Gamay, eller om man ska vara petnoga, Gamay Noir à Jus Blanc, vilket betyder svart Gamay med vit juice som syftar på den mörka färgen på druvans skal samt det ljusa fruktköttet. Det är just färgen på vindruvan som är den stora anledningen till att det skapas både vita, rosé men såklart framförallt röda viner på Gamay.
Gamay är en blå druvsort som förknippas med lätta, fruktiga röda viner. Druvan odlas främst i Beaujolais i östra Frankrike och i delar av Loiredalen. Gamay ger vanligen viner med hög syra, låg strävhet och generösa aromer av röda frukter. I denna artikel går vi igenom druvans ursprung och historia, smakprofil, olika stilar (stilla och mousserande) samt regionala variationer. Vi tittar också på mat som passar till Gamay-viner, viktiga vinregioner (med fokus på Beaujolais) och nämner några kända producenter.
Gamay-druvan tros ha uppstått under 1300-talet i byn Gamay nära Beaune i Bourgogne, strax efter digerdöden. Den spreds snabbt eftersom den var lättare att odla och mognade cirka två veckor tidigare än den mer krävande . Gamay gav dessutom rikligare skördar och fruktigare vin, vilket var lockande för många odlare.
Trots druvans fördelar mötte den motstånd från Bourgognes härskare. År 1395 utfärdade hertig Filip den djärve (Philippe le Hardi) ett förbud mot Gamay. Han ansåg att den “illojala” druvan gav ett “mycket grovt och bittert” vin och tog upp odlingsmark som hellre borde ägnas åt ädlare . Drygt ett halvsekel senare bekräftade hans efterträdare Filip den gode förbudet för att bevara Bourgognes rykte för högkvalitativa viner. Förbudet gjorde att Gamay främst kom att odlas söder om Bourgogne, i området Beaujolais, där druvan så småningom fann sin hemvist.
Gamay ger i regel lätta till medelfylliga röda viner med en livlig syra och låg strävhet (tanniner). Färgen på vinet är vanligtvis ljusröd med blålila skiftningar. Doft och smak domineras av röda bär och frukter – typiska aromer är krossade jordgubbar, hallon och körsbär, ofta ackompanjerade av blommiga inslag som viol eller syrén. Vinerna upplevs därför som friska, mjuka och mycket fruktiga.
En särskild vinifikationsmetod kallad kolsyrejäsning (koldioxidmaceration) används ofta för Gamay, särskilt i Beaujolais. Denna metod, där hela druvor jäser i en koldioxidfylld tank, mildrar druvans höga syra och förstärker de unga, aromatiska frukttonerna. Resultatet blir intensiva dofter av godisaktiga röda bär och en mjukare munkänsla. Många Beaujolais Nouveau-viner framställs på detta sätt för att kunna drickas direkt vid lansering.
Trots att Gamay oftast dricks ungt, kan vissa viner av druvan utvecklas med kort lagring. Särskilt viner från de bästa cru-byarna i norra Beaujolais (till exempel Morgon eller Moulin-à-Vent) har mer koncentration och struktur. Dessa mer seriösa Gamay-viner får en djupare smakprofil med inslag av surkörsbär, kryddighet som svartpeppar, ibland en ton av örter samt mineralitet från jordmånen. Jämfört med enklare varianter är cru-vinerna fylligare och kan vinna på att lagras några år.
Gamay används främst till stilla röda viner, men druvan förekommer även i roséviner och till och med vissa mousserande viner. Stilen på Gamay-viner kan variera beroende på hur vinet tillverkas och var druvorna odlats.
Den absolut vanligaste stilen är stilla rödvin. Inom denna kategori ryms allt från mycket lätta och unga viner till mer komplexa och strukturerade. I Beaujolais hittar man de lättaste exemplaren i form av Beaujolais Nouveau – ett vin som buteljeras bara veckor efter skörd och ska drickas ungt. Dessa viner är ljusa, saftiga och nästan som en “vuxen saft” i karaktären, med tydliga toner av godis, banan och bär. I kontrast står vinerna från Beaujolais cru-områden, som är betydligt mer nyanserade. Ett vin från en cru som Fleurie eller Morgon kan ha djupare färg, mer tanniner och komplexare smakprofil, trots att det fortfarande är mjukt i jämförelse med många andra rödviner. Gemensamt för de röda Gamay-vinerna är dock att de är relativt lättdruckna, fruktiga och sällan kraftigt sträva.
