Med en av världens hårdaste vinlagstiftningar och med sitt “cool climat” producerar Österrike några av världens mest ärliga och kvalitativa viner. Klimatet är kontinentalt med hårda vintrar och varma, torra somrar.
Österrike är ett vinland med lång historia och högkvalitativ vinproduktion. Landet är särskilt känt för sina eleganta vita viner av druvan grüner veltliner, men producerar även allt från kraftfulla röda viner till ädelsöta dessertviner. Här följer en informativ översikt av österrikiskt vin, med fokus på vinregioner, druvsorter, vintyper, vinlagstiftning, historia, export samt aktuella trender och innovationer.
Österrikes vinodlingar är koncentrerade till de östra delarna av landet. Det finns tre huvudsakliga vinregioner med olika terroir och specialiteter:
Landets största och viktigaste vinregion, som står för över hälften av den totala vinproduktionen. Klimatet är kontinentalt med varma dagar och svala nätter, särskilt längs Donau. Weinviertel är största distriktet till ytan och volym, känt för lätta, torra vita viner (främst grüner veltliner) samt mousserande vin. I Kamptal kring staden Langenlois görs smakrika, torra vita viner av grüner veltliner och Riesling. Wachau vid Donau anses producera några av Österrikes bästa torra vita viner på terrasserade sluttningar, med mikroklimat som ger lång mognadsperiod och hög syra. Wachaus odlarförening har en egen beteckning för torrt vitt vin: Steinfeder (lättast), Federspiel (mellan) och Smaragd (kraftigast) baserat på druvornas mognad. I Niederösterreich ingår även bl.a. Wagram, Thermenregion, Kremstal, Carnuntum och Traisental. Även Wien (Vienna) räknas numera in i Niederösterreich – huvudstaden har cirka 600 hektar vingårdar inom stadsgränsen. Där är det tradition att servera vinerna unga på lokala vingårdstavernor kallade Heuriger. Ett gammalt vinodlingskoncept, Gemischter Satz (blandade druvsorter i samma vingård och vin), har fått en renässans i Wien och är nu en egen DAC-appellation för torra vita fältblandningar.
Den sydöstra regionen vid gränsen mot Ungern. Här råder varma somrar med Pannoniskt (kontinentalt) klimat. Burgenland består av fyra distrikt: Neusiedlersee, Leithaberg (Neusiedlersee-Hügelland), Mittelburgenland och Eisenberg (Südburgenland). Områdena kring den grunda steppsjön Neusiedlersee är kända för söta viner tack vare dimmiga höstar som gynnar ädelröta (botrytis). Staden Rust vid Neusiedlersee är berömd för Ruster Ausbruch, ett botrytiserat dessertvin med DAC-status. Burgenland är också centrum för Österrikes rödvinsproduktion. I Mittel- och Südburgenland dominerar kraftfulla röda viner, ofta fatlagrade, på druvan Blaufränkisch. Även Zweigelt samt internationella sorter som Cabernet Sauvignon och Merlot förekommer.
Den sydliga och kuperade regionen mot gränsen till Slovenien. Steiermark har ett relativt svalt och fuktigt klimat och är känt för sina friska, aromatiska vita viner. Här odlas ett stort antal druvsorter, främst Welschriesling, men också Sauvignon Blanc, Weissburgunder (Pinot Blanc) och Chardonnay (lokalt kallad Morillon). Särskilt Sauvignon Blanc från Steiermark utmärker sig med krispig syra och örtiga toner av nässlor och krusbär. En lokalspecialitet i distriktet Weststeiermark är Schilcher – ett mycket syrligt, benäget torrt rosévin gjort på den unika blå druvan Blauer Wildbacher.
Österrike har över 40 officiellt godkända druvsorter för kvalitetsvin, varav cirka 26 gröna (gröna=gröna/vita druvor) och 14 blå (mörkskaliga). Drygt två tredjedelar av vingårdarna är planterade med gröna druvsorter, så vitvinsproduktionen dominerar. Nedan listas några av de viktigaste druvorna:
• Grüner veltliner (grön) – Österrikes signaturdruva som upptar ungefär en tredjedel av landets vinodlingar. Den ger främst torra, friska vita viner med en karaktäristisk pepprig arom (vitpeppar) och toner av grön frukt. grüner veltliner trivs i näringsrika ler- och lössjordar och vinerna jäser oftast på ståltank (sällan fatlagring) för att bevara sin fräschör.
