Vinprovningsprotokoll för rött vin (pdf)
Två klassiker som tickar alla boxar för den som gillar kraftfulla viner med karaktär. Italienska amarone och franska châteauneuf-du-pape är fylliga och smakrika viner – men som bland alla vinstilar finns här nyanser att upptäcka. Ordna en vinprovning och jämför två av världens mest uppskattade rödviner!
Vilka delar ingår i provningen?
-
• Visuell analys – titta på vinets färg, opacitet, klarhet och viskositet/densitet.
-
• Doftanalys – upptäck vinets dofter.
-
• Smakanalys – undersök grundsmaker, aromer, munkänsla, struktur och längd (eftersmak).
-
• Slutsats – sammanfatta dina resultat.
Läs mer om att anordna en vinprovning hemma i vår guide.
Förslag på viner att prova
Utforska variationsrikedomen genom att välja viner med olika grader av komplexitet:
-
• Amarone della Valpolicella DOCG
-
• Amarone della Valpolicella DOCG, riserva eller single vineyard
-
• Châteauneuf-du-pape AOC
-
• Châteauneuf-du-pape AOC réserve eller single vineyard
Se alla vinprovarlådor.

Förbered din vinprovning. Detta behövs:
-
• Vinglas – vanliga vinglas eller ISO-provningsglas. Använd likadana glas till alla viner och diska glasen ordentligt före provningen.
-
• Spottkoppar – till exempel pappersmuggar.
-
• Penna och papper för noteringar – använd gärna vårt vinprovningsprotokoll för rödvin.
-
• Bra belysning – allra helst dagsljus, men elektrisk belysning fungerar också.
-
• Ljust underlag – mot en vit duk eller vitt papper ser du vinets färg allra bäst.
-
• Att tänka på! Stark parfym, kaffe, tobak, tuggummi och chili påverkar din doft- och smakupplevelse. Undvik gärna dessa nära inpå provningen.
Börja prova! Så här gör du:
Steg 1: Häll upp vinet
Börja med att hälla upp lite vin i glaset, snurra och häll ut, för att ”vänja” glaset vid vinets aromer. Häll sedan upp vin i ungefär en fjärdedel av glaset. Servera alla viner samtidigt, så att de får luftas ordentligt.
Steg 2: Titta
-
Färg: luta glaset över en vit duk eller ett vitt papper och studera färgen. Amarone och châteauneuf-du-pape tenderar att ha en tät blåröd färg, men nyanserna påverkas av faktorer som klimat och jordmån där druvorna odlats. Lagring på fat ger kraftfullare färg, eftersom den binder färgpigment. Färgen kan också ge en hint om vinets ålder. Röda viner tappar färg och blir mer brunaktiga med tiden. Färgens intensitet, täthet, eller opacitet blir kraftigare genom skalkontakt och avtar när vinet åldras.
-
Klarhet/transparens: röda viner brukar filtreras måttligt eftersom man vill behålla färg och smak. Helt ofiltrerade viner är aningen grumliga, men grumlighet kan också vara en defekt eller tyda på att vinet lagrats länge och börjat avge fällningar.
-
Viskositet: tippa lätt på glaset och undersök vinets viskositet – hur trögflytande vinet är. Du kan också studera hur vinet rinner längs glasets sidor i ”ben” eller “tårar” - men dessa kan även påverkas av hur glaset har diskats. Högre socker och/eller alkoholhalt ger högre viskositet och mer kropp. Amarone görs på torkade druvor och ger generellt viner med en hög socker-och alkoholhalt. Châteauneuf-du-pape från den varma södra Rhônedalen tenderar att vara fylliga med generösa nivåer av alkohol.

Steg 3: Dofta
-
Börja med att dofta på vinet utan att snurra på glaset. Nu är det främst de så kallade primäraromerna, aromer som kommer från själva druvan, som träder fram. I amarone kan det handla om toner av mörka körsbär och plommon eller torkad frukt som russin. I châteauneuf-du-pape finns ofta toner av vildhallon och örter.
-
Snurra glaset och dofta igen. I kontakt med syre träder fler av de sekundära aromerna, aromer som bildats under vintillverkningen, fram. Fatlagring kan ge kryddiga toner av kanel, kakao eller vanilj. I långlagrade röda viner kan man hitta tertiära mognadsaromer av multna löv, sojasås eller torkade blommor. Försök att utröna om doften är komplex – med inslag från många doftfamiljer (frukt, bär, örter, blommor, kryddor, trä), eller av det enklare slaget.
Steg 4: Dags att smaka
-
• Skölj runt en klunk i munnen och försök utsätta alla smaklökar för vinet. Svälj eller spotta ut enligt önskemål. Andas ut genom näsan, med stängd mun. Upplev smak, textur, och längd.
-
• Smak: de grundsmaker vi upplever i vin är främst sötma och syra. Ibland kan mineralitet i viner upplevas som en typ av sälta.
-
• Smak och doft: upplevelsen av grundsmakerna flätas samman med vårt känsliga doftsinne som stimuleras retronasalt – genom munnen – när vinet har svalts. På det sättet uppfattar vi specifika aromer som till exempel körsbär eller kakao. Fundera över om smakerna är komplexa – av många olika typer – eller mer enkla.
-
• Textur och munkänsla: socker och alkohol får ett vin att upplevas som mjukare, syra och tanniner ger en hårdare känsla. Både amarone och chateauneuf-du-pape brukar ha en generös alkoholhalt, medelhög till hög syra och påtagliga tanniner. Olika växtplatser och vinmakarmetoder gör dock att det finns variationer. Genom lagring mjuknar tanninerna och syran minskar.
-
• Längd och eftersmak: försök att avgöra hur länge smaken/doften hänger kvar efter att du svalt vinet. Enklare viner brukar ha en längd på ungefär 5-8 sekunder, mer komplexa viner runt 7-10 sekunder och mycket komplexa viner en längd på över 10 sekunder.
-
• Utveckling: var befinner sig vinet i sin mognad? Ett vin som är mycket skarpt och strävt behöver ofta lite mer tid för att komma till sin rätt. Ett vin som är på sin absoluta ”topp” upplevs som mjukt och balanserat. När denna punkt har uppnåtts beror på vinstil. Mer exklusiva viner, såsom riserva/réserve, vinner ofta på lite längre lagring.
Steg 5: Sammanfatta
Avsluta med att smälta intrycken och sammanfatta provningen. Fundera över hur varje vin upplevs separat - är vinet harmoniskt eller är det något element, till exempel syra eller strävhet, som sticker ut? Komplexitet, harmoni och längd brukar vara markörer för ett kvalitativt vin. Jämför därefter vinerna med varandra – hur skiljer de sig åt i smaker, aromer, munkänsla och längd? Finns det tydliga skillnader mellan de två olika vinstilarna? Jämför dina tankar med övriga provningsdeltagare och se om ni är överens!