Rosébubbel

Historisk bakgrund

Rosébubbel – det vill säga mousserande rosévin – har en längre historia än man kanske tror. Redan på 1700-talet förekom roséfärgat champagnevin. Champagnehuset Ruinart har dokumenterat försäljning av roséchampagne år 1764, då det i bokföringen nämns flaskor kallade ”Oeil de Perdrix” (franska för ”rödhakesyn”, en poetisk beskrivning av en blekt kopparrosa nyans). Under slutet av 1700-talet började man använda termen rosé om dessa viner. Tidiga roséchampagner tros ha uppkommit lite av en slump – exempelvis genom att skal av röda druvor råkade macerera (dra) med den klara musten längre än avsett, och därmed gav vinet en rosa färg.

Under 1800-talet utvecklades rosébubblet vidare. En milstolpe kom år 1818, då den berömda änkan Madame Clicquot (Veuve Clicquot) introducerade en ny metod för att tillverka roséchampagne genom att blanda in en skvätt rött vin i det vita basvinet före den andra jäsningen. Hennes innovativa blandningsmetod gav mer konsekvent färg och smak, och används än idag för många roséchampagner. Långt in på 1900-talet var rosébubbel en relativt liten nisch. Faktum är att roséchampagne förr sågs som mindre fin än vanlig champagne – en “andra klassens” dryck – men det synsättet har förändrats dramatiskt på senare år. Idag har rosébubbel blivit mycket populärt och anses extra festligt både i Sverige och internationellt.

Hur rosébubbel tillverkas

Att tillverka rosébubbel involverar två aspekter: hur vinet får sina bubblor och hur det får sin rosa färg. Precis som annat mousserande vin genomgår rosébubbel två jäsningar – först görs ett basvin, sedan sker en andra jäsning som fångar kolsyra och bildar bubblor. Den andra jäsningen kan ske på olika sätt:

• • Traditionell metod (flaskjäsning): Den klassiska Champagnemetoden innebär att den andra jäsningen sker i varje enskild flaska. Efter jäsningen lagras vinet vanligtvis en tid på sin jästfällning i flaskan för att utveckla komplexa aromer, innan jästfällningen avlägsnas genom degorgering. Den traditionella metoden används i Champagne, Cava, och andra kvalitetsbubbel, och ger ofta toner av bröd och nötter tack vare kontakt med jästen.

• • Tankmetod (Charmat): Här sker den andra jäsningen istället i en stor trycktank av stål. När jäsningen är klar filtreras vinet och buteljeras under tryck. Tankmetoden är snabbare (minst ~8 veckor totalt) och kostnadseffektiv, och används bland annat för Prosecco. Bubblorna blir något större och smaken blir fruktigt frisk och druvtypisk, utan de brödiga inslagen som flaskjäsning kan ge.

• • Kolsyremetod: Ett enklare sätt är att tillsätta kolsyra direkt i vinet, likt läsk. Detta används för billigare produkter och är ovanligt för kvalitetsviner.

För att få själva rosa färgen och rosékaraktären finns främst två metoder:

• • Skalkontakt (saignée/metoden): Vinet får färg genom att man låter skalen från blå (röd) druvor ligga med i musten under en kort tid. Efter några timmars urlakning (maceration) pressas skalen bort innan jäsningen fullföljs. Resultatet blir ett ljust rosa vin. Denna metod, kallad rosé de saignée, ger ofta en djupare färg och mer strukturerade, bäriga toner.

• • Blandning: Man blandar en liten andel rött vin i ett vitt vin för att uppnå önskad roséfärg. Denna assemblage-metod är förbjuden för stilla roséviner i nästan hela Frankrike, men är tillåten (och vanlig) i Champagne. Blandningsmetoden, krediterad Madame Clicquot, resulterar ofta i en ljus, mjukt rosaskimrande ton och används för majoriteten av roséchampagner.

I praktiken kombinerar vinmakare dessa tekniker utifrån regionens regelverk och husets stil. Till exempel görs roséchampagne antingen genom skalkontakt eller genom att blanda in en dos rött pinot noir-vin i cuvéen. Oavsett metod för färgen följer sedan samma process som för andra mousserande viner – med andra jäsningen antingen på flaska (för t.ex. Champagne, Cava, etc.) eller i tank (för t.ex. Prosecco) och därefter lagring, klarning och buteljering.