• Welschriesling (grön) – Näst mest odlade druvsorten i Österrike, trots namnet ej släkt med Riesling. Den är relativt neutral i karaktären och används därför både till torra stilla viner och som bas i mousserande vin. Samtidigt är Welschriesling tack vare sitt tunna skal mottaglig för botrytis och kan ge högklassiga söta viner vid ädelröta.
• Riesling (grön) – På tredje plats arealmässigt (drygt 4–5% av odlingarna). Även om Riesling arealmässigt är liten i Österrike, anses den vara en av landets förnämsta druvor kvalitativt. Den odlas framför allt i Niederösterreich (t.ex. Wachau, Kamptal, Kremstal) där den i mager, stenig jord ger världskända torra vita viner med hög syra och petroleumtoner vid lagring.
• Zweigelt (blå) – Österrikes mest planterade blå druva. Zweigelt är en inhemsk korsning (1922) mellan Sankt Laurent och laufränkisch. Den ger medelfylliga röda viner med mjuka tanniner och fruktig smak (mörka körsbär). Zweigelt odlas i många regioner och kan vinifieras i olika stilar, från unga friska viner till ekfatslagrade varianter.
• Blaufränkisch (blå) – En annan viktig blå druva, särskilt i Burgenland. Blaufränkisch mognar relativt sent och ger tanninrika, kryddiga röda viner med god lagringspotential. I Mittelburgenland (som marknadsförs som Blaufränkischland) anses druvan ge särskilt typiska viner, ofta med inslag av mörka bär och peppriga toner. Den är också ena föräldern till Zweigelt.
• Övriga druvor: Bland andra gröna druvsorter märks Weissburgunder (Pinot Blanc) och Müller-Thurgau, som båda är relativt vanliga. Chardonnay odlas också (kallas Morillon i Steiermark) och ger eleganta viner, ibland fatlagrade. En lokal vit druva är Neuburger (en naturlig korsning av Roter Veltliner × Sylvaner) som främst används till torra viner i Wachau och Thermenregion. Även Bouvier är en österrikisk vit druva, känd för sin benägenhet att drabbas av botrytis och därmed användbar för söta viner i t.ex. Burgenland. Bland blå druvsorter utöver Zweigelt och Blaufränkisch odlas en del Blauer Portugieser, Sankt Laurent (som i sig är en viktig kvalitetsdruva i vissa områden), samt internationella sorter som Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir (Blauburgunder) och Syrah, men de internationella blå druvorna utgör ännu en relativt liten andel av odlingarna.
Tack vare mångfalden av klimat och druvsorter producerar Österrike en rad olika vintyper:
Tyngdpunkten ligger på torra vita viner med frisk syra. Stilen kan variera från lätta och blommiga viner till fylligare och komplexa. Exempelvis görs i Weinviertel enklare, lätta vita på grüner veltliner, medan Wachau producerar fylliga, koncentrerade vita viner med högre alkohol (Smaragd) av sent skördade druvor. Gemensamt för många österrikiska vita viner är en ren fruktighet och mineralitet, ofta med inslag av citrus, gröna äpplen och vitpeppar (för grüner veltliner). Rieslingvinerna från t.ex. Wachau och Kamptal kan uppvisa toner av persika, honung och stenighet. Fatlagring förekommer mest på Chardonnay och ibland på kraftigare grüner veltliner, men majoriteten vita viner jäser på ståltank för att bevara aromerna.
Rödvinerna utgör cirka en tredjedel av produktionen och har ökat i kvalitet och popularitet under senare decennier. Typiska österrikiska röda viner är medelfylliga med frisk syra. Zweigelt ger mjuka, bäriga viner som kan drickas unga, ibland jämförbara med en kryddig Beaujolais i stilen. Blaufränkisch-viner är stramare, med högre tanniner och syra – de kan likna strukturen hos norra Rhône eller chianti, fast med egen karaktär av mörka bär och kryddighet. I Burgenland görs några av landets mest kraftfulla röda, ofta på Blaufränkisch, som lagras på ekfat för ökad komplexitet. Även cuvéer (blandningar) förekommer, där inhemska druvor blandas med Cabernet Sauvignon eller Merlot för en modern internationell stil.
Rosé står för en liten del av produktionen men Österrike har en unik roséstil i Schilcher från Steiermark. Schilcher är ett rosévin gjort på Blauer Wildbacher som kännetecknas av mycket hög syra och toner av röda vinbär och grapefrukt – oftast väldigt friskt och stramt. Utöver Schilcher produceras rosé av t.ex. Zweigelt i andra regioner, generellt i en torr stil med frisk rödbärig smak.
