Brunello di Montalcino, kungen av viner från Toscana. Gjort på en klon av druvsorten sangiovese med (det inte så överraskande) namnet "brunello" som betyder "den lilla mörka”. Brunello växer området runt byn Montalcino, granne med vindistrikten Chianti och Chianti Classico.
Brunello di Montalcino är ett prestigefyllt rödvin från Toscana. Det görs i den lilla byn Montalcino som ligger intill staden Siena. Staden ligger på en liten kulle och vinrankorna växer på terrasserade sluttningar runt om i hela området.
Brunello di Montalcino är uppkallat efter den lilla medeltida staden Montalcino cirka 8 mil söder om Florens. Namnet Brunello betyder ”den lilla bruna” (eller ”den lilla mörka”) och syftade ursprungligen på en lokal druvsort som odlades i området. På 1870-talet fastställde dock en ampelografisk kommission i Siena att Brunello-druvan egentligen var samma sort som sangiovese. Sedan dess har Brunello blivit namnet på vinet (och appellationen) som uteslutande görs på denna särskilda variant av sangiovese.
Redan under medeltiden fanns lovord för Montalcinos röda viner – en källa från 1831 prisade till och med Montalcinos röda som de bästa i hela Toscana. Den moderna historien om Brunello di Montalcino började dock på 1800-talet. En lokal godsägare vid namn Clemente Santi experimenterade då med att vinifiera sangiovese som endruvsvin och lagra det under lång tid. Hans arbete kulminerade i att barnbarnet Ferruccio Biondi-Santi år 1888 släppte det första ”moderna” Brunello-vinet, som hade lagrats över ett årtionde på stora träfat. Under lång tid därefter var Brunello en raritet för finsmakare – efter andra världskriget var faktiskt Biondi-Santi den enda producenten av betydelse, och man hade fram till dess endast deklarerat fyra årgångar (1888, 1891, 1925 och 1945).
Det höga anseendet och priset för dessa viner inspirerade andra vinmakare att börja producera Brunello. På 1960-talet fanns det ett tiotal producenter, och 1966 fick Brunello di Montalcino DOC-status (Denominazione di Origine Controllata). År 1967 grundades även det officiella Consorzio del Brunello di Montalcino för att övervaka kvaliteten. Antalet vingårdar ökade snabbt därefter – från 25 producenter kring 1970 till över 50 i slutet av 1970-talet. 1980 skrevs Brunello di Montalcino in i historieböckerna som en av de allra första vinerna att få den högsta italienska klassificeringen DOCG (Denominazione di Origine Controllata e Garantita). Sedan dess har Brunello fått ett världsrykte som ett av Italiens främsta och dyraste viner. Idag verkar över 200 producenter i Montalcino, från små familjeegendomar till större gårdar, och tillsammans buteljerar de årligen hundratusentals flaskor av detta ikoniska vin.
Sangiovese grosso, lokalt kallad Brunello, är den druvsort (egentligen en klon av sangiovese) som ligger till grund för Brunello di Montalcino. Denna variant av sangiovese skiljer sig från andra genom sina relativt stora druvor med tjockare skal. De tjocka skalen bidrar med högre tanninhalt, djupare färg och koncentrerad smak, samtidigt som druvorna behåller en frisk syra. Jämfört med exempelvis sangiovese-druvorna i Chianti (som ofta kallas sangiovese Piccolo) ger sangiovese Grosso mer kraftfulla och lagringsdugliga viner – Brunello-viner blir mörkare, mer tanninrika och komplexa än många Chianti-viner. Det är just dessa egenskaper som gör Brunello så långlivat och eftertraktat.
Montalcinos terroir och klimat spelar en stor roll för sangiovese Grosso-druvans kvalitet. Vingårdarna ligger på sluttningarna runt den kullerstadsomgärdade staden Montalcino, på höjder från ca 150 upp till 500 meter över havet. Jordmånen varierar med höjden – lägre lägen har lösare, sandiga jordar, medan högre sluttningar har mer kalkrik märgel och stenig jord. Kombinationen av god dränering och mineralrik jord ger druvorna både koncentration och struktur. Klimatet är huvudsakligen medelhavsklimat: somrarna är varma och relativt torra, och det mesta av årets nederbörd faller under vår och senhöst. Samtidigt kan läget mellan havet i väster och Apenninernas bergskedja i öster ge inslag av kontinentalt klimat med svalare nätter – gynnsamt för att bibehålla syra i druvorna. Montalcino är förskonat från tät dimma, svår frost och röta, delvis tack vare att friska vindar sveper genom dalarna. Dessa förhållanden gör att sangiovese-druvorna här mognar fullt ut under en lång och jämn växtsäsong, vilket resulterar i druvor med intensiv smak och naturligt hög socker- och syrahalt. De långsamt mognande druvorna, i kombination med de tjocka skalen, ger optimala förutsättningar för att producera ett vin med både kraft, elegans och lagringsduglighet.
För att ett vin ska få heta Brunello di Montalcino DOCG måste det göras på 100 % sangiovese grosso från vingårdar inom Montalcino. Skördeuttaget är lågt (max 8 ton/ha) för att ge koncentrerad kvalitet. Efter skörd jäser druvorna på tank och macererar med skalen för färg och smak.