Smakprofil och färg

Rosébubbel är inte bara vackert att se på, det bjuder också på unika smaknyanser. Färgen kan variera från blekt laxfärgad eller lökskalstonad rosé till intensivt rosa som påminner om hallon. Färgdjupet beror på druvsorter och hur länge skalen fått macerera. Champagne-rosé är ofta ljust laxrosa eller kopparskimrande, medan en cava rosado eller prosecco rosé kan ha en klar rosa ton. 

När det gäller doft och smak är rosébubbel generellt fruktigt och aromatiskt. Typiska dofter inkluderar färska röda bär som jordgubbe, hallon, smultron och körsbär, ibland inslag av citrus (blodapelsin, grapefrukt) och blommiga toner av rosor eller sommarblom. På gommen är rosébubbel ofta frisk med smak av röda frukter och bär, och en pigg syra som balanserar fruktigheten. Viner gjorda med traditionell metod och längre lagring kan dessutom utveckla subtila toner av rostat bröd, kex eller nötter från kontakten med jästfällningen (autolys). Exempelvis kan en rosé från Champagne uppvisa aromer av brioche eller rostat bröd tillsammans med jordgubbsdoft. Kroppen är oftast lätt till medelfyllig. Rosébubbel saknar vanligen påtagliga tanniner (strävhet), eftersom skalkontakten är kortvarig. Det ger vinet en mjukare munkänsla jämfört med röda viner, men ibland något mer struktur än helt vita bubbel. Sammanfattningsvis är rosébubbel friskt, fruktigt och elegant, med en tilltalande rosa färg och aromer som påminner om sommarens bär och blommor.

Skillnaden mellan rosébubbel och annat bubbel

Rosébubbel särskiljer sig främst genom färgen och smakprofilen. Till skillnad från vitt mousserande vin, som oftast görs enbart på gröna (vita) druvor eller på blå druvor utan skalkontakt, så får rosébubbel sin rosa nyans från blå druvor med antingen kort skalkontakt eller en inblandning av rött vin som ovan beskrivits. Resultatet är att rosébubbel brukar ha tydligare inslag av röda frukter och bär i smaken, medan vitt bubbel (t.ex. en vanlig champagne eller cava brut) oftare drar åt citrus, gröna äpplen och mineral. Rosébubbel kan också ha en aning mer struktur eller kropp tack vare de blå druvorna, men är fortfarande friskt och lätt i stilen jämfört med rödvin.

En annan skillnad är att rosébubbel oftast produceras i mindre volymer och kan vara dyrare än motsvarande vita bubbel av samma kvalitet. I Champagne utgör rosé endast omkring 10–12% av den totala produktionen, och champagnehusen tar ofta ut ett premiumpris för sina rosécuvéer. Till exempel kan en roséchampagne från ett känt hus kosta betydligt mer än deras standard-champagne av samma årgång, delvis på grund av ökad efterfrågan och extra arbetsmoment för färgsättningen. Historiskt ansågs roséchampagne som nämnt något mindre seriöst, men idag betraktas det snarare som en lyxig variant inom kategorin. Vissa producenter menar att roséversionen kan ge ytterligare komplexitet och lagringsduglighet till vinet.

Det är också värt att notera juridiska och tekniska skillnader: Att blanda rött och vitt vin för att skapa rosé är förbjudet för stilla viner i EU (och i de flesta vinregioner) – med det anmärkningsvärda undantaget Champagne. Champagne är alltså unik genom att där får man framställa rosé genom blandning av basviner. I andra mousserande-vinregioner, som Cava och Prosecco, kräver regelverket att rosébubbel får sin färg från druvmusten (skalkontakt) istället för att blanda färdigt vin. Detta påverkar stilen: champagne-rosé kan vara lite ljusare och mer subtil i färg, medan exempelvis en spansk Cava Rosado gjord på saignéemetoden kan vara djupt rosa.

