad av Châteauneuf-du-Pape i södra Rhône. Under lång tid hamnade dock vinerna i skuggan av sin berömda granne Hermitage, men en ny generation vinmakare har på senare decennier höjt kvaliteten avsevärt och gett Crozes-Hermitage en egen lyskraft.
Crozes-Hermitage ligger i norra Rhônedalen på floden Rhônes östra strand, runt staden Tain-l’Hermitage strax norr om den 45:e breddgraden. Appellationen omfattar totalt 11 kommuner i departementet Drôme, utspridda norr, öster och söder om Tain-l’Hermitage. Klimatet är en blandning av kontinentala och medelhavsaktiga influenser: i norr råder ett tempererat klimat där den ständiga nordliga mistral-vinden torkar ut luften (kyler sommartid men kan ge bitande kyla vintertid), medan södra delen påverkas av medelhavsklimat med rikligt solsken (ca 2 400 soltimmar/år), varma torra somrar och milda, halvkontinentala vintrar. Regnmängden är måttlig och höststormar från Cevennerna kan förekomma i slutet av sommaren.
Terroiren i Crozes-Hermitage är mycket varierad och bidrar starkt till vinernas karaktär. Den södra och sydöstra delen (t.ex. områden som Les Chassis och Les Sept Chemins på slätten nedanför Hermitage-kullen) utgörs av relativt platta terrasser med röd lera och djupa lager av runda stenbumlingar (galets roulés) avsatta under forna istider. Närmare floden Rhône finns också klassiska flodterrasser med mycket grus och småsten. Västerut, mot kommunen Mercurol och gränsen till floden Isère, återfinns mer sandiga och väldränerade alluvialjordar på den platta platån. I de norra delarna av appellationen, exempelvis kring byarna Larnage, Crozes-Hermitage, Serves-sur-Rhône, Érôme och Gervans, övergår landskapet i kullar och sluttningar. Här dominerar granit i berggrunden – särskilt på de branta sydvästvända sluttningarna vid Gervans – ofta överlagrad med lössjord. Just kring Larnage finns även inslag av vit kaolin-lera blandat i lössjorden, en jordmån som anses särskilt gynnsam för de vita druvorna Marsanne och Roussanne. Ungefär 25% av vingårdarna ligger på sluttningar, medan resten är flacka markområden där mekaniserad skötsel underlättas. Denna mosaik av jordmåner – från granit och sand i norr till lera och sten i syd – tillsammans med klimatväxlingarna inom området, gör att Crozes-Hermitage kan ge upphov till relativt skilda vinstilar beroende på växtplats (terroir).
Crozes-Hermitage är indelat i rött och vitt vin, där de röda vinerna fullständigt dominerar (cirka 88–90% av produktionen) och de vita står för endast omkring en tiondel. Den blå druva som ligger till grund för alla Crozes-Hermitage rödviner är syrah – det är den enda tillåtna rödvinsdruvan enligt appellationens regelverk. Reglerna medger dock att upp till 15% av de gröna druvorna marsanne och roussanne får blandas in i rödvinet, något som historiskt ibland utnyttjats för att mjuka upp vinerna. I modern tid går trenden mot endruvsviner, och fler producenter väljer att göra sina röda Crozes-Hermitage på 100% Syrah utan inblandning av vita druvor.
De vita Crozes-Hermitage-vinerna framställs på Marsanne och/eller Roussanne, antingen som rena endruvsviner eller oftare som en blend av båda dessa lokala druvsorter. Marsanne och Roussanne kompletterar varandra väl: Marsanne bidrar med kropp, fetma, oljig textur och viss honungston, medan Roussanne tillför högre syra, elegans och aromatisk komplexitet. Kombinationen ger möjlighet till balanserade vita viner med både fyllighet och fräschör (mer om smakprofilen nedan).
Syrah-druvan i norra Rhône är känd för att ge mörka, aromatiska rödviner med inslag av bland annat viol, peppar och mörka bär. I Crozes-Hermitage ger Syrah oftast ett något lättare och fruktigare uttryck än i de mer kraftfulla grannappellationerna Hermitage och Côte-Rôtie. Medan Hermitage-vinerna traditionellt har varit långlivade och djupkoncentrerade, är Crozes-Hermitage generellt mer tidigt drickbara och mjukt fruktiga även som unga viner. Druvans karaktär av mörka bär, hög syra och peppriga toner finns dock där, om än i en mer modest tappning. Totalt sett framstår druvsortimentet i appellationen som klassiskt för norra Rhône: Syrah för rött, samt Marsanne och Roussanne för vitt – en tradition som hållit i sig sedan appellationens grundande.
