Ett rött vin som är ”piggt vid öppning”, alltså att det doftar som det ska och smakar som det ska samt har en välmående kork, kan förvaras svalt och mörkt i minst ett par- upp till fyra dygn (undantag för så kallade naturviner, de kan ”dö” redan ett par timmar efter det öppnats då de allt som oftast inte filtrerats eller svavlats).
Om det röda vinet är moget och tertiära aromer har börjat framträda (tertiära aromer framträder framförallt vid lagrade vin) så tappar det lätt den lilla fräschör som är kvar redan inom ett dygn efter öppning.  

Ett vitt vin som är friskt och fruktigt med krispig syra klarar sig ofta bra i kylskåpet upp till en vecka. Såklart så tappar det sina finaste aromer allt eftersom, men som sagt, du kan absolut unna dig ett glas på helgen och sedan spara ett glas till onsdagsfisken.
Ett vitt vin med lite ålder kan upplevas “trött” och förlora aromer snabbare när det öppnats.
Ett vitt vin som lagrats på ekfat har redan vid lagringsperioden blivit utsatt för syre vilket gör att det blir mindre känsligt när det väl har öppnats. Så ett piggt och friskt vin som legat på ekfat klarar sig öppet något längre än ett icke-ekfatslagrat vin.

Ett mousserande vin uppskattas nog helst som ett friskt och “piggt” vin. Efter några timmar tappar tyvärr ett bubbligt vin sin fräschör och bubblor. Men ett litet “lifehack” eller tips är att ha ett metallföremål hängandes i flaskan (till exempel en sked) vilket håller bubblorna vid liv längre. Du kan fortfarande njuta av de friska bubblorna efter ett dygn om du förvarat det svalt och med en sked eller, vilket ger större garanti, en tilltänkt förslutare (som till exempel en Champagneförslutare). Däremot ju mindre mängd vin som finns kvar i flaskan, desto mer flyr bubblorna.

Ett rosévin är ett vin som, generellt sett, ska njutas friskt, fruktigt och ungt. Likt ett vitt vin med liknande förutsättningar klarar rosévin som förvarats svalt upp till en vecka med bibehållen frukt.

Ett sött vin som till exempel ett portvin klarar sig ofta något längre tid som öppnat. Vid riktig sval och mörk förvaring klarar det sig minst ett par veckor med bibehållen syra samt sina övriga primäraromer.
Men glöm inte att det är din egen smak som bestämmer i slutändan. Vin med sin friska syra samt alkoholen gör att det inte blir gammalt i bemärkelsen farligt att dricka på lång tid utan endast hur smaken förändras.

Hur länge kan man spara ett “icke-lagringsbart vin”

Alla viner är inte för lagring och drickes bäst i sin ungdom.
Men hur länge är vinet ungt?

Beroende på druva, växtplats samt mängden syre i ett vin, påverkar detta hur länge vinet upplevs som just ungt och fräscht. Exempelvis ett rosévin av den Provencalska stilen bör förvaras kallt och avnjutas som senast året efter buteljering för att bibehålla de primära aromer såsom: röda bär, frisk citrus och den krispiga syran.

Ett vitt vin (som till exempel en Petit Chablis) uppskattas allt som oftas som mineraliskt, citrusfriskt, grön frukt som gröna äpplen. Dessa aromer är tydligast inom de två närmsta åren efter buteljering.

Ett rött vin av stilen Joven från Rioja är inte ämnade att lagras utan skapats för att drickas unga.
Allt som oftast så är dem inte ekfatslagrade utan fått åldras på ståltank och har en livlig frukt, “juiceiga” aromer och en frisk syra. Dessa viner bör drickas inom två -max tre år efter buteljering.