Monastrell

Monastrell är en blå vindruva med en lång historia och en spännande karaktär som vinmakare världen över börjar få upp ögonen för. Druvan, som i Frankrike kallas Mourvèdre och i bland annat Australien och USA går under namnet Mataro, har odlats i århundraden kring Medelhavet. Idag förknippas Monastrell framför allt med kraftfulla, mörkfruktiga rödviner från Spaniens varma regioner, men den bjuder även på överraskande mångsidighet i form av roséviner, mousserande viner och till och med söta viner. Låt oss dyka ner i historien, odlingsområdena och smakerna hos denna inspirerande druva, samt ge tips på mat som passar till och några områden och producenter att hålla utkik efter.

Monastrells ursprung och historia

Monastrell har anor som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Troligen introducerades den i Spanien redan runt 500 f.Kr. av fenicierna. Druvans namn avslöjar något om dess bakgrund – det spanska namnet Monastrell anses komma från latinska monasteriellu som betyder "kloster", vilket antyder att munkar kan ha spelat en roll i dess spridning. Det franska namnet Mourvèdre tros härstamma från staden Sagunto (förr kallad Murviedro) i Valencia, en av de platser som pekas ut som druvans hemvist. Med andra ord har till och med druvans franska namn en tydlig koppling till Spanien. Monastrell omnämndes första gången på 1300-talet i spanskt källmaterial, och druvan spreds sedan vidare längs kusten – den odlades i Roussillon på 1500-talet och nådde Provence och södra Rhônedalen i Frankrike kort därefter.

Under vinlusens härjningar på 1800-talet drabbades Mourvèdre-odlingarna i Frankrike hårt och druvan var nära att utrotas där. Lyckligtvis överlevde den i Spanien, och runt mitten av 1800-talet fördes sticklingar även till Kalifornien och Australien. Det är därför vi idag hittar Monastrell i flera världsdelar under olika namn. Efter en tids förbistring under 1900-talet – då druvan ofta ingick anonymt i blendviner – har DNA-analyser bekräftat att Monastrell och Mourvèdre faktiskt är samma druvsort. På senare år har druvan gjort något av en comeback, i takt med att vinmakare återupptäckt dess kvalitetspotential och unika egenskaper.

Odlingsområden och klimat

Spanien är utan tvekan Monastrells högborg. Här finns över 80% av världens alla Monastrell-odlingar. Faktum är att det är en av landets mest odlade druvor – storleksmässigt ungefär femte plats bland blå druvsorter i Spanien. Den trivs särskilt bra i varma och torra områden i sydöstra Spanien, framför allt i regionerna Valencia och Murcia. I området kring Valencia och Alicante har man i hög grad gjort druvan till sin egen, och i grannregionen Murcia odlas den flitigt i appellationer som Jumilla, Yecla och Bullas. Här är klimatet hett och nederbörden låg – precis vad denna soldyrkande druva behöver. Monastrell är nämligen en extrem senmognande varmklimatsdruva som kräver mycket sol och värme för att mogna ordentligt. Samtidigt är den något av en diva i vingården: den är känslig för kyla, har ett mycket kort skördefönster (om man väntar för länge kan syran rasa och druvorna torka ihop till russinliknande plommon) och den ogillar torka och mjöldagg. Det innebär att druvan ställer stora krav på odlaren, men i rätt terroir kan belöningen bli fantastisk.

Med modern teknik och bättre kunskap har Spaniens vinmakare lyckats tämja Monastrells nyckfullhet och höja kvaliteten. Jumilla i Murcia beskrivs idag som en “up and coming” appellation som levererar underbara, uttrycksfulla viner på Monastrell. Den torra hetta kombinerat med högre altitud (vissa vingårdar ligger över 600 m.ö.h.) ger idealiska förhållanden: druvorna får koncentration men behåller en viss friskhet tack vare svalare nätter. Även i Yecla och Alicante finns stolta traditioner – i Alicante görs till och med det historiska söta vinet Fondillón uteslutande på övermogna Monastrell-druvor som lagrats oxidativt i decennier.

Utanför Spanien hittar vi Monastrell i Frankrike, USA och Australien, bland annat. I Frankrike odlas den under namnet Mourvèdre främst i Provence, södra Rhônedalen och delar av Languedoc. Här spelar den ofta rollen av blandningsdruva – till exempel är Mourvèdre en viktig komponent i de klassiska rödvinsblandningarna från Châteauneuf-du-Pape och Côtes du Rhône. I appellationen Bandol i Provence är den däremot stjärnan i showen: många av de mest berömda Bandol-vinerna består till största delen (ibland 100%) av Mourvèdre, vilket ger lagringsdugliga viner med stor komplexitet. Även rosévinerna från Bandol brukar ha en betydande andel Mourvèdre, vilket ger dem struktur och kryddighet.

I Nya världen är druvan mer av en raritet men absolut närvarande. I Kalifornien och Australien kallas den oftast Mataro och har historiskt använts i så kallade GSM-blends (Grenache, Syrah, Mourvèdre) – Monastrell utgör alltså “M:et” i den populära Rhône-inspirerade blandningen. Flera producenters Rhône-blandningar i exempelvis Australiens Barossa Valley eller USA:s Central Coast har en skvätt Mourvèdre som bidrar med färg, krydda och struktur. På senare år har även några renodlade Mataro/Mourvèdre-viner dykt upp i dessa länder, ofta från gamla bush vine-odlingar i heta regioner. Dock är volymerna små jämfört med Spanien och södra Frankrike.