Under stora delar av 1900-talet producerades en betydande del av Crozes-Hermitage-vinerna genom kooperativ. Fortfarande idag vinifierar det ledande kooperativet Cave de Tain uppemot hälften av all druvskörd i appellationen. Även stora negociant-firmor som Paul Jaboulet Aîné har historiskt köpt upp druvor och dominerat utbudet. På senare tid har dock många mindre, självständiga domäner etablerats eller stärkts i området. Ofta rör det sig om yngre vinmakare som tagit över familjens odlingar (tidigare levererade föräldrarnas generation druvor till kooperativet eller odlade fruktträd istället för vin) och nu buteljerar under egen etikett. Deras ökade vinmakarkunskap (många är utbildade oenologer) och fokus på kvalitet har bidragit till att höja statusen för Crozes-Hermitage avsevärt. Man experimenterar också mer med olika vinifikationstekniker för att uttrycka terroirens nyanser.
Röda Crozes-Hermitage jäser typiskt på rostfria ståltankar eller traditionella cementkar. Vissa producenter genomför en fullständig avstjälkning av druvorna före jäsningen för att få fram en ren fruktprofil i vinet – till exempel gör Yann Chave sin Crozes-Hermitage på helt avstjälkad, ekologiskt odlad Syrah. Andra vinmakare föredrar att jäsa med hela druvklasar (d.v.s. med stjälkarna kvar) för att ge vinet mer struktur och kryddiga aromer. Ett känt exempel är Alain Graillot, som låter sina handskördade Syrah-klasar jäsa hela i cementtank. Sådana whole cluster-jäsningar kan ge toner av vitpeppar och örter och en stramare tanninstruktur åt vinet. Macerationstiden (urlakning av färg och tannin från skal) varierar beroende på önskad stil – från kortare, försiktiga extraktioner för att skapa lättare, fruktigare viner, till längre skalkontakt för de cuvéer som ska bli mer koncentrerade och lagringsdugliga.
Efter jäsning lagras de röda vinerna vanligen i en kombination av tankar och ekfat. Många kvalitetsproducenter använder huvudsakligen äldre, använda ekfat eller stora ekståndare (foudres) för att inte eken ska dominera över frukten. Alain Graillot till exempel lagrar sina viner i 1–3 år gamla bourgognefat istället för nya ekfat. Vissa modernare producenter kan dock tillsätta en liten andel nya barriquer i lagringen av sina bästa cuvéer för att ge extra krydda och struktur, men användningen av ny ek har generellt minskat överlag. Enligt Jean-Luc Chapel, vinmakare hos Jaboulet, har man i appellationen blivit mer precis och återhållsam med ekbehandling jämfört med förr, vilket gett klarare, renare viner med större elegans. Även extraktionsmetoderna har förändrats; idag praktiserar många en mer hands-off-approach. Philippe Belle, vinmakare i Larnage, påpekar att äldre generationer ”arbetade vinerna mycket i källaren” med flitiga överpumpningar och omtappningar, men att han nu låter vinet “vara ifred” mer för att terroiren ska skina igenom – resultatet blir finare och mer eleganta viner.
De vita Crozes-Hermitage-vinerna vinifieras oftast i neutrala kärl (ståltank eller äldre ekfat) vid svala temperaturer för att bevara fräschören. Historiskt hade vita viner från området ett rykte om sig att vara något oxiderade och tunga, med överdrivna honungs- och akaciatoner. Idag har teknikerna förbättrats och producenternas ambition är att skapa friska, livfulla vita viner. Man skördar vid god fenolisk mognad men undviker övermognad, och inför pressning hålls druvorna kylda. En del producenter använder små korgar och optisk sortering vid skörd för att endast de bästa klasarna ska inkluderas, samt kyler ned druvorna innan de pressas. Dessa metoder, tillsammans med noggrann kontroll av syrenivåer och eventuell malolaktisk jäsning, har lett till vita Crozes-Hermitage med större fräschör och elegans än tidigare. Viss fatlagring på jästfällningen förekommer för texturens skull, men kraftig ekprägel är ovanlig – fokus ligger på druvornas egna aromer och terroiruttryck.