Brunello måste lagras minst fem år, varav minst två år på ekfat och fyra månader på flaska. Riserva kräver minst sex års lagring, med två år på fat och sex månader på flaska. Traditionellt lagras vinet på stora slavonska ekfat, men vissa moderna producenter använder mindre franska barriquer. Stil och lagringstid kan variera, men alla följer minimikraven.
All buteljering sker inom området, alltid i bordeauxflaskor. Rosso di Montalcino, ”lillasystern”, görs på samma druva men lagras bara ett år, vilket ger ett yngre och fruktigare vin för tidig konsumtion.
Brunello di Montalcino är ett fylligt, kraftfullt vin med imponerande struktur. Som ungt har det en djup mörkröd färg som med åren skiftar mot tegelrött. Doften är intensiv och komplex med toner av mogna körsbär, plommon, vilda bär, viol, lavendel, örter och kryddor som lakrits, kanel och kryddnejlika. Ekfatslagringen bidrar med inslag av vanilj, tobak och ceder, och med lagring utvecklas ofta nyanser av skog, svamp och läder.
I smaken är Brunello torrt, syrligt och tanninrikt. En ung Brunello kan kännas stram och nästan sträv, men med åren mjuknar tanninerna och ger en mer sammetslen, harmonisk helhet. Smaken domineras av mörka bär, inslag av tranbär och en jordighet som påminner om teblad, kakao eller kaffe. Eftersmaken är lång och komplex, ofta med toner av torkad frukt, kryddor och en lätt bitterhet.
En av Brunellos främsta egenskaper är dess lagringskapacitet. Ett välgjort vin kan lagras 10–30 år eller längre, och med åldern utvecklas smaken från frisk frukt till torkade bär, rostade nötter, tobak och läder, samtidigt som syran bevarar vinets livfullhet.
Brunello di Montalcino är ett matvänligt vin som lämpar sig till rustika och smakrika rätter. Tack vare sin fyllighet, höga syra och tanninstruktur matchar det särskilt bra med rött kött och vilt. Klassiska kombinationer är t.ex. långkok på vildsvin (en toskansk specialitet), viltfågel som duva eller fasan, och grillat eller stekt nöt- och lammkött. Svamprätter är också ypperliga följeslagare – en krämig risotto med svamp och tryffel eller en pasta med tryffelshavings lyfter vinets jordiga och kryddiga nyanser. Andra lokala rekommendationer inkluderar grytor och stekar med örter, samt rätter med umami-rika komponenter som svamp, tryffel och tomat, vilka harmonierar med vinets djupa smak. Internationella kökets kötträtter med mustiga såser fungerar likaså utmärkt med Brunello.
För ostälskaren är Brunello ett säkert kort till lagrade ostar. Särskilt god är kombinationen med lagrad Pecorino Toscano (fårmjölksost) eller annan hårdost med kristalliserad sälta. Även en välkryddad charkbricka med prosciutto, salami och parmesan kan ackompanjeras fint av Brunellos komplexitet. Tack vare vinets egen styrka kan det till och med avnjutas på egen hand som ett ”meditationsvin”, där man sakta sippar och upptäcker nya nyanser utan tilltugg.
När det gäller servering av Brunello di Montalcino bör några riktlinjer följas för att få ut det bästa av vinet. Det rekommenderas att servera vinet vid en temperatur omkring 18–20°C, ungefär ”källarsvalt” men inte för kallt. Använd gärna stora, tulpanformade vinglas av kristall där aromerna får utrymme att utvecklas – Brunello förtjänar att ”andas”. Yngre Brunello vinner på att karafferas eller luftas i glaset en stund före servering, så att de kraftiga tonerna hinner öppna upp sig. Äldre flaskor (t.ex. 15+ år) mår ofta bra av varsam dekantering för att separera eventuell fällning och låta vinet få luft. Tänk dock på att alltför gammal Brunello kan vara flyktig, så dekantera inte timmar i förväg utan hellre precis före servering. Genom att följa dessa råd – rätt mat, rätt temperatur och glas – kan man uppleva Brunello di Montalcino i sin fulla prakt.
Bara cirka 15 % av marken runt Montalcino är vingårdar; resten är skog, olivlundar och åkrar. Den lilla medeltida bergsbyn med sin 1300-talsfästning och ringmur är en del av UNESCO:s världsarv tack vare landskapets skönhet och kulturhistoria.
Förr var området mest känt för Moscadello di Montalcino, ett sött vitt vin på Moscato, som hyllades redan på 1600-talet. Det var först på 1800-talet som Clemente Santi satsade på sangiovese och lade grunden för Brunello. Moscadello görs fortfarande i liten skala som en del av traditionen.
Vissa Brunello-årgångar, som 1888, har visat anmärkningsvärd livslängd och blivit legendariska. På 1970-talet var Brunello nästan okänt utanför Italien, men efter DOCG-klassningen 1980 och framgångar på exportmarknaden har det blivit ett av Italiens mest kända kvalitetsviner. Idag kombinerar Montalcinos vinmakare tradition och innovation, vilket gör att Brunello fortsatt står som en symbol för sangiovesedruvans höjdpunkt.
Vinprenumeration
Vinlådor
Topplista
Nyheter
Lagertömning
Presentkort
