Roséchampagne

Rosévin är något som de allra flesta vindrickare förknippar som något lättsamt, läskande och festligt. Inte alls något som är förenligt med kvalitet och lagringsduglighet, men det är faktiskt så, att just i Champagne skapas rosa bubblande viner som klarar många års lagring och som bara blir bättre med tiden. 

Anledningen till det är att vinhusen som skapar rosa champagne använder samma högkvalitativa basvin till sitt rosé, som till den vita champagnen och sedan adderar en liten mängd stilla rött vin där druvorna kommer från de allra bästa vingårdslägen. Som de flesta säkert vet så är det två blå druvsorter som blir till det vita bubblande guldet (utan att glömma den gröna druvan Chardonnay).

Två metoder 

Det finns två framställningsmetoder att skapa roséchampagne på. Vilka de två är, går vi in på längre ned i texten samt vilken skillnad det gör för smaken. 

Den klassiska blandningsmetoden (“Le champagne rosé d'assemblage”)

De vinmakare som väljer att få fram roséchampagne på det gamla traditionsenliga sättet brukar vanligtvis tillsätta en liten mängd (ca 5-15 %) rött vin gjort på druvorna Pinot Noir alternativt Pinot Meunier till det vita basvinet.

Enligt de allra flesta traditionsbundna vinmakare så anser dem detta vara den bästa metoden att använda sig av för att få fram de finaste aromerna både från den vita basen och den lilla mängden av den röda. Det är är den metod som också använts sedan början vilket var redan tidigt 1800-tal år 2009 trädde en EU-lag i kraft vilket sa att man inte får blanda ett rött och ett vitt vin för att få fram ett rosévin. Turligt nog gäller det inte i Champagne.

Maceration (“Le champagne rosé de saignée”)

Det finns vinmakare som gillar att utmana och som nu skapat en ny trend som har tagit fäste i Champagne, nämligen att skapa roséchampagne enligt den annars vanligaste framställningsmetoden för att skapa stilla rosévin, vilket är med “skalmaceration”. Det innebär att man låter skalen på druvorna ligga med en tid och jäsa i druvmusten innan de pressas bort. Den tiden kan variera allt från några timmar - till flera dygn beroende på vad vinmakaren vill uppnå för resultat.

Metoden ger champagnen en fylligare kropp, tanninstruktur och intensivare färgnyans samt fruktiga aromer. Dessa champagner blir allt som oftast mer matvänliga i stilen än när vinmakaren använder den klassiska “blandningsmetoden”. 

Vilken metod är bäst? 

Blir det bättre eller sämre champagne med den moderniserade metoden (skalmaceration)? Det handlar mest om tycke och smak samt användningsområde. En modernare stil som helt enkelt blivit till en riktig vattendelare inom distriktet Champagne.

Vad passar roséchampagne till för mat?

Beroende på smakintensitet och struktur finns det lite olika användningsområden för de läckert rosa bubblorna.

För de champagner som skapats av “blandningsmetoden” passar lättare rätter som exempelvis en klassisk toast skagen, sallader med chèvre och rödbetor alternativt grillade skaldjur som jätteräkor.

Till de champagner som skapats med skalmaceration passar något mer strukturerade anrättningar som grillad kyckling, grillat fläsk, diverse anrättningar på anka samt olika salta chark och mjuka ostar.