Från Dijon längs med vägen ned till Lyon finner vi det fantastiska vindistriktet Bourgogne, uppdelat i över 84 appellationer. Områdets kontinentala klimat innebär kalla vintrar och varma somrar, inklusive den förrädiska frosten som kan dra in på hösten. Detta kräver absolut precision under odlings- samt tillverkningsprocessen och medför även att årgång har en stor betydelse för distriktet. Väderförhållandena påverkar hur väl vinerna kommer att åldras och hur snabbt de kan eller bör drickas - sådant som är bra att ha koll på när du söker ett kvalitativt vin från Bourgogne. I dag har producenterna i Bourgogne anpassat ocg förfinat sina metoder utefter klimatet för att möjliggöra en så jämn och högkvalitativ skörd från år till år.
Historien om Bourgogne
Bourgognes historia börjar redan på 300-talet i staden Beaune med dess kloster och den katolska kyrkan. Det var den katolska kyrkan som styrde vinodlingen fram till den franska revolutionen. Efter det tog munkarna över helt och insåg att de bästa druvorna för Bourgognes klimat och dess unika jordmån är den blåa druvan Pinot Noir samt den gröna druvan Chardonnay (dock finns fortfarande fler druvsorter planterade i distriktet). Det var även munkarna som delade upp Bourgogne i dess speciella cru:s menandes dess unika växtplatser. All den mark där vingårdarna befann sig och som kyrkan tidigare förvaltat och ägt beslagtogs av munkarna vid revolutionen.
Appellationer och klassificeringar inom Bourgogne
Uppdelningen av appellationerna i Bourgogne ser ut som följande: 7 regionala, 44 by-betecknade och 33 Grand crus. I många fall är det denna indelningen som medför att vissa anser Bourgogne som svårförstått och invecklat - men låt oss titta lite närmre på strukturen!
Bourgognes klassificeringar:
Bourgogne AOC- Dominerat av Pinot Noir samt Chardonnay-druvorna där de tillåts att komma från hela Bourgogne som distrikt.
Bourgogne Passetoutgrain- Klassificering för röda viner som måste bestå av två tredjedelar Pinot Noir och en tredjedel av Gamaydruvan.
Bourgogne Aligoté- Vitt vin från just den gröna druvan Aligoté.
Crémant de Bourgogne- Mousserande vin gjort antingen på den gröna druvan Chardonnay, den blå druvan Pinot Noir eller med en blandning av dem båda. Metoden för framställning av de bubblande vinerna är densamma som för Champagne, alltså med en andra jäsning på flaska.
Utöver detta finns det även fler, mindre, regionala indelningar av Bourgogne. De ovanstående är dock de vanligaste och därmed bra att ha koll på till en början. Efter Napoleons tid, då lagen om direkt nedfallande arvsrätt avskaffades, förändrades strukturen helt i Bourgogne. Plötsligt var det inte längre vanligt att barnen ärvde efter sina föräldrar utan mycket mark såldes av. Detta medför ytterligare svårigheter att förstå distriktets mångfacetterade historia och geografiska spännvidd. Det är alltid bra att läsa på om den specifika producent vars vin du är intresserad av. Namnet på ett område kan tala om mycket men vi ska inte heller stirra oss blinda på just detta. Bara för att det står Meursault på flaskan så innebär det inte för den sakens skull högsta kvalitet - trots att det kan kosta därefter.
Chablis & Côte d'Or
Chablis ligger cirka 10 mil nordväst om Côte d'Or. I Chablis är det Chardonnay-druvan som styr då den utgör den enda tillåtna druvan. Anledningen till detta är dess unika känslighet för att ta upp sin omgivning i både smak och doft från dess specifika jordmån (områdets terroir). Jordmånen som Chablis är uppbyggt på är Kimmeridge som återfinns i Chablis Grand crus samt 1er crus. Här får vinerna sin fina mineralitet, lagringsduglighet och den fantastiskt skarpa syran som utgör de karaktäristiska dragen. I Petit Chablis är det istället leran Portland som druvorna växer och frodas i. Smakmässigt innebär detta samma fina syra, även här med en känsla av mineralitet, dock mer optimal för att avnjutas nu.
Côte d'Or brukar betecknas som själva kärnan av Bourgogne och namnet betyder den gyllene sluttningen. Côte d'Or är uppdelat i två områden, enkelt förklarat med Côte de Nuits som den nordliga delen och Côte de Beaune den sydliga delen.
Côte de Nuits- Här produceras röda viner på druvan Pinot Noir. Det är här de mest exklusiva vinerna i Bourgogne återfinns med den högt aktade appellationen Romanée Conti i spetsen. Côte de Nuits ligger söder om staden Beaune.
Côte de Beaune- Här produceras både vita viner på druvan Chardonnay och röda viner på Pinot Noir. I Côte de Beaune återfinns några utav världens mest klassiska och dyra vita viner med appellationen Montrachet i topp, uppdelat på sju hektar med flera olika producenter som delar på den dyrbara marken. Här är stilen på de vita vinerna mycket annorlunda om man jämför med Chablis då man i Côte de Beaune lagrar vinet på ekfat - både på gamla och nya vilket näst intill aldrig förekommer i Chablis. Tillhörande området är de små byarna Puligny och Chassagne som kallas de Puligny Montrachet och Chassagne Montrachet. Dessa två byar samt (det kanske mer kända) Meursault producerar också vita, kraftfulla, ekfatslagrade viner på Chardonnaydruvan med resultat av absolut toppklass.
Ytterligare ett område är Côte Chalonnaise. Här produceras både röda och vita viner ofta av mycket hög kvalitet i förhållande till det humana priset. Om du är sugen på att hitta fyndvin från Bourgogne är det hit du ska vända blicken.
Beaujolais & Gamaydruvan
Vi ska inte glömma att nämna Beaujolais som producerar till 99 procent röda viner med Gamay som huvuddruva. Den kvarstående procenten utgör vita viner som näst intill alltid görs på Chardonnay och i enstaka fall Aligoté (en druva enbart tillåten fram till och med 2024 förutsatt att vinstockarna är planterade innan 2004).
Gamaydruvan har ett mycket tunt skal vilket gör att vinerna allt som oftast är lätta i färgen och inte får någon betydande tanninstruktur. Många anser att Beaujolais inte tillhör Bourgogne, mycket på grund av den annorlunda jordmånen och det något varmare klimatet. Rent geografiskt så hör de däremot ihop. Det produceras större mängd vin i Beaujolais än vad det gör i hela resterande Bourgogne tillsammans, något som även avslöjar en del om den varierande kvalitén. Förr förknippade många svenskar Beaujolais med extremt sura, skumbanansmakande och blaskiga viner, detta på grund av den tidiga skörden och den speciella jäsningsmetoden som kallas carbonic maceration. Idag talar vinerna för allt annat än bara dessa förutsättningar och många vinmakare har frångått jäsningsmetoden genom att allt oftare följa tillverkningsprocessen som den ser ut i övriga delar av Bourgogne. Man inkluderar en liten andel stjälkar samt jäser vinet på ekfat vilket gör dem långlivade samt ger en karaktäristisk struktur.