Assyrtiko

Assyrtiko-druvan samt hur vi använder den

Assyrtiko druvan har stora druvkluster, genomskinligt gul-guldskinn med saftigt kött. Man odlar i torr, vulkanisk askrik jord i Santorini. På Santorini växer många gamla vinstockar som är upp till 70 år gamla. Druvorna har motstånd mot Phylloxera, ett skadedjur som finns i hela världen. Den är också den enda Europeiska druvan som är resistent mot vinblod, en allvarlig skada som förorsakas av bladlöss. Man tror att orsaken till att den är så tålig beror på den vulkaniska askan där druvan växer.
Vin av assyrtiko druvan är torra och söta, tex Vinsanto-liknande musky och sirapsöta dessertviner. Assyrtiko druvan blandar man ofta med Sauvingnon blanc, Sèmillon eller Malagousia. I sin tur blandar de även med mindre sura Savatiano druvan, t.ex. i Retsina. Själva assyrtiko druva tappar inte sin surhet fast den är mycket mogen.

Assyrtiko-busken och smaken på druvan

Buskarna där assyrtiko-druvan växer ser ut som korgar eller fågelnästen, lokalbefolkningen kallar dessa således kouloura, vilket betyder spole på svenska. Eftersom det blåser mycket på Santorini har växten utvecklat sig på det sättet. Buskens grenar är tåliga och samtidigt behöver den endast en liten mängd vatten, som den oftast får från morgondaggen. Den är livskraftig och ger relativt god skörd. Assyrtiko druvan mognar sent, så hösten måste vara varm och tillräckligt torr. Av den totala planterade ytan på Santorini består assyrtiko busken upp till 70 % och är den tredje mest planterade sorten i Grekland.
Citrusaromen dominerar druvan, dessutom finns smaker av gröna äpplen och de mineraler som kommer från jorden. Den ger en hög fruktsyra, som förlänger lagringstiden.

Avslutningsvis är vin gjort på assyrtiko-druvan, till exempel Santorini Assyrtiko. Den är torr, har fruktig smak av päron, grapefukt, örter och mineraler. Den serveras i 8-10 grader till fisk och skaldjur.