Blanc de Blancs

Blanc de Blancs (franska för “vit från vita”) är en benämning på champagne, mousserande vin eller stilla vitt vin som uteslutande tillverkas av ”vita” druvor, det vill säga gröna druvsorter. I praktiken syftar begreppet oftast på champagne gjord till 100% av chardonnay-druvan – Champagnes enda tillåtna gröna druva – i kontrast mot traditionella cuvéer som blandar både gröna och blå druvor. Stilen Blanc de Blancs förknippas med elegans, frisk syra och en ren smakprofil som många vinälskare uppskattar. Nedan går vi igenom dess historiska bakgrund, hur vinerna framställs, var i världen de produceras, vilken smakprofil de bjuder på, hur de bäst serveras, samt hur Blanc de Blancs skiljer sig från andra vita viner.

Definition och druvor

Blanc de Blancs översätts alltså bokstavligen till “vit av vita” och antyder att vinet är gjort enbart på gröna druvor. I Champagne innebär det i praktiken chardonnay (även om små mängder Pinot Blanc, Arbane eller andra sällsynta gröna druvsorter också är tillåtna). Därmed avviker Blanc de Blancs-champagne från både standardcuvéer (som oftast innehåller en blandning av chardonnay samt de blå druvorna pinot noir och pinot meunier) och från Blanc de Noirs-champagne, vilken exklusivt görs på blå druvor (pinot noir/Meunier). Utanför Champagne kan termen Blanc de Blancs även användas för andra mousserande viner gjorda på 100% gröna druvor, och i mer ovanliga fall används begreppet för stilla vita viner av endast gröna druvsorter (till exempel skulle en chablis som är 100% chardonnay tekniskt sett kunna kallas en “blanc de blancs”, även om man sällan gör det i praktiken).

Blanc de Blancs-viner förknippas intimt med chardonnay-druvan och dess egenskaper. Chardonnay har ljusgrönt/gult skal och färglöst fruktkött – perfekt för att skapa vita viner. Druvan trivs i kalkrika jordar och svala klimat, vilket Champagne erbjuder i exempelvis området Côte des Blancs (en berömd delregion i Champagne vars namn syftar just på dess “vita” kalkstensjordar och vita druvor). I Côte des Blancs (som byarna Le Mesnil-sur-Oger, Avize, Cramant m.fl.) odlas chardonnay av högsta kvalitet, och härifrån hämtas många av de druvor som blir till prestige-Blanc de Blancs.

Historisk bakgrund

Trots att Champagne har producerats sedan 1600-talet är Blanc de Blancs en relativt sen uppfinning i regionen. Historiskt ansågs de bästa champagnerna vara blandningar av flera druvsorter, där chardonnay ofta spelade en biroll för att “lätta upp” vinet medan pinot noir och Meunier gav struktur och kropp. Faktum är att stilla vitt vin från Côte des Blancs inte hade högt anseende förr i tiden – det konsumerades mest lokalt och ansågs svårlagrat.

Den första äkta Blanc de Blancs-champagnen lanserades inte förrän år 1920 av champagnehuset Salon, vars grundare Eugène-Aimé Salon trodde stenhårt på att en ren chardonnay-champagne från Côte des Blancs kunde mäta sig med de klassiska blenden. Salons tidiga framgång banade väg för andra: två decennier senare introducerade Taittinger sin prestigecuvée Comtes de Champagne (första årgång 1952) – också den en Blanc de Blancs. Från mitten av 1900-talet började stilen vinna mark på allvar. Flera välrenommerade champagnehus följde efter och idag är Blanc de Blancs en självklar kategori hos många producenter. Exempelvis har hus som Ruinart, Pol Roger, Billecart-Salmon, Charles Heidsieck, Jacquesson, G.H. Mumm, Philipponnat och Krug alla Blanc de Blancs i sitt sortiment. Många av dessa viner kommer just från Côte des Blancs, som nästan uteslutande är planterad med chardonnay och anses ge de finaste BdB-vinerna.