Även om det är mindre känt, förekommer mousserande Gamay-viner. I Bourgogne ingår till exempel druvan ibland i Crémant de Bourgogne, regionens traditionella mousserande vin. Där används Gamay (ofta tillsammans med ) för att göra en blanc de noirs, ett vitt mousserande vin från blå druvor. Resultatet blir ett friskt bubbel med rödbäriga undertoner.
Gamay kan också vinifieras till rosévin. I Beaujolais görs en del rosé på Gamay, som får en ljus rosa färg och samma pigga syra och bärighet som det röda vinet men med ännu mildare smak. Utanför Bourgogne finns exempel som Bugey Cerdon i Savoie, ett halvsött mousserande rosévin där Gamay ingår tillsammans med druvan Poulsard. Sådana viner är dock ganska ovanliga och druvan förknippas framför allt med röda viner.
Stilskillnaderna hos Gamay-viner hänger ofta samman med var druvorna är odlade. Beaujolais står för prototypen av Gamay: här ger granitrika jordar i norr mer koncentrerade viner, medan kalkhaltiga jordar i söder ger enklare, syrligare viner som lämpar sig för Beaujolais Nouveau. I Loiredalen odlas Gamay framförallt runt staden Tours, ofta blandad med Cabernet Franc och Côt (Malbec) i viner från till exempel Touraine. Loire-Gamay har många likheter med Beaujolais (lätt och bärig), men blandningen med Cabernet Franc kan ge en liten ton av peppar och örter.
Även utanför Frankrike finns Gamay med varierande stilar. I Schweiz odlas druvan flitigt i områdena kring Genèvesjön, där den ofta blandas med (det resulterande vinet kallas Dôle). Schweiziska Gamay-viner är lätta och eleganta, i stil med franska versioner. Kanada (framför allt Ontario) producerar också Gamay-viner med frisk, bärig profil. I USA har intresset ökat – i Oregon’s Willamette Valley finns en liten men växande odling av Gamay som gett lovande resultat. Även Kalifornien odlade länge en druva kallad “Napa Gamay”, men det visade sig vara en annan sort. Slutligen kan nämnas att Australien har några producenter som experimenterar med Gamay för att göra lätta röda viner anpassade för tidig konsumtion. Trots denna spridning är det fruktiga, lätta grunduttrycket relativt likartat – var man än odlar Gamay framhäver vinmakarna oftast druvans ungdomliga fräschör.
Gamay-viner är mycket matvänliga tack vare sin balanserade syra och låga strävhet. De kan kombineras med en rad olika rätter utan att dominera eller kollidera med smakerna. Här är några vanliga matparningar som brukar lyfta fram det bästa ur Gamay:
• Charkuterier och patéer: Ett klassiskt sällskap är franska charkuterier – exempelvis paté, rillettes (konfiterat, finfördelat kött) eller lufttorkad korv. Den lätta fruktigheten och syrligheten i vinet skär igenom fetman i charkuterierna och rensar gommen. Beaujolais är känt för att matcha patéer, terriner och saucisson sec (lufttorkad korv) på ett utmärkt sätt. Även milda vitmögelostar som Brie och Camembert (ej övermogna) gifter sig väl med Gamay-vinernas fruktighet och syra.
• Lättare rätter av ljust kött: Gamay passar fint till rätter med fågel, som grillad kyckling eller kalkon. Vinet är också ett populärt val till Thanksgiving-kalkon i USA, tack vare sin lätthet och bäriga smak som inte övermannar det milda köttet. Även rätter av fläsk eller kalv – exempelvis skinka, kotletter eller en mustig gryta – fungerar bra, särskilt om maträtten inte är alltför tung eller kryddstark. Eller varför inte en biff stroganoff?
• Vegetariskt och sallader: Tack vare den höga syran och friska profilen kan Gamay kombineras med vissa vegetariska rätter. Svamprätter, rostade rotfrukter eller sallader med getost och rödbetor kan få ett lyft av vinets fruktighet. I Frankrike dricks Beaujolais ibland lätt kyld sommartid till picknickmat, sallader eller en enkel omelett. Vinet kan till och med fungera till lättare fiskrätter, exempelvis grillad lax eller tonfisk, särskilt om vinet serveras svalt. Den låga tanninhalten gör att det röda vinet inte blir metalliskt i smaken till fisken.
