Anordna en roséprovning hemma

Vinprovningsprotokoll rosévin (pdf)

Lättdrucket, laxfärgat och somrigt – det är mångas bild av rosé. Men faktum är att roséviner finns i många olika nyanser och stilar. Bli en vass rosékännare genom att anordna en vinprovning hemma!

Vad ingår i en provning av rosévin?

• • Visuell analys: titta på vinets färg, opacitet (täthet/intensitet), klarhet och viskositet.

• • Doftanalys: undersök olika dofter.

• • Smakanalys: undersök grundsmaker, aromer, munkänsla, struktur och längd (eftersmak).

•  • Slutsats: sammanfatta resultaten av din provning.

Läs mer om att anordna en vinprovning hemma i vår guide.

Bra roséviner att prova

Försök att hitta roséviner som skiljer sig från varandra vad gäller druvinnehåll, längd på skalkontakt och ursprung. Testa förslagsvis dessa viner:

• • Rosévin från Loire, Frankrike

• • Rosévin från Provence, Frankrike

• • Rosévin från Italien, till exempel Apulien, Toscana eller Piemonte

• • Rosévin från Spanien, till exempel Murcia, Valencia eller Katalonien

• • Rosévin från USA, förslagsvis Kalifornien

• • Mousserande rosévin, till exempel från Italien, Tyskland eller Frankrike

Se alla vinprovarlådor.

Vad behövs till roséprovningen?

• • Vinglas – vanliga vinglas eller ISO-provningsglas. Servera alla viner i likadana glas, för att kunna göra en rättvis bedömning. Rengör glasen ordentligt innan provningen, för att inte smaken ska påverkas.

• • Spottkoppar – pappersmuggar går fint.

• • Penna och papper för noteringar: skriv gärna ut vårt vinprovningsprotokoll för rosévin.

• • Bra belysning – dagsljus alternativt elektrisk belysning.

• • Ljust underlag – en vit duk eller ett vitt papper för den visuella analysen.

• • Obs! Var försiktig med stark parfym och konsumtion av kaffe, tobak, tuggummi eller chili nära inpå provningen, då dessa påverkar din upplevelse av doft och smak.

Dags att prova! Så här gör du:

Steg 1: Häll upp vinet

• • Skölj gärna runt en skvätt vin i glaset, snurra och häll ut, innan provningen. På så vis ”vänjer” du glaset vid vinets aromer. Häll sedan upp vin i ungefär en fjärdedel av glaset.

Steg 2: Titta

• • Färg: luta glaset över ett vitt underlag och undersök färgen. Olika druvsorter ger olika färg – syrah och cabernet sauvignon är exempel på druvor som ger djup färg, nebbiolo och grenache ljusare. Rosévin görs genom skalkontakt med blå druvor, och längden på denna inverkar på vinets färg. Klimat och jordmån där druvorna odlats påverkar också färgen.

• • Opacitet: Titta på färgens intensitet och täthet – den blir kraftigare genom skalkontakt och avtar när vinet åldras. Lagring på fat kan ge mer intensiv färg, det är dock mindre vanligt för roséviner.

• • Klarhet/transparens: roséviner är ofta kraftigt filtrerade eftersom man vill åt en vacker strålande klarhet. Viner som inte filtrerats är mer grumliga.

• • Viskositet: med vinets viskositet menar man hur trögflytande vinet är. Vin med mycket socker och/eller alkoholhalt har högre viskositet och mer kropp. De flesta roséviner har låg alkoholhalt och en finlemmad natur. Tippa lätt på vinglaset för att bedöma viskositeten. Du kan också titta hur vinet rinner ner längs glasets sidor i ”ben” eller “tårar” – dessa kan dock även påverkas av hur glaset har diskats.

Steg 3: Dofta

• • Primäraromer: dofta på vinet utan att snurra glaset för att känna primäraromerna, aromer som kommer från själva druvan. Det kan handla om dofter av bär, frukt eller örter.

• • Sekundäraromer: snurra glaset och dofta igen. I kontakt med syre träder de sekundära aromerna – aromer från vintillverkningen – fram. För roséviner kan det handla om toner från malolaktisk jäsning och i undantagsfall ekfatstoner. Doften blir djupare, mer komplex med lagring – de flesta roséviner dricks dock unga. Försök avgöra om doften är enkel och fruktbetonad, eller komplex, med toner från många doftfamiljer  –såsom frukt, bär, örter och kryddor.

Steg 4: Smaka

• • Skölj runt vinet i munnen och försök utsätta alla smaklökar för vinets aromer. Svälj eller spotta ut, andas ut genom näsan, med stängd mun. Upplev vinets smak, textur och längd.

• • Grundsmaker: de grundsmaker som upplevs i vin är främst sötma och syra. Roséviner är oftast torra, men det finns även sötare varianter. Ibland kan mineralitet i vin upplevas som en typ av sälta och i vissa viner kan det finnas en svag beska.

• • Smak och doft: upplevelsen av grundsmakerna flätas samman med vårt doftsinne retronasalt – genom munnen – när vinet har svalts. På det viset uppfattar vi specifika aromer som körsbär, jordgubb eller örter. Är smakerna komplexa eller enkla? Observera att ett mörkt färgat rosévin inte alltid är mer smakrikt och nyanserat än ett ljust.

• • Textur och munkänsla: högre socker- och alkoholhalt gör att ett vin upplevs mjukare, högre syra och tanniner ger en hårdare känsla. I vissa roséviner kan en viss strävhet upplevas. Det kan handla om roséviner gjorda på tanninrika druvor som nebbiolo och cabernet sauvignon, eller roséviner som skalmacererats länge.

• • Längd och eftersmak – bedöm hur länge smak och doft hänger kvar efter att du svalt vinet. Enkla viner brukar ha en längd på ungefär 5–8 sekunder, mer komplexa viner runt 7–10 sekunder och mycket komplexa viner en längd på över 10 sekunder.

• • Utveckling – här undersöker du vinets mognad. Är vinet väldigt skarpt så kan det behöva mer tid för komma till sin rätt. Ett moget vin är på sin absoluta ”topp” och upplevs som mjukt och balanserat. När denna punkt har uppnåtts beror på vinstil. Roséviner, som oftast dricks unga, kan vara på sin absoluta topp även om de är unga.

Steg 5: Sammanfatta

När du provat alla vinerna sammanfattar du dina resultat. Hur upplevs vinerna var för sig – är de balanserade eller sticker något element, till exempel syra, ut? Komplexitet, harmoni, och längd brukar vara markörer för ett kvalitativt vin. Jämför gärna vinerna med varandra – vilka skillnader finns i dofter, aromer, struktur och komplexitet? Vad kan dessa skillnader bero på? Diskutera tillsammans med övriga deltagare.