Håll en nebbiolo-provning hemma

Vinprovningsprotokoll för rött vin (pdf)

Piemontes stolthet nebbiolo känns igen på sina härligt parfymerade aromer, sin ljusa färg och sina kraftfulla tanniner. Men olika växtplatser och tillverkningsmetoder gör att stilarna är många. Prova dig igenom några viner och lär känna den ädla druvan!

Vilka delar ingår i vinprovningen?

• • Visuell analys – titta på färg, opacitet, klarhet och viskositet/densitet.

• • Doftanalys – upptäck dofter.

• • Smakanalys – upplev grundsmaker, aromer, munkänsla, struktur och längd.

• • Slutsats – sammanfatta dina resultat.

Läs mer om att anordna en vinprovning hemma i vår guide

Förslag på viner till en nebbiolo-provning

Nebbiolo är huvudpersonen i flera typer av viner, från enklare langhe nebbiolo till mångfacetterade, unika uttryck från de allra bästa vingårdarna. Här kommer några lämpliga viner att prova:

• • Langhe nebbiolo: ofta lättare och mer tillgängligt i ung ålder jämfört med övrig nebbiolo, men har trots detta typiska druvegenskaper som aromer av röda bär, nypon och kryddor, samt hög syra och mycket tanniner.

• • Barolo: ofta kraftfull, robust smak med hög syra och sträva tanniner.

• • Barbaresco: ett av de finaste nebbiolo-baserade vinerna jämte barolo, men ofta mjukare och mer elegant.

• • Barolo riserva/cru/single vineyard (betecknade med “vigna”): exklusiv barolo med särskilda krav på lagring och vingårdsläge.

Se alla vinprovarlådor.

 Det här behöver du

• • Glas – ISO-provningsglas eller vanliga vinglas. Rengör glasen ordentligt innan provningen och servera alla viner i likadana glas.

• • Spottkoppar – till exempel pappersmuggar.

• • Penna och papper för noteringar – använd gärna vårt vinprovningsprotokoll för rödvin.

• • Bra belysning – dagsljus eller elektrisk belysning.

• • Ljust underlag – en vit duk eller ett vitt papper underlättar för den visuella analysen.

• • Tänk på att stark parfym, kaffe, tobak, tuggummi och chili påverkar din upplevelse av doft och smak. Undvik gärna dessa tätt inpå provningen.

Så här provar du nebbiolo

Steg 1: Häll upp vinet

Börja med att skölja runt lite vin i glaset och hälla ut. På så vis förbereder du glaset vid vinets aromer. Häll därefter upp vin i ungefär en fjärdedel av glaset. Servera alla viner samtidigt så att de får luftas en stund.

Steg 2: Titta

• Färg: luta glaset över en vit duk eller ett vitt papper och studera färgen. Nebbiolo ger oftast viner med en ljust granatröd färg, men klimat, jordmån, skalkontakt, ekfatslagring och ålder inverkar på nyansen. Med tiden uppkommer orangea- eller tegelfärgade toner. Färgens intensitet eller täthet – det som kallas opacitet - ökar genom skalkontakt och minskar när vinet lagras.

• Klarhet/transparens: i röda viner vill man behålla färg och smak, därför filtreras de oftast varsamt. Helt ofiltrerade viner är grumligare, men grumlighet kan även vara en defekt eller uppstå efter lång lagring när vinet börjar avge fällningar.

• Viskositet: tippa lätt på glaset för att bedöma viskositeten, hur trögflytande vinet är. Du kan också iaktta hur vinet rinner längs glasets sidor i ”ben” eller “tårar”, men dessa påverkas även av hur glaset har diskats. Högre socker- och/eller alkoholhalt och mer extrahering ger högre viskositet.

Steg 3: Dofta

• Börja med att dofta på vinet utan att snurra på glaset. Nu upplever du främst primäraromerna – aromer som kommer från själva druvan. Några typiska primäraromer för nebbiolo är körsbär, rosor och nypon. Varmare klimat tenderar att ge mogna aromer.

•  Snurra sedan på glaset och dofta igen. Nu träder mer av de sekundära aromerna – aromer som bildats under vintillverkningen – fram. I nebbioloviner kan det exempelvis handla om kryddiga, rostade toner från lagring på ekfat – som lakrits, kakao, tjära eller sandelträ.

Steg 4: Smaka

• • Försök att utsätta alla smaklökar för vinet genom att skölja runt det i munnen. Svälj eller spotta ut och andas ut genom näsan med stängd mun. Upplev smak, textur och längd.

• • Smak: de grundsmaker som upplevs i vin är i första hand sötma och syra. Mineralitet i viner kan ibland upplevas som en form av sälta.

• • Smak och doft: upplevelsen av grundsmakerna vävs samman med vårt känsliga doftsinne som stimuleras retronasalt – genom munnen – när vi svalt vinet. På så vis uppfattar vi specifika aromer som till exempel körsbär eller lakrits. Är smakerna och dofterna komplexa – av många olika typer – eller mer enkla och fruktiga?

• • Textur och munkänsla: högre socker- och alkoholhalt gör att vinet upplevs som mjukare, högre syra och tanninhalt ger en hårdare känsla. Nebbiolo är känd för sina kraftfulla tanniner. Längden på skalkontakten, växtplatsen och vinets ålder spelar stor roll.  Barbarescoviner har i många fall mer eleganta tanniner än Baroloviner, men det finns undantag.

• • Längd och eftersmak: försök avgöra hur länge smaken och doften hänger kvar efter att du svalt vinet. Enklare viner brukar ha en längd på ungefär 5-8 sekunder, mer komplexa viner runt 7-10 sekunder och mycket komplexa viner en längd på över 10 sekunder.

• • Utveckling: var befinner sig vinet i sin mognad? Ett skarpt och strävt vin behöver ofta mer tid för att nå sin absoluta ”topp”. Viner från speciella vingårdslägen och riservaviner kräver i allmänhet längre tid för att komma till sin rätt. Med lagring mildras tanniner och syra och vinet blir mjukare. Nebbioloviner som lagrats länge kan utveckla tertiära aromer av tryffel, läder, tobak eller multna löv.

 Steg 5: Sammanfatta

När du provat dig igenom alla dina viner så sammanfattar du dina resultat. Fundera över hur varje vin upplevs varje vin separat. Är vinet balanserat eller är det något element, till exempel syra, som sticker ut? Är vinet enkelt eller komplext? Jämför därefter gärna vinerna med varandra – hur skiljer de sig åt i smaker, aromer, munkänsla, komplexitet och eftersmak? Om du har med olika årgångar i provningen så kan du fundera över hur dessa påverkar vinernas karaktär. Bolla tankarna med övriga provningsdeltagare!