Under efterkrigstiden steg Blanc de Blancs popularitet ytterligare, inte minst tack vare lovord från kända Champagne-entusiaster. En anekdot berättar att Winston Churchill föredrog eleganta champagner och sägs ha varit förtjust i Pol Rogers Blanc de Blancs – så pass att Pol Roger långt senare döpte sin prestigechampagne till “Cuvée Sir Winston Churchill” som hyllning. Idag betraktas välgjorda Blanc de Blancs som några av Champagnes mest eleganta viner, med en trogen skara finsmakare.

Geografisk utbredning

Begreppet Blanc de Blancs må ha sitt ursprung i Champagne, men stilen förekommer även i andra vinregioner. Frankrike utanför Champagne producerar liknande viner under andra appellationer – till exempel kan en Crémant de Bourgogne eller en Crémant de Loire vara gjord enbart på chardonnay, även om de kanske inte alltid märks “Blanc de Blancs” på etiketten.

Även internationellt har många vinproducenter anammat konceptet att göra mousserande vin enbart på ljusa druvsorter. Italien har två framstående traditionella mousserande vindistrikt: Franciacorta i Lombardiet och Trentodoc i Trentino, där Blanc de Blancs-stilen är vanlig. I Franciacorta används huvudsakligen chardonnay (och ibland en liten andel Pinot Bianco) för att göra eleganta viner i Champagne-stil, ofta betecknade Satèn när de är 100% chardonnay. I Trentino (Trentodoc) förekommer också chardonnay och Pinot Bianco i Blanc de Blancs-cuvéer. Dessa italienska versioner delar många egenskaper med champagne i fråga om komplexitet och finess.

Även i England, som under senare år gjort sig känt för högkvalitativt mousserande vin, produceras prisbelönta Blanc de Blancs. Engelska vingårdar som Nyetimber, Ridgeview och Gusbourne odlar chardonnay i det svala, kalkrika engelska klimatet och skapar mousserande viner som vunnit internationella utmärkelser. Stilen i dessa viner liknar Champagnes – hög syra och elegans – och England räknas numera som en seriös konkurrent när det gäller Blanc de Blancs i världsklass.

I USA har flera producenter, särskilt i Kalifornien, gjort Blanc de Blancs sedan 1960-talet. Ett känt exempel är Schramsberg Vineyards i Napa Valley, som 1965 började tillverka en Blanc de Blancs på chardonnay och fick stor uppmärksamhet när vinet serverades vid en “State Dinner” i Vita Huset 1972. Idag erbjuder många kaliforniska vingårdar en Blanc de Blancs i sortimentet, liksom vinproducenter i andra länder (Spanien, Australien, Sydafrika m.fl.), ofta under samma franska beteckning.

Generellt kan man säga att Champagne fortfarande är stilens kvalitetsmässiga förebild – de mest hyllade Blanc de Blancs-vinerna kommer från Champagne – men duktiga vinmakare världen över har visat att druvans renhet och elegans kan uttryckas i många olika terroirer.

Tillverkningsprocess

Mousserande Blanc de Blancs tillverkas vanligen enligt den traditionella metoden (méthode champenoise), alltså samma metod som i Champagne. Processen innebär i korthet följande steg:

1. Basvin & första jäsning: Druvorna (chardonnay i fallet Blanc de Blancs) skördas och pressas försiktigt. Den första alkoholjäsningen sker likt för ett stilla vitt vin, ofta i ståltank (vissa producenter jäser en del i ekfat för komplexitet). Resultatet blir ett torrt basvin.

2. Blendning: Ofta blandas flera basviner innan andra jäsningen – t.ex. olika vingårdslägen eller årgångar blandas för att skapa husets önskade stil. Väljer man att bara använda en årgång får man en årgångschampagne (millésimé), vilket ofta är fallet för prestige-Blanc de Blancs.

3. Andra jäsning (flaskjäsning): Vinet tappas på flaskor tillsammans med en liten tillsats av jäst och socker (liqueur de tirage). Flaskorna försluts och en andra jäsning startar i flaskan, varvid koldioxid bildas – det är så bubblorna skapas.

4. Lagring på jästfällningen: Efter att jästen förbrukat sockret och jäsningen upphört, lagras vinet med jästfällningen kvar i flaskan under lång tid. Under denna period, som kan sträcka sig från 15 månader (minimikrav för Champagne NV) till flera år, utvecklas komplexa smaker av jäst (bröd, brioche) och vinet mognar. Blanc de Blancs-champagner tenderar ofta att lagras längre än blandade standardcuvéer, eftersom chardonnay-viner med hög syra gagnas av extra tid – toppviner på chardonnay kan utvecklas positivt i årtionden.

5. Rémuage (rüttling): Under lagringen roteras flaskorna successivt (antingen för hand eller maskinellt) från horisontellt läge till nästan upp och ned, så att jästfällningen samlas i flaskhalsen.

6. Dégorgering & dosage: När lagringen är klar iskyls flaskhalsen och kapsylen (tillfällig kronkork) tas bort, varvid jästfällningen skjuts ut av trycket (detta moment kallas dégorgement). Innan flaskan försluts med kork tillsätts ofta en liten mängd sötad vinlösning (dosage) för att justera sötmanivån. En Blanc de Blancs är oftast brut (mycket torr), men det finns exempel i alla sötmans stilar från Brut Nature till Demi-sec beroende på dosage.

Efter degorgering är champagnen färdig, men många producenter vilar flaskorna ytterligare några månader innan försäljning så att vinet “gifter sig” med dosagen. En årgångs-Blanc de Blancs släpps ofta senare än standardchampagner och kan dessutom vinna på ytterligare lagring hemma i källaren. Hög syra och mineralitet från chardonnay ger dessa viner utmärkt lagringspotential – de bästa exemplaren (t.ex. Salon eller Krug Clos du Mesnil) kan nå sin topp efter 10–20 års flasklagring.

När det gäller stilla vita Blanc de Blancs-viner (dvs. vita viner av enbart gröna druvor utan kolsyra) följer tillverkningsprocessen i stort sett vanlig vitvinsframställning. Druvorna pressas och jäses till ett torrt vitt vin, som eventuellt får mogna på tank eller fat beroende på önskad stil. Det unika ligger inte i vinifieringen utan i druvvalet – att endast använda gröna druvor ger vinmakaren en “ren” vit profil att arbeta med.

Smakprofil och karaktär

En typisk ung Blanc de Blancs-champagne utmärker sig genom en ljus, frisk och mineraldriven smakprofil. Eftersom vinet är gjort på enbart chardonnay (ofta odlad i svalt klimat) domineras aromerna av eleganta toner snarare än kraftiga fruktbomber. Här är några vanliga doft- och smakinslag i Blanc de Blancs:

• • Citrusfrukter: Framförallt citron, lime och ibland grapefrukt ger en pigg syrlighet. Doften kan påminna om citronzest eller citronmarängpaj i vissa fall.

• • Gröna äpplen och päron: Ofta anas krispiga äppeltoner (gröna äpplen) eller om vinet är lite mognare gula äpplen och moget päron. Detta ger en fruktig friskhet på paletten.

• • Vita blommor: chardonnay från kalkrik jord ger subtila blomaromer – tänk jasmin, lindblom eller akacia – som skänker elegans.

• • Mineralitet: En tydlig mineralton är signifikativ, ofta beskriven som kritig, kalkig eller flintig smak/doft. Champagne från Côte des Blancs kan ha en nästan salt stenkross-känsla i avslutet tack vare kalkjordarna.

• • Brödiga nyanser: Tack vare lång lagring på jästfällning får Blanc de Blancs ofta inslag av nybakat bröd, brioche, kex eller rostat bröd i doft och smak. Dessa är subtila i unga viner men blir tydligare med åren.

• • Nötighet och honung (vid lagring): En väl lagrad Blanc de Blancs utvecklar med tiden komplexa mognadstoner – toner av mandel, hasselnöt, honung, smörkola och ibland tryffel kan framträda efter ett decennium eller mer på flaska. Trots denna rikedom behåller vinet sin livliga syra, vilket ger en underbar balans mellan fräschör och mognad.

Sammanfattningsvis är Blanc de Blancs lättare, stramare och “grönare” i karaktären än många andra champagner. Den rena chardonnayprofilen ger en relativt slank kropp, hög syra och aromer åt citrus, äpple och mineral, snarare än de röda bär och djupare toner som en pinot noir-baserad champagne kan ha. Texturen är ofta silkig med en livlig mousse (bubblighet), och eftersmaken är lång, torr och uppfriskande. Många beskriver den bästa Blanc de Blancs som “finessrik”, elegant och finstämd, men ändå med intensitet i sina nyanser.

Som exempel kan vi titta på smaknoten för Palmer Blanc de Blancs 2018, en årgångschampagne från ett kooperativ i Champagne: “Doften möter dig med gula äpplen, en viss nötighet, lite brödiga toner och citrus. Smaken bjuder på gula äpplen, päron, mandel, rostat bröd och citrus, med en viss fruktmognad som balanseras av fräscha inslag. Här finns en härlig komplexitet där allt samsas på ett snyggt sätt i perfekt balans.”. Den beskrivningen illustrerar hur en Blanc de Blancs kan kombinera frukt, syra, brödiga toner och mognad i harmonisk helhet.

Serveringstips

Serveringstemperatur

Serveringstemperaturen för Blanc de Blancs bör ligga kring 8–10°C för unga och NV (icke-årgångs) champagner, vilket motsvarar väl kylt men inte iskallt. Om vinet är en äldre årgång eller mycket komplex champagne kan man med fördel servera det något varmare, runt 10–12°C, för att fler aromer ska framträda. Det är klokt att kyla flaskan långsamt i en ishink eller kylskåp i god tid före servering och undvika snabblikning i frysen (för att inte riskera kvaliteten).

Rätt glas för Blanc de Blancs

Glasvalet är också viktigt. Traditionella smala champagneflöjter ger festliga, långlivade bubblor och är utmärkta för att framhäva vinets friskhet. Men för en kvalitativ Blanc de Blancs – särskilt en årgångs-Blanc de Blancs med komplex arom – kan ett något vidare glas vara att föredra. En tulpanformad champagnekupa eller till och med ett vanligt vitvinsglas på fot låter dofterna öppna upp sig mer, så att man känner de fina nyanserna av frukt och brioche bättre. Undvik dock alltför vidöppna glas (som skålar/coupéer) då de bubblorna försvinner snabbare och aromerna kan verka plattare.

Mat som passar Blanc de Blancs

Blanc de Blancs-champagner är berömda för sin förmåga att passa till eleganta, delikata rätter. Tack vare den höga syran och friskheten är de perfekta som apéritif – ett glas kall Blanc de Blancs innan maten rensar gommen och väcker aptiten. Klas­siskt anses de som ypperliga till skaldjur och fisk. Fräscha skaldjursrätter som ostron, havskräftor, räkor eller en lyxig skaldjursplatå är svårslagna kombinationer, där havets sälta och vinets syra gifter sig perfekt. Även naturella ostron och sushi (framförallt vit fisk) matchas ofta med ung Blanc de Blancs för att de subtila smakerna ska harmoniera.

Fiskrätter med syrlig tillbehör, som en citrusmarinerad ceviche, halstrad gös med citron eller en klassisk sole meunière med smör och citron, kan ackompanjeras fint av en Blanc de Blancs – syran i vinet speglar citronen i maten och skär genom fetman från smör eller olja. Vita köttsorter som ljust kycklingkött eller kalv kan också fungera, särskilt om rätten är elegant kryddad och kanske serveras med gräddiga eller syrliga såser. Exempelvis kan en champagnesås till kyckling lyfta fram vinets brödiga toner.

Undvik däremot alltför tunga och kraftiga smaker med en delikat Blanc de Blancs; en stor röd köttbit eller en kryddstark gryta övermannar vinets fina nyanser. Då är en kraftigare champagne eller ett rödvin ett bättre val. Som dessertvin är en torr Blanc de Blancs inte idealisk, men till lättare ostbrickor med krämiga, milda ostar (t.ex. Brillat-Savarin eller en ung Brie) kan det fungera, särskilt om champagnen fått några års ålder och utvecklat nötighet som kan spegla ostens smaker.

Sammanfattningsvis: Servera Blanc de Blancs väl kyld, i rätt glas, och gärna till eleganta rätter från havet. Den är också underbar att dricka för sig själv som en festlig skål eller aperitif, där dess rena smaker verkligen får skina.

Blanc de Blancs vs. andra vita viner

Blanc de Blancs har en särpräglad karaktär som särskiljer den från många andra typer av vita viner, både mousserande och stilla:

Blanc de Blancs vs blandade champagner 

Traditionella champagner blandar chardonnay med pinot noir och pinot meunier. En standardbrut får därigenom ofta inslag av röda frukter, större kropp och ibland en kryddighet från de blå druvorna. En ren chardonnay-champagne (BdB) saknar dessa röda frukt-toner och har istället mer citrus, äpple och mineral samt en något slankare struktur. Blanc de Blancs upplevs som stramare, lättare och mer syradriven än en champagne med hög andel pinot noir. Pinot-druvorna kan ge en viss “vinositet” (vinös, fyllig munkänsla) och tanninstruktur även i vit champagne, vilket BdB oftast inte har. Därmed är Blanc de Blancs generellt mer subtil och frisk, medan en Blanc de Noirs eller blandad cuvée kan vara kraftfullare och fruktigare. Båda stilarna har sin charm – många uppskattar BdB för dess elegans och rena uttryck, medan andra föredrar blandningens komplexitet.

Blanc de Blancs vs stilla vita viner (t.ex. chardonnay från andra regioner)

Det mest uppenbara är förstås bubblorna – en mousserande Blanc de Blancs har kolsyra och mousse, vilket ger en helt annan textur än ett stilla vin. Men även smakmässigt skiljer sig en Champagne Blanc de Blancs från exempelvis en stilla chardonnay från varmare klimat. Champagne är ett mycket svalt distrikt, vilket ger högre syra och lägre alkohol i druvorna. En vit Bourgogne eller en nyvärldschardonnay kan vara betydligt fylligare, med tropisk frukt, lägre syra och tydlig ekfatskaraktär (smör, vanilj) om den fatlagrats. Blanc de Blancs-champagner är istället oftast oeklagrade eller bara delvis fatade, och lever på sin strama syradrivna profil med citrus och mineral. Det gör att de kan kännas “lättare” än många stilla vita viner av chardonnay. Å andra sidan kan en väl mogen Blanc de Blancs som lagrats länge utveckla liknande nötiga och smöriga toner som en lagrad vit Bourgogne, men fortfarande med bubblor och högre syra. Man kan säga att Blanc de Blancs kombinerar chardonnaydruvans aroma (äpple, citrus, nötter vid mognad) med champagnemetodens effekter (bubblor, jästbrödighet, mineralitet från kalkrik terroir).

Blanc de Blancs vs andra vita druvsorter

Om man ser Blanc de Blancs som ett koncept (vitt vin från vita druvor) kan man jämföra med vita viner gjorda på t.ex. Riesling, Sauvignon Blanc, Chenin Blanc eller andra druvor. Varje druva har sin karaktär – Riesling ger ofta petroleumtoner och blommighet, Sauvignon Blanc aromatisk krusbär/passisfrukt, etc. chardonnay är relativt neutral aromatiskt, vilket gör att Blanc de Blancs-vinerna ofta är mer lågmälda i doften än viner på aromatiska druvor. Chardonnay tar istället prägel av jordmånen och tillverkningsmetoden. Det är därför vi pratar om kritiga toner från Côte des Blancs och brödiga toner från jästkontakt – druvan i sig är en kameleont. Andra vita viner som inte är mousserande kan ha mer framträdande fruktighet eller sötma (t.ex. en söt tysk Riesling) vilket kontrasterar mot den torra, strama stilen hos en Brut Blanc de Blancs. För nybörjaren kan en Blanc de Blancs därför upplevas mer syrlig och mindre fruktig än många andra vita viner, men den kompenserar med struktur, elegans och mineralitet.