En röd Crozes-Hermitage har vanligtvis en djup, mörkröd färg med violetta inslag. Doften är ofta generöst fruktig med inslag av mörka bär som svarta vinbär, björnbär och mörka körsbär, tillsammans med blommiga toner (viol är karaktäristiskt) och örtiga inslag. I klassiska exemplar hittar man även den norra Rhône-Syrahens typiska aromer av svart oliv, vitpeppar, jord och kryddor. Smaken är medelfyllig till fyllig, med frisk syra och relativt mjuka tanniner som ger vinet en rund struktur. Crozes-Hermitage brukar beskrivas som mer lättillgänglig i unga år än Hermitage – de allra flesta viner kan drickas unga med behag, tack vare sin fina balans av frukt och syra. Stilen kan variera: vissa producenter gör ett lättare, saftigt vin att njuta ungt (ibland jämförs de lättaste med Beaujolais i struktur), medan andra buteljerar mer koncentrerade versioner som klarar 5–10 år i källaren och med tiden utvecklar komplexa toner av läder, tryffel, muskot och torkade örter. Generellt karaktäriseras dock en röd Crozes-Hermitage av ren mörk frukt, en hint av kryddighet och blommighet, samt en silkig tanninstruktur som avslutar med pepprig friskhet.
De vita Crozes-Hermitage-vinerna har en vacker gyllene färg som ibland drar åt halmgult. I doften uppvisar de ofta aromer av vita blommor (t.ex. kaprifol eller akacia) samt stenfrukter som persika, aprikos och päron. Marsanne-druvan bidrar även med subtila honungs- och mandeltoner när vinet får lite ålder. I gommen är vinerna torra men relativt fylliga, ofta med en småfet textur och rund munkänsla. Trots fylligheten finns en kärna av frisk syra som ger balans och liv åt smaken. Typiska smaknoter inkluderar gula frukter (persika, aprikos), inslag av citrus och örter, samt ibland en lätt kryddighet eller mineralitet i avslutet. Tack vare Roussanne-druvans aromatik kan man även hitta blommiga nyanser och en viss pigghet. De flesta vita Crozes-Hermitage är inte gjorda för mycket lång lagring, men kan vinna komplexitet under några år på flaska – då utvecklas ytterligare honungstoner, nötighet och vaxartade inslag. Sammantaget är stilen en kombination av Rhônedalens tyngd och rondör med en elegant friskhet, vilket gör dessa vita viner mångsidiga vid matbordet.
Crozes-Hermitage har en blandning av stora historiska vinhus och mindre familjeegendomar som tillsammans representerar appellationens kvalitet. Några av de mest namnkunniga producenterna inkluderar Maison M. Chapoutier, Paul Jaboulet Aîné, Delas Frères, Jean-Louis Chave och Domaine Alain Graillot. Chapoutier är känt för sina biodynamiska vingårdar och buteljerar både en förstklassig Crozes-Hermitage (t.ex. Les Varonniers från gamla stockar) och en mer tillgänglig cuvée (Les Meysonniers) – båda hyllade för sin typicitet. Paul Jaboulet Aîné är ett annat anrikt namn; deras Domaine de Thalabert anses vara den äldsta vingården i Crozes-Hermitage (Jaboulet köpte den redan 1834) och vinet därifrån är känt för att kunna utvecklas länge på flaska. Delas Frères (med sin cuvée Les Launes) och familjen Chave (som utöver sina berömda Hermitage-viner också gör Crozes-Hermitage under egen etikett) bidrar också till appellationens rykte. Alain Graillot, som grundade sin egendom 1985, räknas som en modern ikon i området – hans rena och kryddiga Crozes-Hermitage (ofta framställd med hela druvklasar) har satt en kvalitetsstandard och “satt Crozes på kartan” enligt många.