• Asiatiska rätter (mild kryddhetta): Lätta röda viner som Gamay kan fungera till kryddor som ingefära, vitlök och sojasås i exempelvis asiatisk mat. Till rätter som inte är alltför starkt heta – tänk stir fry med grönsaker, milda currygrytor eller kinesiska rätter som inte har szechuan-peppar – kan Gamay vara ett överraskande bra val. Vinets sötaktiga bärtoner kan möta upp sälta och umami i asiatiska smaker, samtidigt som tanninbristen undviker bitterhet.
Sammanfattningsvis är Gamay mycket mångsidigt vid matbordet. Precis som en bra är den lätt nog att inte överväldiga maten, men har nog med syra för att skära genom feta eller rika komponenter. Detta gör att ett Gamay-vin kan följa med genom en hel måltid med blandade rätter – från förrätt med charkuterier till varmrätt av kyckling och avsluta med mild ost.
Gamay odlas på flera håll i världen, men druvans hjärta och mest kända region är Beaujolais i Frankrike. Nedan går vi igenom Beaujolais mer i detalj, följt av ett urval av andra regioner där Gamay spelar en viktig roll.
Beaujolais är ett vindistrikt i södra delen av Bourgogne-regionen, känt nästan uteslutande för sina röda Gamay-viner. Här har druvan perfekta förutsättningar tack vare det relativt varma klimatet och, i norra delen, granithaltiga jordar som bidrar till dess karaktär. Alla rödviner som produceras under appellationen Beaujolais (samt Beaujolais-Villages och de specifika cru-appellationerna) görs på Gamay.
Beaujolais är särskilt berömt för Beaujolais Nouveau, ett ungt vin som lanseras tredje torsdagen i november varje år, bara några veckor efter skörd. Denna tradition började som ett sätt att fira slutet på skörden och har utvecklats till en global marknadsföringsfest. Beaujolais Nouveau-vinerna är lätta, saftiga och bör drickas inom några månader – de är inte gjorda för lagring. Druvorna till Nouveau kommer oftast från södra Beaujolais, där jordarna (rika på kalksten) ger hög syra som bäst balanseras genom kolsyrejäsning. Resultatet blir det typiska ljust röda, bubbligt fruktiga vinet som många associerar med namnet Beaujolais.
Utöver Nouveau finns det Beaujolais-viner med större komplexitet. Mitt emellan ligger Beaujolais-Villages, viner från utvalda byar som generellt har mer koncentration än de enklaste Beaujolais AOC. Höjdpunkten i regionen är de tio cru-appellationerna i norra Beaujolais. Dessa viner bär byns namn på etiketten i stället för “Beaujolais”. Exempel på crus är Morgon, Fleurie, Moulin-à-Vent, Juliénas och Brouilly. Var och en har sin egen stil – från Fleuries parfymerade elegans till Moulin-à-Vents fyllighet och lagringsduglighet. Gemensamt är dock att de representerar det bästa av Gamay, med djupare smak och längre eftersmak än enklare varianter. Ändå behåller de sin drickvänliga mjukhet och livliga frukt. Många vinälskare upptäcker att en bra cru Beaujolais kan vara ett prisvärt alternativ till Bourgognes -viner, med liknande charm men till en bråkdel av priset.
Förutom Beaujolais förekommer Gamay i andra franska regioner. I Loiredalen ingår druvan i flera appelationer: i Anjou och Touraine görs lätta röda viner på Gamay, ibland som endruvsvin och ibland blandat med andra druvor. Även i Bourgogne utanför Beaujolais kan Gamay förekomma, till exempel i en appellation som Bourgogne Passetoutgrains där den blandas med . Utanför Frankrike har Schweiz som nämnt en lång tradition av Gamay-odling, särskilt i kantonen Valais och kring Genèvesjön. Där dricks vinerna ofta lokalt och exporteras i liten skala.
