Håll en pinot noir-provning hemma

Vinprovningsprotokoll för rött vin (pdf)

En av våra mest älskade druvor och huvudrollen i några av världens finaste viner, från Bourgogne till Kalifornien. Ta en resa jorden runt med pinot noir och upptäck variationen!

Vilka delar ingår i vinprovningen?

• • Visuell analys: titta på färg, opacitet, klarhet och viskositet/densitet.

• • Doftanalys: upptäck dofter.

• • Smakanalys: upplev grundsmaker, aromer, munkänsla, struktur och längd.

• • Slutsats: sammanfatta dina resultat.

Läs mer om att anordna en vinprovning hemma i vår guide.

Förslag på viner att prova

Pinot noir är en känslig druva som läser av sin omgivning väl och ger viner i många olika stilar. Här kommer förslag på några viner att prova:

• • Pinot noir från Bourgogne

• • Pinot noir från Kalifornien

• • Pinot noir från Sydafrika

• • Pinot noir från Tyskland (spätburgunder)

• • Pinot noir från Nya Zeeland eller Oregon

• • Champagne på pinot noir (“blanc de noirs”)

Se alla vinprovarlådor.

 Vad behövs inför din pinot noir-provning?

• • Vinglas – ISO-provningsglas eller vanliga vinglas. Diska glasen ordentligt före provningen och servera alla viner i likadana glas.

• • Spottkoppar – det går fint med pappersmuggar.

• • Penna och papper för att anteckna – använd gärna vårt vinprovningsprotokoll för rödvin.

• • Bra belysning – dagsljus eller elektrisk belysning.

• • Ljust underlag – använd en vit duk eller ett vitt papper för att se vinet ordentligt.

• • Att tänka på - stark parfym, kaffe, tobak, tuggummi och chili påverkar din upplevelse av doft och smak, så undvik dessa tätt inpå provningen.

Redo att prova? Så här gör du:

Steg 1: Häll upp vinet

Börja med att ”vänja” glaset vid vinets aromer genom att skölja runt lite vin och hälla ut. Servera sedan alla viner så att de får luftas. En fjärdedel av glaset brukar vara lagom.

Steg 2: Titta

• Färg: luta glaset över ett vitt underlag och studera färgen. Pinot noir är känd för sin ljust röda färg, men nyanserna varierar med växtplats och tillverkningsmetoder. Varmare klimat och lagring på ekfat tenderar att ge mörkare färg. Vinets ålder inverkar också –  röda viner blir med tiden ljusare, mer brunaktiga. Färgens opacitet – intensitet eller täthet –  ökar genom skalkontakt och avtar när vinet åldras.

• Klarhet/transparens: röda viner filtreras vanligtvis måttligt för att färgpigment och smak ska bevaras. Ofiltrerade viner är mer grumliga, men det kan också vara en defekt eller tyda på att vinet lagrats länge och börjat avge fällningar.

• Viskositet: bedöm viskositeten, hur trögflytande vinet är, genom att tippa lätt på glaset. Du kan också titta på hur vinet rinner längs glasets sidor i ”ben” eller “tårar”, men dessa påverkas även av hur glaset har diskats. Högre socker- och/eller alkoholhalt och mer extrahering ger högre viskositet. Varmare klimat tenderar att ge viner med mer kropp.

Steg 3: Dofta

•  Dofta på vinet utan att snurra på glaset för att upptäcka primäraromerna –  aromer som kommer från själva druvan. Pinot noir ger ofta lätta, rödbäriga viner med toner av jordgubbar, hallon, körsbär och kryddor. I viner från ett varmare klimat kan toner av mörkare frukt, som plommon, eller mogna jordgubbar, träda fram.

• Snurra på glaset och dofta igen för att upptäcka de sekundära aromerna – aromer som bildats under vintillverkningen. I pinot noir som lagrats på ekfat kan rostade och kryddiga toner som till exempel kaffe, choklad, svartpeppar eller vanilj träda fram.

Steg 4: Smaka

• • Skölj runt vinet i munnen för att alla smaklökar ska utsättas för smakerna. Svälj eller spotta ut, andas ut genom näsan med stängd mun. Upplev smak, textur och längd.

• • Smak: grundsmakerna i vin är främst sötma och syra. Ibland kan mineralitet i viner upplevas som en form av sälta.

• • Smak och doft: vår uppfattning av grundsmakerna sammanflätas med vårt känsliga doftsinne som stimuleras retronasalt – genom munnen – när vi svalt vinet. Det är så vi upplever specifika aromer som till exempel körsbär eller choklad. Undersök om smakerna och dofterna är komplexa – av många olika typer – eller mer enkla.

• • Textur och munkänsla: ett vin med hög socker- och alkoholhalt upplevs som mjukare, ett vin med hög syra eller kraftfulla tanniner som hårdare. Pinot noir har ofta milda tanniner och hög syra – men här spelar även växtplats, tillverkningsmetoder och vinets ålder in.

• • Längd och eftersmak: hur länge hänger smaken/doften kvar efter att du svalt vinet? Enklare viner brukar ha en längd på ungefär 5-8 sekunder, mer komplexa viner runt 7-10 sekunder och mycket komplexa viner en längd på över 10 sekunder.

• • Utveckling: ett moget vin är på sin absoluta ”topp” och upplevs som balanserat. När denna punkt infinner sig beror på vinets karaktär och stil. Med lagring mildras tanniner och syra och vinet blir mjukare. Pinot noir-viner som lagrats en tid kan utveckla tertiära aromer av tryffel och multna löv.

Steg 5: Sammanfatta

Avsluta provningen genom att sammanfatta dina resultat. Hur upplevs varje vin separat  – är vinet harmoniskt och balanserat eller är det något element, till exempel syra, som sticker ut? Komplexitet, harmoni, och längd brukar vara markörer för kvalitetsviner. Jämför gärna också vinerna med varandra – hur skiljer de sig åt i aromer, munkänsla, komplexitet och eftersmak? Om du har med olika årgångar i provningen så kan du fundera över hur dessa påverkar vinernas karaktär.