För konsumenten upplevs rosébubbel ofta som festligare eller somrigare än vanligt vitt bubbel, tack vare den inbjudande färgen och de bäriga smakerna. Men i grunden har de mycket gemensamt – bägge är uppfriskande mousserande viner, och både rosé och vitt bubbel finns i en rad stilar från torrt (brut) till sött, enkla till prestigefyllda årgångsviner. Roséchampagne är helt enkelt en typ av champagne (alltid från distriktet Champagne) som råkar vara rosa, medan “rosébubbel” i allmänhet kan komma varsomhelst ifrån och omfattar alla rosa mousserande viner oavsett ursprung.

Kända producentregioner och märken

Mousserande roséviner görs idag i många av världens vinregioner. Här är några av de mest framstående områdena och producenterna för rosébubbel:

Rosé-champagne (Frankrike)

Champagne är födelseplatsen för mycket av det mousserande vinets historia, inklusive rosébubblet. Roséchampagne tillverkas av de klassiska champagnedruvorna Pinot Noir, Pinot Meunier (båda blå) och Chardonnay (grön). Färgen uppnås antingen genom saignée (skalkontakt från Pinot Noir/Meunier) eller genom att blanda in stilla rött vin från Champagne (ofta Pinot Noir från t.ex. Bouzy) i den vita champagnen. Stilen är oftast torr (Brut) med elegant mousse och smak av röda bär (smultron, hallon), citrus och ibland rostat bröd. Champagne-rosé anses höra till de mest prestigefyllda rosébubblen, med många berömda exempel. Bland kända champagnehus som producerar rosé märks till exempel Moët & Chandon (med ”Rosé Impérial”), Veuve Clicquot (deras rosé lanserades redan 1818), Laurent-Perrier (känd för sin Cuvée Rosé), Bollinger, Ruinart och Cristal (Louis Roederer rosé). Även mindre odlare i Champagne gör utmärkta rosévarianter. Roséchampagne görs både som icke-årgång (NV) och exklusiva årgångschampagner, och har blivit mycket eftertraktat – runt 2015 stod rosé för ca 12% av all champagne som såldes, med stadig ökning.

Prosecco (Italien)

Rosé-prosecco är en relativt ny företeelse. Prosecco kommer från nordöstra Italien och görs med tankmetoden för ett fruktigt, lättillgängligt mousserande vin. Traditionellt var Prosecco enbart vitt (gjort på druvan Glera), men från och med år 2020 tillåts officiellt en rosévariant inom Prosecco DOC. En Prosecco Rosé måste innehålla huvudsakligen Glera (minst 85–90%) blandat med Pinot Nero (Pinot Noir) 10–15% vinifierad som rött vin. Den andra jäsningen sker i tank under minst 60 dagar, vilket är dubbelt så länge som för vanlig Prosecco, för att ge lite mer komplexitet och jästkaraktär. Stilen är oftast Brut eller Extra Dry (d.v.s. torr med aningen sötma). Rosé-Prosecco har friska smaker av röda bär som jordgubbar och hallon, kombinerat med Proseccos typiska ton av päron och blommighet. Färgen är ljust rosa. Flera stora Prosecco-producenter har lanserat rosé, t.ex. Mionetto, Zonin, Villa Sandi och Bottega. Dessa viner har snabbt blivit populära för sin lättdruckna, friska stil och snygga rosa framtoning – perfekta till sommarfesten eller aperitif.

Cava (Spanien)

Cava är Spaniens motsvarighet till champagne – traditionellt metod, oftast från Katalonien (Penedès). Rosécava kallas Cava Rosado. Den görs på spanska blå druvsorter som Garnacha (Grenache), Monastrell (Mourvèdre), Trepat samt även Pinot Noir. Druvorna pressas lätt och skalen macererar kort med musten för att ge roséfärg, sedan sker den klassiska flaskjäsningen och minst 9 månaders lagring precis som för vanlig Cava. En Cava Rosado har ofta något djupare rosa färg (kan vara allt från laxrosa till klar hallonrosa) och en aromprofil fylld av jordgubb och hallon, ibland med blommiga inslag och en krämig mousse. Den är oftast Brut (torr) i stilen. Kända producenter av rosécava inkluderar stora hus som Freixenet (deras Cordón Rosado), Codorníu (som gjorde Spaniens första rosécava 2008), Segura Viudas, Juvé y Camps och Raventós i Blanc. Rosécava erbjuder ofta mycket prisvärd kvalitet – man kan få en traditionellt framställd rosébubbel med fin komplexitet för en bråkdel av priset för en champagne.