Därutöver finns en rad mindre domäner som vunnit respekt bland vinkännare. Domaine Combier (ekologisk odling sedan 1990-talet) framställer eleganta Crozes-viner med djup frukt, och Domaine Belle i Larnage fokuserar på terroir från norra sluttningarna. Yann Chave (son till en druvodlare, ej släkt med Jean-Louis Chave) driver en helt ekologisk domaine i Mercurol och gör både rött och vitt Crozes-Hermitage med stor hantverksskicklighet. Bland andra aktörer märks Ferraton Père & Fils (delvis i samarbete med Chapoutier), Domaine du Colombier, Gilles Robin, Laurent Habrard och Domaine des Lises (Maxime Graillots projekt), för att nämna några. Kooperativet Cave de Tain bör också nämnas – inte bara för sin storlek utan för kvalitén: de har visat att ett kooperativ kan producera utmärkta och prisvärda viner, bland annat genom sina välrenommerade cuvéer som Hauts du Fief. Den breda paletten av producenter – från stora négociants till små biodynamiska familjegårdar – gör Crozes-Hermitage till en dynamisk region med både tradition och innovation.
En av fördelarna med Crozes-Hermitage är vinernas gastronomiska allsidighet. Röda Crozes-Hermitage är överlag mycket matvänliga tack vare sin balanserade frukt, friska syra och måttliga strävhet. De lite lättare, fruktigare exemplaren kan med fördel serveras till grillat eller stekt ljust kött – grillat lamm, nötkött eller smakrika korvar är klassiska kombinationer. Även rätter av viltfågel (anka, vaktel) eller mustiga vegetariska rätter med svamp och rotfrukter kan ackompanjeras väl av den peppriga Syrah-frukten.
För de fylligare och mer strukturerade röda Crozes-vinerna passar det utmärkt med tyngre kötträtter: en långkokt köttgryta, viltstek eller en rustik boeuf bourguignon-liknande rätt tar fram vinets djup. Klassiska franska grytor som coq au vin (fast gärna med syrah i glaset istället för i grytan!) eller lammstek med örter fungerar också utmärkt. Tanninstrukturen i Crozes-Hermitage är sällan så massiv att den kräver rött kött – tvärtom kan vinet tack vare sin friskhet även matchas med t.ex. grillad fetare fisk som lax eller tonfisk, särskilt om vinet kommer från en mjukare årgång. Serveringstemperaturen bör ligga runt 16–18°C för rödvinet, och en karaffering före servering kan öppna upp aromerna hos de yngre, lite stramare vinerna.
Vita Crozes-Hermitage har en kombination av fyllig textur och frisk syra som gör dem flexibla till mat. De är utmärkta till eleganta fisk- och skaldjursrätter. Prova till exempel att servera en grillad eller stekt fisk – såsom gös, havsabborre eller hälleflundra – med en smörig citronsås eller vitvinssås: vinets kropp står emot såsen medan syran fräschar upp gommen. Även skaldjur kan fungera, särskilt i smakrika anrättningar som grillade havskräftor med örtsmör eller en bouillabaisse (där vinets anis- och fänkålstoner från Rhône-herbs möter soppan väl). Ljust kött som kyckling och kalkon i krämiga såser är en annan fin kombination – exempelvis en kycklinggryta med örter eller en Chicken à l’Orange (kyckling med apelsin) där vinets egna aprikos- och honungstoner plockar upp fruktigheten i rätten. Marsanne/Roussanne-blenden klarar också av asiatiska rätter med viss kryddighet, till exempel en mild curry på kokosmjölk eller en wok med hoisinsås, tack vare vinets aromrikedom och rondör.
Vad gäller ost passar lagrade hårdostar utmärkt till de vita vinerna – pröva en bit Comté, Gruyère eller en lagrad Cheddar, vilka gifter sig med vinets nötiga och fruktiga toner. Även krämiga ostar med skorpa som Brie de Meaux eller en mild kittost kan fungera fint ihop med en aromatisk vit Crozes.
Som helhet kan man säga att vita Crozes-Hermitage är mångsidiga: de är tillräckligt friska för fisk och skaldjur, men har nog med kropp och arom för att inte försvinna bredvid ljusa kötträtter och smakrika tillbehör.
Slutligen ska det nämnas att både röda och vita Crozes-Hermitage ofta uppskattas för sig själva som sällskapsviner. En sval karaff röd Crozes eller ett glas välkyld vit Crozes på verandan kan vara lika njutbart utan mat, tack vare vinernas balanserade och inbjudande karaktär. Men vid matbordet, rätt kombinerade, kan dessa viner verkligen höja en måltid och visa upp hela sin charm. Crozes-Hermitage erbjuder således en smak av norra Rhônedalens elegans i en form som både vinentusiaster och matälskare kan uppskatta.
Vinprenumeration
Vinlådor
Topplista
Nyheter
Lagertömning
Presentkort