I Nya världen odlas Gamay i svalare klimat. Kanada (Ontario, British Columbia) har odlare som framställer friska, bäriga Gamay-viner. I USA är druvan mest framgångsrik i Oregon, där flera producenter i Willamette Valley satsar på Gamay i en stil som påminner om cru Beaujolais. Vissa Oregon-producenter har till och med startat evenemang som “I Love Gamay”-festivalen för att öka intresset. I Kalifornien har Gamay däremot varit ovanlig – den så kallade Napa Gamay visade sig vara en annan druva (Valdiguié), vilket skapade viss förvirring.
Även Australien har några få vingårdar som odlar Gamay, framförallt i svalare regioner som Yarra Valley. Dessa viner beskrivs ofta som lätta, saftiga och avsedda att drickas unga. På det södra halvklotet kan även Nya Zeeland nämnas som ett land med liten men kvalitetssatsande Gamay-produktion, dock i marginalen av landets dominerande .
Sammanfattningsvis är Gamay en druva med global spridning, men Frankrike och särskilt Beaujolais är överlägset viktigast för dess identitet och rykte. Det är där druvan har sin historiska och kvalitativa kärna.
Flera producenter har gjort sig ett namn genom att hantera Gamay-druvan väl och visa dess potential. Här är några kända eller populära producenter som förknippas med Gamay-viner:
• Georges Duboeuf – Kallas ibland “Beaujolais-kungen” och är en av de mest framstående vinhandlarna i regionen. Duboeuf populariserade Beaujolais Nouveau internationellt och hans firma Les Vins Georges Duboeuf samarbetar med många odlare i Beaujolais. Tack vare hans insatser spreds Gamay-vinerna världen över, och varje år pryds hyllorna av färgglada Duboeuf-flaskor lagom till Beaujolais Nouveau-släppet.
• Louis Jadot – Ett anrikt Bourgogne-hus som även äger vingårdar i Beaujolais (bland annat Château des Jacques i Moulin-à-Vent). Louis Jadot producerar både enklare Beaujolais-Villages och högklassiga cru-viner. Deras viner visar hur Gamay från bra lägen kan ge seriösa viner med lagringspotential.
• Marcel Lapierre (Domaine Lapierre) – En legendarisk producent i Morgon som var pionjär inom naturlig vinmakning i Beaujolais. Lapierres viner, ofta gjorda utan tillsatt svavel och med minimal intervention, visade världen att Gamay kan ge komplexa och levande viner med terroiruttryck. Tillsammans med andra ”Gang of Four”-producenter (Jean Foillard, Guy Breton, Jean-Paul Thévenet) satte han cru Beaujolais på kvalitetsvin-kartan.
• Château Thivin – Äldsta vingården i Côte de Brouilly (grundad på 1400-talet) och en av de mest ansedda egendomarna i Beaujolais. Château Thivin gör strukturerade, åldersvärdiga viner av Gamay från sluttningarna av vulkaniska berg. Särskilt deras Côte de Brouilly anses som ett klassiskt uttryck för hur elegant och komplex Gamay kan bli på rätt terroir.
• Joseph Drouhin – Ännu en stor Bourgogne-producent som även är verksam i Beaujolais. Drouhin gör bland annat ett populärt Beaujolais-Villages och har bidragit till att ge Gamay-viner spridning via sitt globala distributionsnät. Liksom Jadot demonstrerar Drouhin att etablerade Bourgogne-firmor värdesätter druvan i sin portfölj.
Utanför Frankrike kan nämnas Château des Charmes i Ontario, Kanada, som odlar Gamay (inklusive en unik klon kallad Gamay Noir Droit). I Oregon har producenter som Division Winemaking Company och Bow & Arrow gjort sig kända för sina satsningar på Gamay. Dessa nya världens producenter inspireras ofta av Beaujolais i stil och visar att druvans attraktiva egenskaper går hem globalt.
Gamay må ha varit en underskattad druva historiskt, men den har en trogen följarskara och upplever periodiska uppsving i popularitet – inte minst varje år i november vid lanseringen av Beaujolais Nouveau. Med sin inbjudande fruktighet, mångsidighet i matsammanhang och spridning från Frankrike till andra kontinenter fortsätter Gamay att vara en spännande druva för såväl nya vinentusiaster som erfarna konnässörer. Om du är nyfiken på rödviner som är lättillgängliga, aromatiska och matvänliga, är Gamay-viner definitivt värda att utforska
129kr
169kr
Vinprenumeration
Vinlådor
Topplista
Nyheter
Lagertömning
Presentkort
