Franciacorta är en vinregion öster om Milano. Här görs mousserande vin enligt champagnemetoden med samma namn som området. Lite som Italiens svar på champagne kan man säga.
Franciacorta är ett mousserande vin från Lombardiet i norra Italien som ofta kallas Italiens svar på champagne. Det är ett ursprungsskyddat kvalitetsvin (DOCG) som framställs i det begränsade Franciacorta-distriktet i provinsen Brescia. Vinet jämförs gärna med champagne då det tillverkas på samma traditionella vis och med liknande druvsorter, men Franciacorta har sin egen unika personlighet och stil. Ett glas Franciacorta bjuder på krämiga, eleganta bubblor med inslag av vinteräpplen, citrus, mineral och rostat bröd, och syran är ofta något mjukare än hos champagne. Franciacorta är också mer sällsynt – produktionen är relativt liten, omkring 13 miljoner flaskor per år jämfört med Champagnes över 300 miljoner. Nedan följer en närmare titt på vad som särskiljer Franciacorta, vilka druvor och metoder som används, samt regionens terroir, historia, producenter och serveringstips.
Franciacorta är ett mousserande vitt vin som (precis som champagne) får sina bubblor genom en andra jäsning på flaska. Kvalitetsmässigt jämställs det ofta med champagne och anses vara Italiens finaste mousserande vin. Det unika är att Franciacorta både är namnet på vinet och området där det görs – ett litet distrikt i Lombardiet. Till skillnad från exempelvis Prosecco, som görs i Venetien av druvan Glera via snabb jästning i ståltank, tillverkas Franciacorta uteslutande i Franciacorta-regionen av andra druvsorter och genomför sin andra jäsning i samma flaska som vinet säljs i. Prosecco får därmed en enklare fruktig karaktär och livliga men grövre bubblor, medan Franciacortas traditionella flaskjäsning ger finare små bubblor och komplexa brödiga och nötiga aromer från jästlagringen. Även prismässigt ligger Franciacorta närmare champagne – vinet är hantverksmässigt och småskaligt framställt och kostar därför mer än Prosecco, ofta i nivå med enklare champagner. Sammanfattningsvis kan man säga att Franciacorta har mer gemensamt med champagne än med prosecco både vad gäller druvsorter, metod och smakstil, men bär samtidigt på en tydligt italiensk identitet präglad av sitt ursprung.
Franciacorta görs främst på de klassiska champagnedruvorna Chardonnay (grön druva) och Pinot Noir (Pinot Nero, blå druva). Dessa två utgör kärnan i cuvéen – enligt regelverket ska vinet innehålla minst 50% Chardonnay och/eller Pinot Noir. Chardonnay dominerar oftast och står för hög syra, frisk frukt (äpple, citrus) och elegant struktur i vinet. Pinot Noir bidrar med fyllighet, komplexitet, rödbäriga toner och är dessutom nödvändig för att göra Franciacorta Rosé, som måste innehålla minst 35% Pinot Noir för att ge färg och struktur. Utöver dessa två huvuddruvor är det tillåtet att blanda in en mindre andel Pinot Bianco (Pinot Blanc), upp till 50% av cuvéen. Pinot Bianco odlas i liten skala i området (ca 3% av vingårdarna) och kan ge en mjuk syra och diskret fruktighet. Erbamat, en lokal grön druvsort med gamla anor, är det senaste tillskottet – från och med 2017 är det tillåtet att använda upp till 10% Erbamat i Franciacorta. Den mognar sent på säsongen och bidrar med hög syra, vilket kan vara värdefullt i varmare årgångar. Sammantaget ger denna druvblandning Franciacorta en balanserad profil av fräsch frukt, syra och komplexitet.
Produktion av Franciacorta följer den traditionella metoden (metodo classico), samma arbetsintensiva process som används i Champagne. Allt börjar med att druvorna skördas för hand i slutet av augusti eller september för att bevara kvaliteten och undvika att de blå Pinot Noir-druvorna spricker och färgar musten. Varje druvsort vinifieras separat – druvorna pressas varsamt och jäser en första gång i ståltankar (ibland delvis på ekfat) för att bli basviner. På vårvintern efter skörden provar vinmakaren ut olika kombinationer och blandar en cuvée av de olika basvinerna för att uppnå önskad stil och karaktär. Denna cuvée tappas sedan på kraftiga flaskor tillsammans med en liten tillsats av jäst och socker (tirage) varefter flaskan försluts. Nu sker den andra jäsningen i flaskan, då jästen äter upp sockret och bildar koldioxid (bubblor) under det tryck som utvecklas i flaskan.