USA och övriga världen

Utanför Europa produceras rosébubbel i en mängd länder. I USA är Kalifornien ledande – många vingårdar i Napa och Sonoma gör sparkling rosé på samma druvor som champagne (Pinot Noir och Chardonnay). Mumm Napa och Chandon California (kopplade till franska champagnehus) har populära rosévarianter, liksom kvalitetsproducenter som Schramsberg, Roederer Estate och Argyle (Oregon). Stilen varierar från elegant traditionell metod med brödighet, till enklare fruktig stil, men gemensamt är solmogna bärsmaker och vacker rosa färg.

Andra länder med märkbar produktion av rosébubbel är t.ex. Sydafrika (Cap Classique-rosé på Pinotage eller Pinot Noir), Australien (Tasmanien och Adelaide Hills gör roséskumpa av hög klass), Nya Zeeland (Marlborough mousserande rosé) samt England. I Storbritannien har de svalare klimatet och champagne-druvorna lett till prisbelönta rosésparkling från vingårdar som Nyetimber och Ridgeview. Även Sverige har i liten skala börjat tillverka mousserande rosévin i svala odlingslägen! Kort sagt, rosébubbel är numera ett globalt fenomen. Varhelst vin produceras, där odlas det blå druvor som kan bli till ett rosa bubbel – från Europa till Nya världen. Några kända internationella märken som har rosébubbel i sin portfölj är exempelvis Chandon (förutom USA även i Australien, Indien m.fl.), Yellowglen (Australien), Trevor James (Nya Zeeland) och Graham Beck (Sydafrika). Utbudet har aldrig varit större än nu.

Mat- och dryckeskombinationer

En av rosébubbelns styrkor är dess mångsidighet vid matbordet. Den kombinerar frisk syra och bubblor (som rengör paletten) med fruktiga aromer som kan matcha många rätter. Här är några förslag på vad rosébubbel passar utmärkt till:

• • Aperitif & mingel: Servera rosébubbel väl kylt som välkomstdryck. Det är läskande att sippa på för sig självt och färgen gör det festligt. Perfekt på sommarmingel, bröllopsskål eller till snittar.

• • Plockmat och charkuterier: Rosébubbel trivs med tapas, charkbrickor och ost. Den friska syran skär genom fetman i milda ostar, chark och tilltugg. Prova till parmesan, prosciutto, salta mandlar eller en bit pata negra.

• • Skaldjur och fisk: Liksom annat mousserande är rosé utmärkt till skaldjur. Räkor, lax och sushi får ett lyft av bärigheten i vinet. Grillad lax eller tonfisk, ceviche eller laxcarpaccio är höjdare med en torr rosé med lite struktur. Även ostron kan fungera, särskilt med en mineralisk roséchampagne.

• • Ljust kött och sallader: Rätter av kyckling, kalkon eller fläskfilé i ljusa såser passar ofta fint. Sommarfräscha sallader med bär eller fruktinslag kan spegla vinets fruktighet. Rosébubbel klarar också kryddor bättre än man kan tro – exempelvis asiatisk mat med ingefära eller lite chili kan möta vinets sötfruktighet, särskilt om vinet är Extra Dry (halvtorrt).

• • Vegetariskt: Från grillade grönsaker till färska örtsallader – rosévinets milda bärsmak och syran gör det till en bra partner till vegetariska rätter. T.ex. getostsallad med rödbetor, eller grönsaksquiche.

• • Dessert: Torr rosé är generellt bäst före maten eller till huvudrätten, men en halvtorr rosébubbel kan vara ljuvlig till desserter med bär. Jordgubbstårta, hallonpaj eller macarons med bärsmak ackompanjeras fint av en rosa Moscato d’Asti eller annan sötare rosé. Undvik dock för söta desserter om vinet är brut – då kan vinet smaka surt.

