Varukorg ()

Frakt
Att betala

Mina sidor

Håll en chardonnay-provning hemma

Vill du ta ditt vinintresse till nästa nivå och lära dig mer om varför viner doftar, smakar och ser ut som de gör? Här ger vi redskapen för hur du ordnar en vinprovning med tema chardonnay på ett lättsamt och lärorikt sätt hemma.

Hör du till skaran vindrickare som säger “ABC – anything but chardonnay”?  Då är det dags att tänka om. Fylliga, smöriga, kraftigt fatade viner är långt ifrån de enda som denna mångsidiga druva erbjuder. Faktum är att chardonnay i sig är ganska neutral – smaken beror mycket på var den odlas och hur den tillverkas. Upptäck druvans mångfald genom att anordna en vinprovning!

Vilka delar ingår i provningen?

  • • Visuell analys – iaktta vinets färg, opacitet (hur intensiv färgen är), klarhet och viskositet/densitet.

  • Doftanalys – undersök vinets dofter.

  • Smakanalys – upplev grundsmaker, aromer, munkänsla, struktur och längd.

  • Slutsats – sammanfatta dina resultat.

Chardonnay-viner att prova

När du väljer dina viner, försök att få en bredd i ursprung och stilar. Här kommer några förslag:

  • • “Vardags-chardonnay” – enkla viner i prisklassen 100 till 130 kronor, med ursprung som Frankrike, USA, Sydafrika eller Australien.

  • Vit bourgogne – elegant, frisk chardonnay lagrad på ekfat (obs, ej chablis)

  •  • Chablis – som också hör till Bourgogne, men ger viner i en distinkt egen stil. Välj ett vin som ej lagrats på ekfat, vilket är det vanligaste här.

  •  • Chardonnay från USA – till exempel en chardonnay från Kalifornien, där vinerna tenderar att ha en något rundare, kraftigare karaktär än i Bourgogne.

  • • Bubbel – prova en crémant eller champagne gjord endast på druvan chardonnay, en så kallad ”blanc de blancs”.

vinprovning chardonnay

Vad behöver du till din vinprovning?

  • • Vinglas – vanliga vinglas eller ISO-provningsglas. Använd likadana glas till alla viner och rengör glasen ordentligt före provningen.

  • • Spottkoppar – till exempel pappersmuggar.

  • • Penna och papper för anteckningar.

  • • Bra belysning – gärna dagsljus, alternativt elektrisk belysning.

  • • Ljust underlag – en vit duk eller ett vitt papper för att se vinet bra.

  • • Tips! Undvik att använda stark parfym och att konsumera kaffe, tobak, tuggummi eller chili nära inpå provningen, då det påverkar din upplevelse av doft och smak.

Dags att prova! Gör såhär:

Steg 1: Häll upp vinet

  • Skölj runt lite vin i glaset och häll sedan ut, för att ”vänja” glaset vid aromerna. Häll därefter upp vin i ungefär en fjärdedel av glaset. Servera gärna alla viner samtidigt, så att de får luftas.

Steg 2: Titta

  • Färg: luta glaset över en vit duk eller ett papper. Chardonnay kan ge alltifrån ljust halmgula viner med grönaktiga inslag, till mer gyllene. Varmare klimat ger generellt djupare färg, liksom lagring på ekfat. Färgens intensitet, täthet, eller opacitet ökar genom skalkontakt och lagring på fat.

  • Klarhet/transparens: vita viner brukar genomgå ganska kraftig filtrering, för att vinet ska bli strålande klart. Grumlighet kan tyda på låg eller ingen filtrering, och i vissa fall vara en defekt.

  • Viskositet: tippa vinglaset för att bedöma hur trögflytande vinet är. Hög socker- och/eller alkoholhalt ger högre viskositet. Ett varmare klimat, högre extrahering och ekfatslagring ger generellt mer kropp. Chardonnayviner kan vara alltifrån medelfylliga till fylliga, beroende på hur vinet har tillverkats. Du kan också titta på hur vinet rinner längs glasets sidor i ”ben” eller “tårar” – men tänk på att dessa också kan påverkas av hur glaset har diskats.

chardonnayprovning

Steg 3: Dofta

  • Börja med att dofta på vinet utan att snurra på glaset. Chardonnay har inga primäraromer i sig själv, de fruktiga aromerna beror mycket på odlingsplatsen. I kalla klimat som Chablis och Champagne ger druvan ofta aromer av gröna äpplen, i Bourgogne stenfrukt och i varma områden i USA och Australien tropiska toner av guava och mango.

  • Snurra på glaset och dofta igen. Vid kontakt med luft träder de sekundära aromerna – aromer som bildats under vintillverkningen - fram. Ett exempel på sekundära aromer är toner av smör eller smörkola från den malolaktiska jäsningen som många chardonnayviner genomgår. Ekfatslagring kan ge vinet toner av nötter, kaffe, popcorn eller vanilj, beroende på typen av fat och längden på lagringen.

Steg 4: Smaka

  • • Skölj runt vinet i munnen och låt alla smaklökar utsättas för vinet. Svälj eller spotta ut, andas ut genom näsan, med stängd mun. Upplev smak, textur och längd.

  • • Smak – grundsmakerna i vin är främst sötma och syra. Ibland kan mineralitet i viner upplevas som sälta, och vissa viner kan ge en upplevelse av beska.

  • • Smak och doft - upplevelsen av grundsmakerna kombineras med vårt känsliga doftsinne som stimuleras retronasalt – genom munnen – när vi svalt vinet. Det är så vi uppfattar specifika aromer som till exempel citrus, smör eller brioche. Undersök om aromerna är komplexa - av många olika typer - eller av det enklare slaget.

  • • Textur och munkänsla – ett vin med hög socker- och alkoholhalt upplevs som mjukare, ett med hög syra som hårdare. Varmt klimat ger generellt fylligare viner med högre socker- och alkoholhalt än svalt klimat. Malolaktisk jäsning gör att vinet upplevs som mjukare, eftersom den omvandlar den skarpa äppelsyran till mjukare mjölksyra.

  • • Längd och eftersmak – undersök hur länge doft och smak hänger kvar efter att du svalt vinet? Enkla viner brukar ha en längd på ungefär 5-8 sekunder, mer komplexa viner runt 7-10 sekunder och mycket komplexa viner en längd på över 10 sekunder.

  • • Utveckling – ett moget vin är på sin absoluta ”topp” och upplevs som balanserat. Är vinet mycket skarpt så kan det behöva mer tid för att komma till sin rätt. Syran minskar med tiden och vinet blir mjukare. Med lagring får vita viner ibland toner av marmelad, nötter och honung.

Steg 5: Sammanfatta

När provningen är över sammanfattar du dina resultat. Bedöm varje vin var för sig – är vinet harmoniskt och balanserat eller är det något element, till exempel syra, som sticker ut? Komplexitet, harmoni, och längd brukar vara markörer för ett kvalitetsvin, men glöm inte att varje vin ska bedömas i sin kategori. Jämför också gärna vinerna med varandra – hur skiljer de sig åt i smaker, aromer, kropp och syra? Att jämföra dina resultat med övriga provningsdeltagare kan vara en grund till intressanta diskussioner!

Relaterade produkter

Mer från Vinskolan

Visa mer från Vinskolan