Efter den andra jäsningen följer en lång period av lagring på jästfällningen (sur lie) i samma flaska. En Non Vintage (icke-årgångsbetecknad) Franciacorta måste mogna minst 18 månader på sin fällning innan den släpps, medan en årgångsvin (Millesimato) kräver minst 30 månader och de mest exklusiva Riserva-varianterna hela 60 månader. (Som jämförelse är minimikravet för champagne 15 månader, varav 12 på fällning). Den förlängda kontakten med jästen ger Franciacorta dess fina, små bubblor och utvecklar komplexa aromer av bröd, jäst och nötighet som kompletterar vinets fruktighet.
När lagringstiden är uppfylld genomgår flaskorna den klassiska processen remuage (rullning/vickning) där de successivt roteras till uppochnedvänt läge så att jästfällningen samlas i flaskhalsen. Därefter sker degorgering (dégorgement) – flaskhalsen kyls ned och den frusna jästproppen skjuts ut under tryck. Innan flaskan försluts med kork och grimma justeras vätskenivån med litet extra vin (och eventuellt socker för att bestämma sötman). Franciacorta görs i olika stilar, från knastertorra Dosaggio Zero (Brut Nature) utan tillsatt socker, via Brut och Extra Dry till halvtorr Demi-Sec, liknande champagnens dosage-klassificering. En särskild variant är Franciacorta Satèn, vilket är regionens motsvarighet till blanc de blancs – alltså enbart baserad på vita druvor (Chardonnay och ev. Pinot Bianco) – och som buteljeras med något lägre kolsyretryck (max 5 bar) för en extra mjuk mousse. Totalt sett ställer appellationens regelverk höga krav på lång lagring och traditionellt hantverk, vilket säkerställer Franciacortas höga kvalitet.
Lago d’Iseo bidrar med ett mildare mikroklimat i Franciacorta. Regionen Franciacorta ligger i Lombardiet i norra Italien, ungefär mitt emellan städerna Milano och Verona. Själva vindistriktet är koncentrerat öster om staden Brescia, strax söder om sjön Lago d’Iseo och inte långt från Alpernas sydliga utlöpare. Franciacorta är ett relativt litet område – vingårdarna täcker ca 2 500 hektar – präglat av böljande kullar med unikt ursprung. Landskapet formades av en forntida glaciär som drog sig tillbaka för omkring 10 000 år sedan, vilket skapade ett amfiteaterliknande område med jordmåner rika på mineraler. Denna moränjord (grus, sand, sten och mineraler) ger utmärkta förutsättningar för druvor som Chardonnay att utveckla mineralitet och frisk syra.
Klimatet i Franciacorta är svalt kontinentalt med tydliga årstider, men tack vare den stora insjön Iseo och närheten till Alperna råder ett gynnsamt mikroklimat. Sjöbrisen och de alpina vindarna verkar utjämnande – vårarna kommer tidigare och höstarna senare än i omgivande områden, och extremvärme mildras under sommaren. Detta längre växtsäsong under relativt svala förhållanden hjälper druvorna att mogna långsamt och bevara hög syrahalt, vilket är idealiskt för mousserande vin. Kombinationen av den mineralrika jordmånen och det tempererade klimatet (svalt men stabilt) utgör Franciacortas terroir och bidrar starkt till vinernas friska elegans och karaktär.
