Starkvin

Att lägga till sprit i vinet gjorde man först för att öka hållbarheten. Under långa resor i varma klimat höll sig vinet inte fräscht i trätunnor särskilt länge. Och det var på sena medeltiden under sådana resor som man först testade att lägga till sprit i form av destillerat vin. 

Småningom har utvecklingen av starkviner gått i flera olika riktningar. Idag är det här metoden bakom bland annat sherry, portvin och madeira. 

Olika definitioner beroende på vem du frågar

Enligt den riktiga definitionen som till exempel EU använder i sitt regelverk ska ett starkvin enbart bestå av vin och sprit. Kryddor och tillsatser hör inte till ingredienserna. Därför är till exempel glögg och vermouth inte egentliga starkviner. Men om du handlar på Systembolaget och letar efter vermouth är det ändå starkvinerna du ska vända blicken mot. På andra språk kan ordet för starkvin översättas till exempelvis förstärkta viner, likörviner eller sydviner. Vinerna påminner om likör och är vanligen framställda i södra Europa. 

Processen sätter smaken

Idag är de söta starkvinerna mera kända än de torra. Till de torra hör exempelvis sherry och torr madeira. För att tillverka ett torrt starkvin lägger producenten till sprit efter att jäsningsprocessen är klar. Då har sockret blivit utnyttjat för jäsning. 

Avbryter vintillverkaren istället jäsningen genom att lägga till spriten tidigare, så finns en del socker kvar och ger drycken sötma. Så här framställer man bland annat portviner i Portugal eller söt madeira från ön med samma namn. 

Olika starkviner

Även om traditionen är stark i Sydeuropa, så kan du idag hitta starkviner överallt där det finns vin. De traditionella sorterna är främst just portvin, sherry och madeira. I kategorin hittar du ofta också glögg, vermouth och andra kryddade starkviner. 

Starkvin kan du dricka med maten eller använda i matlagning. De söta starkvinerna kan du använda till eller som efterrätt. De kan också göra sig utmärkt till en god ostbricka.