Beaujolais

Hem Alla drycker Beaujolais

Skiljer sig från Bourgogne

Trots att Beaujolais tillhör det prestigefyllda distriktet Bourgogne så skiljer det sig avsevärt åt vad gäller både tillåtna druvsorter, jordmånen som i Beaujolais är väldigt granitrik, samt klimatet som är mer tempererat än till exempel i de norra delen av Bourgogne. Till det kommer den annorlunda jäsningsteknik som används i Beaujolais som kallas carbonic maceration (eller macération carbonique).

I Bourgogne är det Pinot Noir som står för majoriteten av de röda vinerna medan det i Beaujolais är Gamay som är druvan i fokus och som faktiskt även är den enda tillåtna blå druvsorten. Hela 98 % av planteringarna består av Gamay.

Det många inte vet, och inget man pratar om i övriga Bourgogne, är att det i Beaujolais finns ca 22 000 hektar vingårdsmark, vilket är mer än hälften av övriga Bourgognes regioner tillsammans.

Nästan all vinproduktion i Beaujolais är röda viner, men den lilla del vita viner görs på den gröna druvan Chardonnay och mindre än 1 % på druvan Aligoté (vilket knappast är värt att nämna då det år 2024 inte kommer finnas några planteringar kvar på just Aligoté-druvan). Jordmånen i Beaujolais består till största del av granit och lera.

Beaujolais Nouveau

De kändaste vinerna från Beaujolais lär ändå vara Beaujolais Nouveau, som betyder just nytt från Beaujolais. Detta innebär att ett vin görs av årets skörd så fort som bara möjligt. Vinet har enbart fått jäsa 6-8 veckor och sedan sker buteljering snart därefter. De släpps den 3:e torsdagen i november varje år och haft en extremt varierad popularitet genom historien. Från supertrendigt till nästintill bortglömt, för att nu återigen ha vunnit folkets uppmärksamhet. (Läs mer om Beaujolais Nouveau här!)

Framställningsmetoder och kvalitetsindelning

Den vanligaste metoden att skapa viner i Beaujolais är carbonic maceration, eller på svenska kolsyrejäsning, vilket innebär att man fyller öppna tankar med hela druvklasar (får ej vara skadade från början). Klasarna som ligger i botten krossas av de övre druvornas tyngd, varpå jästen som finns på druvornas skal sprider sig över musten och får jäsningsprocessen att sätta i gång. Koldioxiden som då naturligt bildas börjar tränga ur syret ur jäskärlet och bäddar in de druvor på toppen som fortfarande är oskadade. Detta gör att även dessa druvor börjar jäsa och till slut spricker. Denna process lakar snabbt ut färgen på skalet samt plockar fram de bastanta fruktiga dofterna och smakämnena som går åt skumbanan, vilket är signifikativt för just dessa viner som också nästan blir helt utan tanniner.

Beaujolais delas in i tre olika kvalitets AOC och nedan presenteras de i stigande kvalitetsnivå:

Beaujolais AOC- som är den regionala beteckningen (mestadels från södra delarna) med lätta och oftast enkla viner.

Beaujolais Village AOC- som innefattar 38 olika kommuner, där de nordligaste av dem har mer sluttande lägen och bättre förutsättningar för kvalitativa viner med mer kraft.

Beaujolais Cru AOC- produceras endast i någon av de 10 Cru-byarna och här blir vinerna än mer kraftfulla samt att många väljer att producera sina viner mer som man gör i Bourgogne fast där används då druvan Pinot Noir. De bättre exemplar som fått lagras på ekfat blir även mer lika vinerna från just Bourgogne.

De 10 Cru-byarna: