Vinprovningsprotokoll vitt vin (pdf)
Matvänlig, aromatisk, mångsidig och karaktärsfull. Det är inte konstigt att riesling blivit många sommelierers, vinmakares och vinälskares favorit. ”Världens bästa druva” ger viner i massor av spännande stilar och är perfekt att utforska genom att anordna en vinprovning!
Vilka delar består en rieslingprovning av?
-
• Visuell analys: titta på färg, opacitet, klarhet och viskositet/densitet.
-
• Doftanalys: undersök vinets dofter.
-
• Smakanalys: undersök grundsmaker, aromer, munkänsla, struktur och längd.
-
• Slutsats: sammanfatta dina resultat.
Läs mer om att anordna en vinprovning hemma i vår guide.
Förslag på riesling-viner att prova
Riesling har sitt ursprung i Tyskland men odlas idag på många platser runtom i världen. Olika ursprung och vinmakeri ger viner i många stilar: från blommiga och fruktiga till mineralstinna och kryddiga. Dessutom görs vinerna som både torra, halvtorra och söta. Här kommer förslag på några viner att ha med i provningen:
Se alla vinprovarlådor.

Detta behöver du:
-
• Vinglas: ISO- provningsglas eller vanliga vinglas. Diska glasen ordentligt innan provningen och använd likadana glas till alla viner.
-
• Spottkoppar: till exempel pappersmuggar.
-
• Penna och papper för noteringar – skriv gärna ut vårt vinprovningsprotokoll för vitt vin.
-
• Bra belysning: dagsljus alternativt elektrisk belysning.
-
• Ljust underlag: använd gärna en vit duk eller ett vitt papper för att se vinet bra.
-
• Obs! Användning av stark parfym och konsumtion av kaffe, tobak, tuggummi eller chili tätt inpå provningen gör att din upplevelse av doft och smak påverkas.
Så här provar du riesling hemma
Steg 1: Häll upp vinet
- Börja med att ”vänja” glaset vid aromerna genom att skölja runt en skvätt vin och sedan hälla ut. Servera sedan vinerna – en fjärdedel av glaset brukar vara lagom mängd.
Steg 2: Titta
-
Färg: luta glaset över ett vitt underlag och iaktta vinets nyanser. Ung riesling tenderar att vara ljust gyllene eller halmgul. Varmare klimat ger generellt djupare färg, liksom ökad skalkontakt och lagring på ekfat. Färgens opacitet – intensitet eller täthet - ökar också genom skalkontakt och lagring på fat. Riesling från Alsace tenderar att vara mörkare i färgen än riesling från Mosel och Österrike.
-
Klarhet/transparens: de flesta vita viner är kraftigt filtrerade för att få en vacker klarhet. Låg eller ingen filtrering kan ge grumlighet, men det kan också tyda på defekt.
-
Viskositet: tippa på vinglaset för att bedöma viskositeten, hur trögflytande vinet är. Du kan också se hur vinet rinner längs glasets sidor i ”ben” eller “tårar” – men dessa påverkas även av hur glaset har diskats. Högre socker- och/eller alkoholhalt ger högre viskositet. Rieslingviner kan vara alltifrån lätta till medelfylliga eller fylliga.

Steg 3: Dofta
-
Dofta på vinet utan att snurra på glaset för att upptäcka primäraromer – aromer som kommer från själva druvan. För riesling handlar det ofta om toner av äpple, päron, persika, aprikos, citron, lime eller blommor.
-
Snurra på glaset och dofta igen för att känna mer av de sekundära aromerna – aromer som bildats under vintillverkningen. De sekundära aromerna bildas under jäsningen och ger fruktiga och blommiga aromer eller genom lagring på ekfat och ger rostade, kryddiga toner. Riesling lagrad på ekfat är ganska ovanligt.
Steg 4: Smaka
-
• Skölj runt vinet i munnen och låt alla smaklökar utsättas för vinet. Svälj eller spotta ut, andas ut genom näsan, med stängd mun. Upplev smak, textur och längd.
-
• Smak – grundsmakerna i vin är främst sötma och syra. Ibland kan mineralitet i viner upplevas som sälta. Rieslingviner har en hög syra som balanserar upp sötman i de mindre torra varianterna. I Mosel finns en lång tradition av att tillverka söta rieslingviner, men många är också torra.
-
• Smak och doft - upplevelsen av grundsmakerna kombineras med doftsinnet som stimuleras retronasalt – genom munnen – när vi svalt vinet. På så sätt uppfattar vi specifika aromer som till exempel citrus eller äpple. Aromerna i riesling varierar mycket med växtplats. I Moselviner hittar man ofta citrus, i Pfalzviner päron och i Alsaceviner gula äpplen och rökig mineral. Rieslingviner från Nya världen tenderar att vara mer blommiga.
-
• Textur och munkänsla – undersök om vinet är mjukt, skarpt, fylligt eller finlemmat. Hög socker- och alkoholhalt ger en mjukare upplevelse, hög syra en hårdare. Varmt klimat ger generellt viner med högre socker- och alkoholhalt än svalt klimat. Rieslingviner från Alsace är ofta fylligare än rieslingviner från Mosel.
-
• Längd och eftersmak – hur länge hänger doft och smak kvar efter att du svalt vinet? Enklare viner brukar ha en längd på runt 5-8 sekunder, mer komplexa viner runt 7-10 sekunder och mycket komplexa viner en längd på över 10 sekunder.
-
Utveckling – riesling är tack vare sin höga syra ett oerhört lagringsdugligt vin. De sötare rieslingvinerna har dessutom extra livslängd genom sockret. Med tiden blir aromerna mindre fruktiga och syran mjukare. Vissa rieslingviner får genom lagring toner av bivax, honung eller petroleum. Bedöm var i utvecklingen vinet befinner sig – är det väldigt skarpt och behöver lite mer tid, eller är det på sin ”topp” och upplevs som balanserat?
Steg 5: Sammanfatta
Sammanfatta dina tankar och reflektioner. Bedöm först varje vin var för sig – är vinet harmoniskt och balanserat eller är det något element, till exempel syra, som sticker ut? Komplexitet, harmoni, och längd brukar vara markörer för ett kvalitetsvin. Jämför sedan vinerna med varandra – hur skiljer de sig åt i smaker, aromer, munkänsla och komplexitet? Bolla gärna dina tankar med övriga provningsdeltagare.