Österrike har lång tradition av ädelsöta dessertviner, i synnerhet från Burgenland. Tack vare dimmorna kring Neusiedlersee angrips druvor som Welschriesling, Chardonnay eller grüner veltliner av ädelröta (Botrytis cinerea) vissa år, vilket möjliggör sent skördade viner med koncentrerad sötma och syra. Klassiska söta vintyper är Beerenauslese (BA) och Trockenbeerenauslese (TBA) – motsvarande de tyska beteckningarna – som innebär att druvorna skördas övermogna (BA) respektive som intorkade russin (TBA). En lokal specialitet är Ausbruch, en kategori mellan BA och TBA som traditionellt kommer från staden Rust (Ruster Ausbruch). Ausbruch görs huvudsakligen av botrytiserade druvor och ger mycket rika, söta viner. Österrike producerar även Eiswein (isvin) vissa kalla vintrar – druvorna skördas då och pressas frusna, vilket ger en naturlig koncentration av socker och syra. Ytterligare en sötkategori är Strohwein (Schilfwein), unikt för Österrike, där fullt mogna druvor torkas på halmmattor i minst tre månader innan pressning. Sammantaget har Österrike gjort sig känt för dessertviner i världsklass med intensiva smaker av aprikos, honung och exotisk frukt balanserade av hög syra.
Den österrikiska vinlagstiftningen liknar i grunden den tyska, där vinerna indelas efter druvmustens sockerhalt vid skörd (mustvikt). Sedan 2009 gäller följande kvalitetsklasser för österrikiskt vin:
• Wein – enklaste klassen (bordsvin), tidigare kallad Tafelwein.
• Landwein – enklare regionalt vin, med något högre krav än Wein.
• Qualitätswein – kvalitetsvin från godkända druvor och områden (inklusive DAC-viner). Hit räknas även Kabinett i Österrike (till skillnad från i Tyskland där Kabinett är en Prädikatswein).
• Prädikatswein – viner av högsta klass baserat på hög mustvikt (motsvarar tyska Prädikat). Hit hör Spätlese, Auslese, Beerenauslese, Ausbruch, Trockenbeerenauslese och Eiswein, med generellt något högre krav på mustvikt än i Tyskland.
En viktig modern reform är DAC-systemet (Districtus Austriae Controllatus), infört 2002 för att lyfta fram ursprungstypiska viner. En DAC motsvarar en skyddad ursprungsbeteckning/appellation för ett distrikt där man definierat vilka druvsorter och stilar som är typiska. Det första DAC-distriktet var Weinviertel (2003) för grüner veltliner. Idag (2025) finns 16 DAC-områden i Österrike, bland annat Kamptal DAC (känt för grüner veltliner och Riesling), Kremstal DAC, Traisental DAC, Wachau DAC, Mittelburgenland DAC (för Blaufränkisch), Neusiedlersee DAC (för sötviner), samt Wiener Gemischter Satz DAC i Wien. Dessa DAC-namn får anges på etiketten för viner som uppfyller kraven, och de kompletterar den traditionella prädikatsindelningen.
På senare år har det även diskuterats att införa en officiell vingårdsklassificering i Österrike, inspirerad av t.ex. Frankrike och Tyskland. År 2023 lades ett förslag om att införa kvalitetsnivåer för enskilda vingårdar, med beteckningarna grosse Lage (Grand Cru) och erste Lage (Premier Cru) som den allra högsta kvalitetsklassen över DAC. Om detta godkänns kan systemet träda i kraft tidigast år 2025. Redan nu har vissa producentföreningar inofficiella klassificeringar av toppvingårdar (kallade Ried på etiketten), men en nationell standard skulle ytterligare tydliggöra ursprung och kvalitet.
Vinets historia i Österrike sträcker sig flera tusen år tillbaka. Fynd av forntida druvkärnor i Traisental tyder på att vinodling förekom redan under bronsåldern. Under romartiden (ca 1:a århundradet e.Kr.) planterade de romerska legionärerna vid fortet Carnuntum vingårdar i bl.a. nuvarande Thermenregion och Traisental. Under medeltiden spelade kyrkan en stor roll – bayerska och salzburgska munkar anlade terrasserade vingårdar i Wachau-dalen. Vin från det som idag är Österrike exporterades redan på 1100-talet över hela Europa, med centra i städer som Wien och Krems. På 1500-talet nådde vinodlingens omfattning sin kulmen – arealen var då tre gånger större än dagens cirka 50 000 hektar.
