Champagneprovning

Vinprovningsprotokoll mousserande vin (pdf)

Att champagne är gott kan nog många hålla med om. Men vilka är skillnaderna mellan olika typer av champagne, och hur ska man orientera sig bland de olika stilarna? Lär dig mer om världens finaste bubbel genom att hålla en champagneprovning!

Vad ingår i en provning av champagne?

• Visuell analys: se på vinets färg, transparens och bubblor.

• Doftanalys: urskilj primäraromer (aromer från själva druvan) och sekundäraromer (aromer från vinmakeriet).

• Smakanalys: undersök grundsmaker, aromer, munkänsla och längd.

• Slutsats: sammanfatta dina resultat av provningen.

Läs mer om att anordna en vinprovning hemma i vår guide.

Bra champagne-sorter att prova

För att skapa en dynamisk provning så bör du välja champagne-stilar som är olika vad gäller druvsorter och tillverkningsmetoder. Här kommer några förslag:

• • BdB, eller blanc de blancs, innebär att vinet är gjort enbart på gröna druvor, främst chardonnay. BdB-viner är ofta friska och eleganta med toner av äpple och citrus.

• • BdN, eller blanc de noirs, betyder att vinet är gjort på blå druvor. Oftast är det pinot noir, i vissa fall blandad med druvan meunier. Vinerna brukar vara fylligare och kraftigare än BdB-viner, ibland med inslag av röd frukt och kryddor.

• • Standardcuvée är ett vin som är gjort för att smaka likadant varje år. Vin från olika årgångar, och ofta olika druvor, blandas för att ge den önskade stilen. Standardcuvée är NV, det vill säga årgångslös.

• • Prestigecuvée är champagnehusets allra finaste vin. Vinet är gjort på druvor från de bästa årgångarna och har i många fall en årgångsbeteckning. Druvorna kan komma från en viss grand cru-vingård och ibland har vinet blivit jäst på ekfat eller lagrats under en lång tid.

Se alla vinprovarlådor.

Utrustning som behövs för din champagneprovning:

• Vinglas: ISO-provningsglas eller vanliga vinglas (undvik flöjtglas). Använd likadana glas till alla viner, eftersom smaken kan påverkas av glaset. Se till att glasen är ordentligt diskade.

• Spottkoppar för dem som inte vill svälja vinet.

• Penna och papper för att skriva ned noteringar – använd gärna vårt vinprovningsprotokoll för bubbel.

• Bra belysning: gärna dagsljus, men i brist på sådan går det fint med elektrisk belysning.

• Underlag: använd en vit duk eller ett vitt papper att luta ditt glas över.

• Obs! Användning av stark parfym och konsumtion av kaffe, tobak, chili eller tuggummi före provningen kan påverka din uppfattning av smaker och dofter.

Dags att börja prova! Så här gör du:

Steg 1: Häll upp

• Börja gärna med att ”vänja” glaset vid aromerna genom att hälla upp lite vin, snurra och hälla ut. Servera sedan vin i ungefär ¼ av glaset.

Steg 2: Titta

• • Färg: luta glaset över ett ljust underlag och studera färgen. Är vinet ljusgult, gyllene, eller finns det kanske rödaktiga inslag? Vinets färg påverkas av de druvor som använts, vinets ålder och tillverkningsmetoder, till exempel fatlagring. Ett ungt BdB-vin brukar vara den ljusaste typen av champagne. BdN-viner får ibland en kopparaktig ton. Champagne, liksom andra vita viner, blir mörkare och mer guldfärgade med tiden.

• • Klarhet/transparens: ett tecken på ett högkvalitativt mousserande vin är en lysande, strålande klarhet.

• • Bubblor: champagne tenderar generellt att ha många, små och fina bubblor. Ibland kan du se hur de bildar en smal pelare i mitten av glaset. Observera dock att både glasets utformning och vinets serveringstemperatur påverkar bubblornas utseende. När champagne lagras så minskar kolsyran.

Steg 3: Dofta

• • Börja med att dofta på din champagne utan att snurra glaset. Först av allt möts du av primäraromerna – aromer från druvan/druvorna. Dessa kan vara fruktiga, blommiga eller örtiga. Är doften enkel, med få typer av dofter, eller mer komplex?

• • Snurra sedan ditt glas och dofta igen (ja, man snurrar även bubbel!). Har doften förändrats? Genom kontakt med luft framträder mer av de sekundära aromerna – aromer som kommer från vintillverkningen. Det kan vara smöriga toner från malolaktisk jäsning, brödiga toner från lagring på jästfällningen eller rostade inslag från ekfat. All champagne har krav på lagring på jästfällningen, men längden på lagringen varierar.

Steg 4: Smaka

• • Ta en klunk och se till att alla smaklökar utsätts för vinet genom att skölja runt det i munnen. Spotta ut eller svälj, andas ut genom näsan. Upplev smaker, aromer, textur, kropp och längd.

• • Smak – de grundsmaker som upplevs är främst sötma och syra. När du har svalt vinet så stimuleras doftsinnet retronasalt – genom munnen, och olika aromer uppfattas. Så uppfattar vi tillexempel toner av lime, äpple, kex eller nötter. Är smakerna enkla eller nyanserade?

• • Munkänsla: bubblor. Champagne brukar ha fina och mjuka bubblor. Med lagring minskar kolsyran och bubblorna blir mindre påtagliga.

• • Munkänsla: struktur. Högre socker- och/eller alkoholhalt gör att vinet upplevs som mjukare och fylligare. Även malolaktisk jäsning kan ge en rundare karaktär. Hög syra och låg serveringstemperatur ger en hårdare upplevelse av vinet.

• • Längd: hur länge hänger smak och doft kvar efter att du svalt/spottat ut vinet? Enklare viner brukar ha en längd på cirka 5–8 sekunder, mer komplexa viner runt 7–10 sekunder och mycket komplexa viner över 10 sekunder.

• • Utveckling: Är vinet ungt och friskt eller finns det mogna toner? Med tiden minskar syran och champagne utvecklar djupare, mer komplexa aromer, till exempel rostat bröd, torkad frukt, nötter och honung.

Steg 5: Sammanfatta

När du känner dig klar med alla viner sammanfattar du dina reflektioner. Fundera över hur varje vin upplevs var för sig, och hur de skiljer sig åt mellan varandra. Är vinerna balanserade eller sticker något element, som syra eller sötma, ut? För kvalitativa viner så brukar komplexitet, harmoni, och längd vara huvudkriterier. Vilka skillnader finns mellan vinerna vad gäller doft och smak, struktur och bubblor? Diskutera med de andra provningsdeltagarna och se om ni uppfattat vinerna på ett liknande sätt. 

Gav det här mersmak? Läs också om bubbelprovning, vinprovning av vitt vin och vinprovning av rött vin.