Som helhet är rosébubbel känt för att ”passa till (nästan) allt”. Som en sommelier uttryckte det: mousserande rosé kan komplettera allt från salta nötter och fritterad plockmat till grillade skaldjur och till och med vissa rostade kötträtter. Just roséchampagne framhålls ofta som extremt matvänligt – den kan tack vare sin struktur klara av både fisk och ljusa kötträtter. Så var inte rädd att experimentera. En rosé med bra syra och frukt kan bli en oväntat bra matchning till många favoriträtter.

Popularitet och trender

Under 2000-talet har rosébubbel upplevt en enorm boom i popularitet. Från att ha varit ett marginellt inslag för några decennier sedan, är det idag en självklarhet på allt från sommarfester till vinlistor på trendiga restauranger. Flera faktorer ligger bakom denna rosé-renässans:

• • Ändrade attityder: Som nämnts har roséchampagne och roséviner ”rehabiliterats” från fördomar om att vara sötsliskiga eller oseriösa. Idag betraktas de som sofistikerade och högkvalitativa. Champagne-rosé har lämnat ryktet av frivolitet bakom sig och fått sin rättmätiga status. När även vinskribenter och sommelierer började hylla roséernas matvänlighet och komplexitet, ökade acceptansen bland finsmakare.

• • Rosévinets generella trend: Stilla rosévin exploderade i popularitet globalt under 2010-talet (tänk ”rosé all day”). Denna trend spillde över även på mousserande segmentet. Konsumenter som förälskat sig i Provence-rosé på sommaren var nyfikna på mousserande rosé som nästa steg. Statistik visar att roséchampagne sålt stadigt bättre varje år – i Champagne steg rosé-kategorin med ~3,6% per år 2005–2015. Flera stora champagnehus rapporterar att rosé nu utgör en tvåsiffrig andel av deras försäljning, och för vissa (t.ex. Laurent-Perrier) är över en fjärdedel av produktionen rosé.

• • Sociala medier och livsstil: Den rosa färgen är instagramvänlig och har gjort rosébubbel till ett fotogeniskt inslag på sociala medier. I populärkulturen associeras det med glamour och somriga lyxstunder – från Hollywood-filmer till musikvideor skålas det ofta i rosa champagne. Trenden med ”millennial pink” som färg och rosé-bruncher har också drivit intresset. I exempelvis USA har rosébubbel blivit stapeldryck på modesevents och semesternöjen (Hamptons-partyn, poolhäng i Las Vegas etc.), där kombinationen av bubblor och rosa färg signalerar fest och flärd.

• • Brett utbud & nya kategorier: Producenter världen över har svarat på efterfrågan genom att lansera nya rosébubbel. Att Prosecco införde en rosé-variant 2020 är ett tecken i tiden – man såg en ”rosa framtid” och förväntade sig miljonförsäljning. I Sverige hittar man idag långt fler rosébubbel än för tio år sedan, från budget till lyx. Detta större utbud i alla prisklasser gör att fler konsumenter kan prova och fastna för drycken.

• • Säsongsdryck blir året runt: Rosé har traditionellt setts som en sommardryck (inte minst i Sverige där rosévin konsumtionen skjuter i höjden under varma månader). Men nu börjar rosébubbel drickas året om, även under högtider som jul och nyår – konkurrerande med klassisk champagne. Många upptäcker att en bra roséchampagne är utmärkt även på vintern, till exempel som aperitif före en fin middagsbjudning. Den säsongsbetonade bilden håller på att suddas ut.

Kort sagt har rosébubbel gått från trend till etablerad favorit. Som Champagne-experten Cyril Brun uttryckte det: när roséchampagne passerade 5–6% marknadsandel var det inte längre en modenyck – det är här för att stanna. Konsumenternas törst verkar omättlig och drivs av vinets charm: rosébubbel förenar det bästa av två världar – den lyxiga känslan hos bubbel och den lättsamma fruktigheten hos rosé. I takt med att vinpubliken blir mer äventyrslysten och kvalitetsmedveten, lär trenden fortsätta uppåt. Vi kan räkna med ännu fler rosa bubblor i glasen framöver, vare sig det gäller sommarens skål eller nyårsnatten.