Sammanfattningsvis särskiljer sig Blanc de Blancs genom druvrenhet och elegans. Inom mousserande viner är den motpolen till Blanc de Noirs – “vit av vita” vs “vit av svarta” – där den förstnämnda bjuder på citrusfräschör och blommig mineralitet, medan den andra ger fylligare, äppligare och mer vinösa toner. Jämfört med stilla vita viner står sig en bra Blanc de Blancs i kvalitet och komplexitet, men upplevs ofta friskare och mer texturerad tack vare bubblorna och syran. Det är en unik vinupplevelse som kombinerar det bästa av chardonnay med hantverket bakom champagne.

Kända regioner och producenter

Champagne (Frankrike)

Utan tvekan är Champagne regionen framför andra för Blanc de Blancs. Inom Champagne är Côte des Blancs epicentret för chardonnay-odling och källan till många legendariska BdB. Flera prestigecuvéer från berömda hus är Blanc de Blancs: exempelvis Salon (som enbart gör årgångs-Blanc de Blancs från Le Mesnil-sur-Oger), Taittinger Comtes de Champagne, Krug Clos du Mesnil, Ruinart Blanc de Blancs, Pol Roger Blanc de Blancs, Louis Roederer Blanc de Blancs och Pierre Peters “Les Chetillons” (en hyllad odlarchampagne) för att nämna några. Dessa viner visar på bredden – från stora champagnehus till småodlare – där alla utnyttjar chardonnay-druvans potential. Champagne-hus som Salon, Krug och Taittinger producerar några av världens mest eftertraktade Blanc de Blancs, kända för sin lagringsduglighet och finess. Generellt kostar en Champagne Blanc de Blancs något mer än husets standard Brut, dels för att druvmaterialet ofta kommer från Grand Cru-vingårdar och dels för att vinet ibland är årgångsbetecknat och lagrat längre. Champagne är också hemvist för många mindre producenter (récoltants) specialiserade på BdB – exempel är Jacques Selosse, Agrapart, Lilbert-Fils, Pascal Doquet m.fl. som alla har sin egen tolkning av terroirerna i Côte des Blancs.

Franciacorta (Italien)

Franciacorta är Italiens svar på Champagne och många av de bästa vinerna därifrån är baserade på chardonnay. Kända producenter som Ca’ del Bosco, Bellavista och Berlucchi har varianter av Franciacorta som är 100% chardonnay (ibland benämnda Brut Satèn om de har lägre kolsyretryck och krämigare mousse). Franciacorta Blanc de Blancs vinner mark tack vare sin kvalitet – stilen är elegant, ofta med en aning mer mogen frukt (äpple, persika) på grund av Italiens klimat, men fortfarande frisk och brödig i karaktären. Trentodoc i norra Italien (med producenter som Ferrari och Altemasi) producerar också utmärkta chardonnay-baserade bubbel, ibland under beteckningen Blanc de Blancs.

England

Engelskt mousserande vin har rönt stora framgångar. Nyetimber Blanc de Blancs och Ridgeview Blanc de Blancs är exempel på viner som vunnit priser och blindprovningar mot franska champagner. Även Gusbourne och Camel Valley producerar chardonnay-baserade bubblor i stram stil. Den svala engelska växtsäsongen liknar Champagnes, vilket ger hög syra och långsam mognad – perfekt för eleganta Blanc de Blancs med citrus- och äppeltoner. Engelska Blanc de Blancs lagras ofta minst 3-4 år på jästen, och de bästa kan utvecklas väl i flaska. Sedan drottning Elizabeths dagar har engelskt mousserande vin (särskilt Blanc de Blancs) till och med serverats vid kungliga tillställningar, vilket talar för dess status. Ridgeview rapporterar att deras Blanc de Blancs är ett “rent uttryck för engelsk terroir”, med krispig syra och havssälta tack vare vingårdens närhet till havet.

