Håll en vinprovning med vita viner

Vinprovningsprotokoll vitt vin (pdf)

Vilka delar ingår i en vinprovning?

• Visuell analys: Genom att titta på vinets färg, opacitet (hur intensiv färgen är) och viskositet (vinets densitet),  kan du bland annat få information om vinets ålder och produktionsmetoder (extrahering, filtrering med mera).

• Doftanalys: Vinets doft kan ge en hint om vilken/vilka druvor som använts, lagringsmetoder (stål eller ekfat), vinets ålder och evolution, och eventuella defekter.

• Smakanalys: Här undersöker du grundsmaker, aromer, den taktila munkänslan av vinet, vinets struktur och längd.

• Slutsats: Resultaten av din provning sammanfattas.

Läs mer om att anordna en vinprovning hemma i vår guide.

Förslag på viner till provningen

När du väljer dina viner är det viktigt att försöka få en bredd av olika stilar. Välj gärna klassiker som representerar en typisk stil och ett område. Här kommer några förslag:

• Riesling, till exempel från från Moseldalen i Tyskland

• Chardonnay, ståltankslagrad, till exempel chablis

• Ekfatslagrad chardonnay från Bourgogne eller Kalifornien

• Sauvignon blanc från Loiredalen eller Nya Zeeland

• Blommigt, aromatiskt vin, till exempel gewürztraminer från Alsace

• Chenin blanc från Frankrike eller Sydafrika

 Vad du behöver för att göra din vinprovning:

• • Vinglas – vanliga vinglas eller ISO-provningsglas. Använd ett glas till varje vin så att du kan gå tillbaka och jämföra vinerna. Se till att glasen är ordentligt diskade för att undvika att vinet påverkas. Tänk på att vin smakar olika i olika glas, försök därför att servera alla vinerna i likadana glas. 

• • Spottkopp om du väljer att inte svälja vinet.

• • Anteckningsblock och penna för noteringar: skriv gärna ut vårt vinprovningsprotokoll för vitt vin.

• • Belysning – dagsljus är det optimala ljuset för vinprovning, om detta ej är möjligt, se till att ha annan bra belysning.

• • Underlag – gärna en vit duk för att kunna se färgen ordentligt. Alternativt ett vitt papper du kan hålla glaset över.

• • Att undvika före/under provningen: starka parfymer, konsumtion av kaffe, tobak, tuggummi eller chili, eftersom de påverkar din uppfattning av smak och doft.

Sätt igång och prova! Så här gör du:

Steg 1: Häll upp

• Häll en liten mängd vin i glaset, snurra glaset och häll ut. På detta vis så ”vänjer” du glaset vid vinets aromer och får en mer rättvis bedömning under själva provningen. Häll sedan upp vin i ungefär ¼ av glaset.

Steg 2: Titta

• Färg: Håll glaset lätt lutat över en duk eller ett vitt papper och undersök färgen. Är vinet ljust halmgult eller mer gyllene? Färgen påverkas av druvsort och skalkontakt, men kan även ge en indikation på vinets ålder. Unga vita viner utan/med liten skalkontakt som är lagrade på ståltank är ofta ljusa, ibland med en grön ton i kanten. Exempel är ungt rieslingvin. En gyllene färgton kan också betyda att vinet är äldre, eftersom vita viner mörknar med tiden.

Lagring på fat kan också ge en gyllene ton, ett exempel är fatlagrad chardonnay. Färgens intensitet kallas opacitet och blir högre när det vita vinet lagras eller vid skalkontakt.

• Klarhet/transparens: är vinet grumligt, halvklart, eller kristallklart? Grumligt vin kan vara ofiltrerat (till exempel naturvin), men kan också tyda på defekt. Ett halvklart vin är måttligt filtrerat, medan ett kristallklart vin är kraftigt filtrerat, vilket är vanligt för vita viner.

• Viskositet: Är vinet tunt som vatten eller tjockare i konsistensen? Vinets viskositet avgörs av vinets socker och/eller alkoholhalt. Ju högre viskositet, desto mer ”kropp” har vinet. Ett alltför tunt vin kan innebära att det är alltför kraftigt processat. Låg fyllighet, och låg alkoholhalt, är vanligt för lätta vita viner. Ett medelfylligt vin med balanserad struktur och alkoholhalt är vanligt för fatlagrade vita viner.

Ibland talar man om ”ben” eller “tårar” som rinner nedför glasets vägg när man snurrar glaset. Ju långsammare och tjockare – desto högre viskositet har vinet. Tänk på att dessa tårar påverkas av hur glaset diskats. Det är därför inte ovanligt att de ser olika ut i olika glas. 

Steg 3: Dofta

• Börja med att dofta utan att snurra glaset. Nu är det främst primäraromerna, aromerna från själva druvan, som träder fram. De kan vara blommiga, fruktiga eller örtiga. Är doften intensiv eller svag, komplex (med många typer av dofter) eller enkel?

• Snurra glaset och dofta igen. Hur har doften förändrats? I kontakt med luft träder mer av de sekundära aromerna – aromer som bildats under vintillverkningen – fram. Det kan exempelvis vara smöriga toner från malolaktisk jäsning eller kryddiga toner från fatlagring. Tertiära aromer kommer från vinets lagring. I vita viner kan det handla om toner av marmelad, nötter eller honung. Rieslingviner får med tiden ibland inslag  av petroleum. 

Steg 4: Smaka

• Ta en klunk vin och skölj runt i munnen, försök att utsätta alla smaklökar för vinet. Svälj eller spotta ut. Andas ut genom näsan (med stängd mun). Upplev smak, textur, kropp och längd.

• Smak – när du smakar på vinet så upplever du grundsmakerna, främst sötma och syra. Ibland kan mineraliska toner i vitt vin upplevas som en form av sälta.

• Smak och doft vävs samman när du provar vinet. När du svalt vinet så stimuleras doftsinnet retronasalt – genom munnen. Det är så smaker som citrus eller äpple uppfattas. Ju fler smaker och aromer du plockar upp, desto mer komplext och nyanserat är vinet.

• Munkänsla – vid provningen av vinet bedömer du också den taktila upplevelsen, munkänslan. Ett vin upplevs som mjukare när det har högre sockerhalt, och hårdare när syran är högre. Här uppfattas också vinets kropp, hur fylligt det är.

• Längd – hur många sekunder finns smaken/doften kvar efter att du svalt vinet och andats ut? Enkla viner brukar ha en längd på ungefär 5-8 sekunder, mer komplexa viner runt 7–10 sekunder och mycket komplexa viner en längd på över 10 sekunder.

• Utveckling – här undersöker du vinets mognad. Känns vinet skarpt och obalanserat så behöver det ännu lite tid att utvecklas. Ett moget vin är på sin absoluta ”topp” . När denna punkt har uppnåtts beror på vinstil.

Steg 5: Sammanfatta

Sist av allt väger du in alla delarna i provningen och bedömer vinernas harmoni och kvalitet. Harmonin handlar om hur de olika elementen, som syra och sötma, är i balans. Komplexitet, harmoni, och längd brukar vara markörer för ett kvalitativt vin. Men glöm inte att varje vin ska bedömas för vad det är. Ett enkelt, lättdrucket vitt vin kan vara nog så bra inom sin kategori. När du sammanfattar ska du försöka att inte vara subjektiv. Men såklart är det fritt fram att ha sina favoriter.

Gav det här mersmak? Läs också om bubbelprovning och vinprovning av rött vin.