Tips för servering och lagring

För att få ut maximalt av ditt rosébubbel finns det några saker att tänka på vid servering och förvaring:

• • Temperatur: Servera alltid rosébubbel väl kylt. En generell riktlinje är mellan 6–10 °C för torra mousserande viner. Enkla Prosecco- och cava-roséer kan med fördel ligga närmare 6–8 °C för att framhäva fräschören, medan en komplex årgångs roséchampagne kan njutas vid 9–10 °C så att aromerna (t.ex. äpple, bröd) kommer fram. Hellre lite för kallt i början – vinet värms snabbt i glaset. Kyl flaskan i minst ett par timmar i kylen, eller snabbkyl i en ishink (hälften is, hälften vatten) ca 20–30 minuter. Undvik att servera bubbel varmt; då försvinner både friskhet och livlighet.

• • Glasval: Använd gärna ett högt smalt champagneglas (flöjtglas) eller ännu bättre ett tulpanformat mousserande-glas. Dessa glas håller kvar bubblorna och koncentrerar dofterna. Vissa föredrar till och med ett vitvinsglas för roséchampagne, särskilt äldre årgångar, för att få fram dofterna – det går bra, men se till att glaset smalnar av lite mot toppen. Undvik vida coupe-glas (”bålskålar”); de må se eleganta ut men bubblorna försvinner fort och aromerna flyger iväg. Fyll glasen högst till två tredjedelar, så det inte skummar över och så att dofterna får utrymme att samlas.

• • Öppning av flaskan: Var försiktig när du poppar en bubbelflaska. Kyl den ordentligt först (kall vätska skummar mindre). Håll en tumme på korken när stålwiren (grimman) lossats och vinkla flaskan 45° bort från folk. Vrid flaskan (inte korken) långsamt samtidigt som du håller emot korken med handen. Målet är ett diskret pys, inte en flygande projektil! En champagnekork kommer ut med fart om man släpper taget, och trycket i flaskan är lika högt som i ett lastbilsdäck, så håll i korken hela tiden tills den lossnar. På så vis undviker du olyckor och onödigt svinn.

• • Servering: Häll långsamt längs insidan av glaset om möjligt, för att bevara så mycket bubblor som möjligt. Rosébubbel kan serveras som fördrink, till mat (se ovan), eller som festskål. Tänk på att ha tillräckligt med flaskor – det går åt ungefär en flaska per 6–8 gäster för en skål, men mindre per person om det är under en hel kväll med flera drycker.

• • Förvaring och hållbarhet: Oöppnade flaskor rosébubbel bör förvaras svalt, mörkt och liggande (om naturkork). Idealiskt är en konstant temperatur runt 10–12 °C, exempelvis i en vinkällare eller sval. Undvik stora temperaturväxlingar och skakningar. Vanlig icke-årgångs rosébubbel är oftast gjord för att drickas ungt och fräscht, inom något år från inköp. En standard-champagne (inklusive rosé) kan utvecklas positivt i cirka 3–5 år efter degorgering, medan prestigecuvéer och årgångschampagner kan lagras i decennier. Men generellt: ”drink them young and drink them cold” – de flesta rosébubbel mår bäst av att konsumeras relativt snart.

• • Öppnad flaska: Bubblorna börjar avta så snart flaskan öppnats, men du kan bevara en öppen flaska i kylen 1–3 dagar om du använder en bra champagnestopper. En speciell förslutare med klämma håller kvar kolsyran – med en sådan kan vinet hålla sig fräscht upp till åtminstone ett par dygn (vissa säger upp till 4 dagar). Förvara den öppnade flaskan kallt. Tänk på att doft och smak ofta utvecklas något till nästa dag i en öppnad champagne – ibland framträder fruktigheten mer efter att vinet fått andas lite. Men efter mer än ett par dagar är bubblorna svaga och då passar vinet kanske bättre som en ingrediens i sangria eller sås.

Med dessa tips är du redo att avnjuta ditt rosébubbel på bästa sätt. Se till att flaskorna är väl kylda, glasen rena och stämningen god – sedan är det bara att poppa korken (med ett försiktigt pys) och skåla! Rosa bubblor har en förmåga att göra varje tillfälle lite mer festligt, oavsett om det är en strålande sommardag eller en gnistrande vinterkväll.