Gamay trivs i granitrika jordar
Gamay är, för de flesta, direkt förknippat med distriktet Beaujolais i sydligaste Bourgogne. Anledningen till de stora odlingarna av Gamay där är att Beaujolais har granitrika jordar, vilket Gamay trivs väldigt bra i, samt att klimatet i Beaujolais är halvkontinentalt med en del tempererade influenser från dess närhet till Medelhavet. Regionen är totalt sett varmare än Bourgogne, vilket är förutsättningen för att Gamay ska mogna i rätt takt. Även om Gamay står för hela 40 % av odlingsarealen i Bourgognen, så lever druvan ständigt i skuggan av sin mer kända storebror Pinot Noir.
Beaujolais Nouveau!
Den tredje torsdagen i november så är alltid det årligen Beaujolais Noveau-släppet.
Det är något som uppmärksammats historiskt sett här i Sverige och på 80-90-talet var det 100-tals meter långa köer för att få tag på en av de purfärska flaskorna.
Dock var dessa viner förr allt för snipiga, artiga och rätt oangenäma att dricka och trenden kring detta släpp la sig och hamnade i glömska hos gemene man, men idag ett par decennier senare så är det åter ett hett inslag i novembermörkret. Anledningen till den ökade populariteten är den extrema ökningen av kvalitet på dessa viner och att allt bättre producenter letar sig in på den svenska marknaden, samt det uppmärksammade från Sveriges sommelierer och vinentusiaster i sociala media.
Historia och odlingsområden
Gamay lär ha sin historia i staden med samma namn och är dokumenterad tillbaka till mitten av 1300-talet. Staden ligger strax söder om Beaune. Anledning till att druvan blev så populär just där, var för att den mognar tidigt och ger stor skörd. Gamays historia kunde dock blivit kortlivad, på grund av att den franske kungen Philip förbjöd bönderna i Bourgogne att odla druvan, anledningen till det var han såg att Gamay snabbt tog över odlingsareal från Pinot Noir, och kungen ansåg att Gamay var en alldeles för enkel druva och gav odrickbara viner och därför inte borde få ta plats och förknippas med det gudabenådade distriktet Bourgogne. Som tur var, så lyssnade inte allt för många på hans uppmaningar, utan fortsatte att plantera och skapa viner på Gamay, framförallt i Beaujolais. Idag odlas Gamay på många håll runt om i världen och ger fina exemplarer, Gamay vinner även mer och mer popularitet i det angränsande Mâconnais i Bourgogne, men då som uppblandningsdruva till Pinot Noir, namnet på de vinerna är passetoutgrain. Även i Tyskland, USA, Australien och Schweiz odlas Gamay. Även i Schweiz, blandas Gamay upp med Pinot Noir och då går vinet under namnet Dôle.
Framställningsmetod
Gamay är, som tidigare nämnt en tunnskalig druva och passar därför bra för den kolsyrejäsning (carbonic maceration) som är typisk för Beaujolais. När viner på Gamay genomgått den jäsningsmetoden så får de smaker som jordgubbar, hallon och skumbanan. Kommer vinerna från någon av de 10 Cru:s i Beaujolais så är det vanligt idag att man använder sig av samma vinmakning som i Bourgogne. Smaken blir då mer elegant och rödbärig samt att vinerna då fått jäsa och mogna på ekfat vilket gör vinerna mer lagringsdugliga.
Smakprofil
Såklart helt beroende på vart Gamay vuxit samt vilken jäsningsmetod som använts är det svårt att sätta någon riktigt generell smakbeskrivning på vinerna men Gamay är en druva som har en naturligt frisk syra, ett tunt skal som inte innehåller så mycket tanniner och smaken beskrivs allt som oftas som rödbärig. De bästa exemplaren på druvan är svåra att urskilja från ett vin på Pinot Noir.