Ett viktigt kulturellt inslag är traditionen med Heuriger och Buschenschank – enkla vinstugor där producenter serverar sitt eget vin. Redan Karl den Store (Charlemagne) omnämnde år 795 lokal utskänkning av vin i Ostmark (det gamla Österrike). Kejsar Josef II utfärdade 1784 ett dekret som formellt gav varje vinbonde rätt att sälja sitt vin och enklare tilltugg direkt på gården, vilket lade grunden för heuriger-kulturen. Än idag kan man i byar kring Wien och andra vindistrikt besöka heuriger som serverar årets vin (ofta kallat heuriger efter traditionen) i gemytlig miljö.
I modern tid gick Österrikes vinindustri igenom både kriser och kvalitetsrevolution. Efter andra världskriget dominerade kvantitet över kvalitet fram till en ödesdiger skandal 1985. I den så kallade glykolskandalen upptäcktes att ett fåtal producenter hade tillsatt dietylenglykol (en form av antifrostmedel) i sina söta viner för att öka sötman och fylligheten. När fusket avslöjades rasade exportmarknaden – exporten föll till mindre än en femtedel av volymen året innan. Skandalen blev dock vändpunkten: de ansvariga straffades, och Österrike införde några av världens strängaste vinlagar. Fokus flyttades helt till kvalitet och naturlighet i vinerna. Under de följande decennierna återupprättades ryktet; Österrikiska viner vann åter förtroende med torra, rena vita viner och ambitiösa röda viner. Vinexporten har sedan dess inte bara återhämtat sig utan nått nya rekordnivåer, och landets viner – särskilt grüner veltliner och Riesling – har fått stort internationellt erkännande. Samtidigt har inhemsk vinkultur blomstrat vidare, med stolthet över traditionerna som heuriger, Gemischter Satz i Wien och de klassiska söta vinerna från Burgenland.
Efter glykolskandalen 1985 försvann nästan Österrikes export över en natt, men idag är situationen en helt annan. Österrikiska viner gör succé på exportmarknaden och når ständigt nya rekord. Tyskland har historiskt varit och är fortfarande den största exportmarknaden för österrikiskt vin. På senare år har även exporten utanför EU ökat kraftigt – särskilt till USA (nu tredje största marknad) och till länder som Kanada och Kina. Schweiz är Österrikes näst största exportdestination, tack vare sin geografiska närhet och köpstarka konsumenter. Andra viktiga marknader är Belgien, Storbritannien samt de skandinaviska länderna. Totalt exporterades 2021 omkring 70,2 miljoner liter vin till ett värde av 216,8 miljoner euro, vilket var rekord och en ökning med 15,7 % i värde från året innan. Noterbart är att exportvärdet ökar snabbare än volymen – genomsnittspriset per liter stiger – vilket återspeglar att Österrike exporterar allt mer högkvalitativa viner istället för bulk.
En trend i exporten är fortsatt stark efterfrågan på vita kvalitetsviner: under 2021 steg exportvärdet för vitt Qualitätswein med 23% och utgjorde över hälften av exportintäkterna. Röda kvalitetsviner ökar också i popularitet utomlands (värde +3% 2021) liksom mousserande viner (+34%). Trots att Österrike är litet i volym (globalt sett) har landet etablerat sig som ett premium-vinland. På den svenska marknaden har österrikiska viner ökat i försäljning med tvåsiffriga procenttal under 2010-talet, om än från en liten bas. Österrikes rykte internationellt vilar i hög grad på dess unika druvor och terroirer – somliga vinentusiaster söker idag aktivt efter österrikisk grüner veltliner eller Blaufränkisch som alternativ till mer kända viner.
Den österrikiska vinsektorn är dynamisk och präglas av nytänkande inom hållbarhet, stil och anpassning till nya förutsättningar. Här är några aktuella trender:
Österrike har profilerat sig som ett av världens mest ekologiska vinländer. Cirka 22% av landets vingårdsareal (nära 10 000 hektar) är ekologiskt certifierad – den högsta andelen i världen. Dessutom odlas runt 16% av dessa ekologiska arealer biodynamiskt, och många vingårdar är även hållbarhetscertifierade enligt nationella program. Redan på 1970-talet fanns pionjärer som gick över till ekologisk odling (t.ex. Weingut Jurtschitsch i Kamptal började med ekologiskt vinbruk 1970-talet). Idag har en ny generation vinmakare i Österrike ofta ett starkt miljöfokus – kemiska bekämpningsmedel byts ut mot biologisk mångfald i vingårdarna, och man strävar efter att bevara jordhälsa och ekosystem. Det österrikiska vininstitutet introducerade 2015 även en officiell hållbarhetscertifiering (nachhaltig Austria), vilket fick stor anslutning med hundratals vingårdar som ansökte. Allt fler producenter kombinerar nu ekologiska principer med modern teknik för att minimera klimatavtrycket vid vinframställning.
Parallellt med ekologiskt lantbruk har en naturvinsrörelse vuxit fram inom Österrike. En liten men inflytelserik grupp vinmakare experimenterar med minimal intervention i källaren – spontanjäsning, ingen eller minimal svavel, ofiltrerade viner – för att skapa så ”naturliga” viner som möjligt. Flera producenter har inspirerats av urgamla metoder som att jäsa vita druvor med skalen (s.k. orangeviner) eller lagra viner i leramforor nedgrävda i marken. En av de första att jäsa gröna druvor på sina skal i amfora i Österrike var Bernhard Ott i Wagram, som 2009 började göra en orangevin av grüner veltliner helt utan tillsatser. Resultaten har visat att även ”udda” metoder kan ge högkvalitativa viner med tid och experimentlusta. Samtidigt knyter naturvinsvågen an till traditioner: det var inte länge sedan som många österrikiska viner (särskilt Gemischter Satz i Wien) gjordes på gamla sätt i småskalig produktion för lokalkonsumtion. Idag upplever Wiener Gemischter Satz en comeback – från att ha varit enkla blandviner serverade på heuriger har de genom kvalitetsarbete blivit trendiga kultviner som serveras på gourmetrestauranger. Även mousserande viner på traditionell metod och Pet Nat (pétillant naturel, ursprungligt sätt att göra bubbel) förekommer som en del av det kreativa utbudet. Sammantaget finns en stolthet i att kombinera arv och innovation: många unga vinmakare förvaltar familjens vingård men vågar samtidigt tänka nytt kring stilar och vinmakning.
Liksom övriga vinvärlden påverkas Österrike av ett varmare och mer extremt klimat. Tendensen är tidigare skördar och högre mognadsgrader: druvor som förr skördades i oktober kan nu behöva plockas redan i september för att behålla syran. Sommartemperaturerna stiger, vilket riskerar att vinerna blir mjukare och mindre friska i syran. Vinodlare rapporterar att vissa vita viner idag upplevs mjukare och mognare än tidigare, på gott och ont. För att möta dessa utmaningar pågår innovationer i vingården. Nya druvsorter prövas som bättre tål värme och torka – ett exempel är den ungerska druvan Furmint, vars odlingsareal i Österrike har tredubblats under de senaste åtta åren. Furmint är tålig och bibehåller god syrahalt trots varma somrar, och används både för torra viner och söta viner (den är bl.a. känd från Tokaj). Andra åtgärder inkluderar förändrade beskärningsmetoder, ökad skuggning av druvklasar och i vissa fall installation av droppbevattning, då behovet av konstbevattning ökat under torra säsonger. Klimatförändringarna öppnar även upp för vinodling i områden som tidigare varit för kalla. Till exempel har man börjat plantera vin i högre höjder och nordligare eller mer alpina delar av landet – i delstaten Kärnten (Carinthia) kring Klagenfurt, där vintraditionen varit sporadisk, etableras nu nya vingårdar i skyddade lägen tack vare mildare klimat. Österrikes vinproducenter blir därmed mer flexibla och framåtblickande, för att säkra framtidens vinproduktion under förändrade förhållanden.
Österrike har på kort tid gått från skandalomsusat vinland till att bli en av Europas mest spännande vinproducenter. Kombinationen av unika inhemska druvsorter, sträng kvalitetskontroll och innovationsvilja har satt österrikiska viner på vinkartan. Oavsett om det gäller en frisk grüner veltliner från Wachau, en strukturerad blaufränkisch från Burgenland, en rar söt Ruster Ausbruch eller en naturjäst Gemischter Satz från Wiens utkanter, erbjuder Österrike en rik palett av viner med tydlig identitet och hög klass. Med fortsatt fokus på kvalitet, hållbarhet och terroir lär österrikiskt vin behålla – och stärka – sin ställning internationellt i årtionden framöver
169 kr
139 kr
Vinprenumeration
Vinlådor
Topplista
Nyheter
Lagertömning
Presentkort