USA

I Kalifornien märks Schramsberg (Napa) som pionjär – deras Blanc de Blancs 1965 var USA:s första – och sedan dess har t.ex. Chandon California, Gloria Ferrer, Roederer Estate (Anderson Valley) och L’Ermitage skapat välrenommerade Blanc de Blancs. Utanför Kalifornien kan nämnas Gruet i New Mexico och Argyle i Oregon. Amerikanska Blanc de Blancs har ofta en lite rikare fruktprofil (citrus mot mogna äpplen/päron) och ibland en krämigare textur, men bra syrabalans tack vare tidig skörd av druvorna. Ett känt historiskt ögonblick var när Schramsberg Blanc de Blancs 1969 serverades av president Nixon vid en skål med Kinas premiärminister 1972 – ett diplomatiskt “Toast to Peace” som satte amerikansk mousserande chardonnay på världskartan.

Övriga världen

I Spanien är Cava traditionellt gjord på andra druvor (Macabeo, Xarel·lo, Parellada), men några producenter gör Cava Blanc de Blancs på chardonnay eller lokala vita druvor. Australien (Tasmanien, Yarra Valley) producerar chardonnay-baserade bubbel, t.ex. House of Arras som är känt för långlagrade eleganta mousserande viner. Sydafrika har sin Cap Classique där en del är Blanc de Blancs (Graham Beck Blanc de Blancs är ett exempel som serverats vid presidentinstallationer). Tyskland och Österrike gör också mousserande på enbart vita druvor, till och med på Riesling (även om “blanc de blancs” inte alltid står på etiketten).

När det gäller stilla viner kan nämnas att många av världens berömda vita viner faktiskt är de facto “blanc de blancs” – till exempel är all vit Bourgogne (chardonnay), vit Chablis (chardonnay) och tysk Riesling (100% Riesling, en grön druva) tekniskt sett vita viner av en vit druvsort. Men man använder inte termen Blanc de Blancs för stilla viner, eftersom det oftast är underförstått vilken druva som används. Ett undantag kan vara om en region normalt blandar gröna och blå druvor till vitt vin (vilket är mycket ovanligt). I praktiken är Blanc de Blancs alltså något man främst hittar på etiketter av mousserande viner, där det är viktigt att särskilja från blandade cuvéer.

Blanc de Blancs representerar en hyllning till druvrenhet och terroir i vinproduktionens värld. Genom att använda enbart ljusa druvor – oftast chardonnay – får vinmakaren en chans att skapa en “ren” stil där minsta nyans från jordmån, klimat och hantverk framträder. I Champagne har dessa viner nått en ikonisk status, älskade för sin finstilta elegans, friska syra och långa liv. Men även utanför Champagne har Blanc de Blancs etablerat sig som en kategori för kräsna bubbelentusiaster.

För den som är nybörjare erbjuder Blanc de Blancs ett strålande insteg i kvalitetschampagnens värld: vinerna är ofta omedelbart tilltalande med sin friska frukt och blommighet, samtidigt som de mest framstående exemplaren har djup och komplexitet nog att fascinera den erfarne kännaren under lång tid. Att hälla upp ett glas gyllene Blanc de Blancs, se de fina bubblorna stiga och dofta toner av citrus, äpple och nybakat bröd är en upplevelse i balans och finess. Oavsett om det är till festliga skålar, gastronomiska äventyr med skaldjur, eller lagrat i källaren för en framtida högtidsstund, fortsätter Blanc de Blancs att vara e mycket speciell typ av vin – ett “vit vin av vita druvor” som verkligen lever upp till sitt namn.