Området Franciacorta har en lång historia av vinodling – redan under romersk och medeltida tid producerades vin här. Själva namnet Franciacorta tros komma från latinets “francae curtes” som betyder “skattefria gårdar”. Under medeltiden gavs nämligen kyrkliga klosterjordar i trakten undantag från skatter, vilket kan ha gett upphov till regionnamnet. Trots den långa odlingstraditionen dröjde det dock till modern tid innan trakten blev känd för sitt mousserande vin. 1961 skapades det allra första moderna Franciacorta-bubblet – en cuvée kallad Pinot di Franciacorta – av vinmakaren Franco Ziliani i samarbete med greven Guido Berlucchi. Denna pionjärinsats lade grunden för Franciacorta som mousserande vin-region. År 1967 erhöll området formell DOC-status (kontrollerad ursprungsbeteckning) för sina viner. Vinerierna förfinade sedan metoderna under följande decennier, och 1995 upphöjdes Franciacorta till DOCG (Denominazione di Origine Controllata e Garantita) – den högsta klassificeringen för italienskt vin som garanterar ursprung och kvalitet. Det var faktiskt den första mousserande vinregionen i Italien som belönades med DOCG-status för vin gjort med traditionell flaskjäsning. Sedan dess har Franciacorta befäst sin ställning som Italiens ledande mousserande vin. Idag producerar ett femtiotal vingårdar omkring 17–18 miljoner flaskor i året (2020-tal), och konsortiet Consorzio Franciacorta övervakar kvalitet och marknadsföring av regionens viner.
Flera framstående vinhus i Franciacorta har gjort sig ett namn internationellt genom sin höga kvalitet. Bland de största och mest kända producenterna kan nämnas Bellavista, Contadi Castaldi, Guido Berlucchi och Ca’ del Bosco. Dessa producenter exporterar sina viner världen över och har spelat en viktig roll i att sätta Franciacorta på vinkartan utanför Italien. Berlucchi var pionjären som skapade det första vinet 1961 och är än idag en av de ledande aktörerna. Bellavista är ett prestigefyllt vinhus som ofta hyllas för eleganta cuvéer och anses vara en stilbildare inom regionen. Ca’ del Bosco grundades på 1960-talet och är känt för sina innovativa metoder och ikoniska viner (t.ex. prestigevinet “Annamaria Clementi”), samt för att ha bidragit starkt till Franciacortas renommé tillsammans med Bellavista och Berlucchi. Contadi Castaldi är ett relativt ungt märke (grundat 1991) under same ägarskap som Bellavista, och fokuserar på moderna, fruktiga stilar av Franciacorta som tilltalar en bred publik. Förutom dessa större producenter finns det många små familjeägda gårdar (typiskt under 5 hektar vingård) i Franciacorta vars hantverksmässiga viner ofta endast säljs lokalt. Denna mångfald av producenter – från stora hus till små boutique-vinerier – bidrar till en rik variation av stilar inom Franciacorta.
Franciacorta avnjuts bäst väl kyld, omkring 9–10 °C. Använd gärna ett tulpanformat champagneglas som fångar upp dofterna och bubblorna elegant. Tack vare sin friska syra och komplexa smak passar Franciacorta utmärkt som aperitif och till en mängd maträtter. Som välkomstdrink eller aperitif är en helt torr Dosaggio Zero eller den sammetslena stilen Satèn utmärkta val för att stimulera aptiten. Till salta plockmaträtter som antipasti, lufttorkad skinka (t.ex. San Daniele) eller naturella skaldjur balanserar en Brut-variant sältan på ett förträffligt sätt. Om det står lax eller kryddiga charkuterier på menyn gör en Franciacorta Rosé jobbet – den rosébubblande vinet har tillräcklig kropp och frukt för att möta smakrika rätter. Till en lagrad, nötigare ost som Parmigiano Reggiano eller Grana Padano är det svårt att slå kombinationen med en mogen Franciacorta Riserva, där vinets brödiga och nötiga toner speglar ostens smak. Generellt kan Franciacorta ersätta champagne i de flesta sammanhang – från eleganta skaldjursrätter, ostron och fisk (där brut eller extra brut passar bra) till friterad mat och milda ostar. Det är ett mångsidigt matvin med tillräcklig syra för att fräscha upp gommen, samtidigt som dess struktur och komplexitet räcker till lite fylligare rätter. Precis som med champagne handlar det om att matcha vinets stil (dosage och eventuell årgång) med matens intensitet. En sak är säker: Franciacorta förhöjer vilken festlig stund som helst och visar att Italien kan mäta sig med de bästa när det gäller mousserande viner.
Vinprenumeration
Vinlådor
Topplista
Nyheter
Lagertömning
Presentkort