Druvans karaktär och smakprofil

Monastrell-druvan ger generellt mörka, fylliga och smakrika viner med rejäl struktur. Vinerna är ofta djupt mörkröda till nästan svarta i färgen, tack vare druvans tjocka skal och koncentrerade must. Unga viner kan upplevas strama och tanninrika, men med lagring rundas de av och utvecklar komplexa toner. En välgjord Monastrell anses kunna lagras och utvecklas i många år tack vare sin höga halt av tanniner och antioxidanter (druvan är faktiskt rik på nyttigt resveratrol, vilket bidrar till vinets lagringsduglighet).

Doften och smaken hos Monastrell-viner präglas av mogen frukt och kryddiga, örtiga inslag. Ofta nämns en lätt animalisk underton – vissa viner kan ha antydan av läder, vilt eller “stallighet”, vilket särskiljer dem och ger karaktär. Här är några vanliga smak- och doftnoter som förknippas med druvan:

• • Mörka frukter och bär: Björnbär, svarta vinbär, mörka plommon och andra mogna skogsbär är typiska frukttoner. Vinerna är ofta fruktiga på ett mörkt, saftigt vis.

• • Örter och kryddor: Örtighet är ett signum, till exempel aromer av rosmarin, timjan, mejram eller lavendel som för tankarna till Medelhavets garrigue-landskap. Därtill kommer kryddiga nyanser som svartpeppar, tobak eller lakrits.

• • Animaliska och rökiga toner: I kraftfulla Monastrellviner kan man ibland ana rökt kött, charkuterier, läder eller stall i doft och smak. Dessa rustika toner balanseras ofta av frukten och upplevs som positiva inslag som ger komplexitet.

• • Blommiga och söta inslag: Vissa viner (särskilt Mourvèdre från Bandol) kan ha en diskret viol-doft eller inslag av kakao/choklad och vanilj från ekfatslagring.

Sammanfattningsvis är en typisk Monastrell fyllig, varm och kryddig i profilen. Tanninerna är markanta men kan bli sammetslena med några års lagring. Syran ligger oftast på medelnivå, tillräcklig för att ge vinet liv utan att dominera. En bra Monastrell kombinerar fyllig mörk frukt med örter, krydda och ett unikt djup – ett smakäventyr för den som uppskattar kraftfulla röda viner.

Vinstilar och produktion

Trots att Monastrell främst är känd för robusta rödviner finns det en imponerande bredd av stilar baserade på druvan:

• • Röda viner: Den vanligaste stilen är utan tvekan rödvin, antingen i form av 100% Monastrell eller i blandningar. I Spanien görs många prisvärda och samtidigt karaktärsfulla rödviner på enbart Monastrell, särskilt i Jumilla och Yecla. Vinerna kan vara allt från unga, fruktiga grillviner till komplexa ekfatslagrade cuvéer som kan lagras länge. I Frankrike ingår Mourvèdre oftare i blends – inte minst i den klassiska sydfranska GSM-blenden där Monastrell bidrar med färg, tannin och krydda. Ett ikoniskt exempel är Château de Beaucastel i Châteauneuf-du-Pape, känt för hög andel Mourvèdre i sin blend. På båda sätten – solo eller i blend – skapar druvan djup och struktur i vinet.

• • Roséviner: Monastrell används också till rosé. I Spanien gör vissa producenter rosado av Monastrell, ofta med fin jordgubbsfrukt och örtkrydda. Men mest berömt är nog rosévinerna från Bandol i Provence, där Mourvèdre utgör en betydande andel. Bandol-roséerna räknas som kraftfulla och gastronomiska roséviner som kan lagras, delvis tack vare Mourvèdre-druvans bidrag. Generellt ger Monastrell en djup färg och aromatisk rikedom åt roséviner. I Jumilla jämför man gärna sina friska, bäriga roséer med Bandols mer strukturerade stil – två olika ansikten av samma druva.

• • Mousserande viner: Överraskande nog hittar man Monastrell även i bubbel! I den spanska Cava-produktionens tidiga år användes druvan flitigt. Än idag är Monastrell en av de tillåtna druvorna i Cava Rosado (rosé-cava) och bidrar där med färg, frukt och kraft. Tillsammans med Garnacha används den för att ge rosécava fylligare kropp och djupare nyans. Vanligen blandas den med andra druvor (som Trepat eller Pinot Noir) i mousserande roséviner, men dess roll är viktig – Monastrell var faktiskt en av de första druvorna någonsin att användas för Cava. Ett rosébubbel med Monastrell i basen får toner av hallon/jordgubb och örter, och passar utmärkt till allt från tapas till asiatiska rätter.

• • Dessertviner och starkviner: Monastrells höga sockerpotential i varma klimat gör att man kan skapa söta viner av den. Det mest kända exemplet är Fondillón från Alicante, ett legendariskt vin som görs av övermogna Monastrell-druvor som jäser till naturligt hög alkohol och sedan lagras oxidativt i minst 10 år på fat. Resultatet blir ett nötigt, fikon- och chokladdoftande vin i stil med portvin eller sherry, men unikt då det inte är spritförstärkt utan får sin styrka direkt från druvan. Fondillón var en gång kungars favoritdryck och lever vidare som en kuriositet för vinälskare. Även halvtorra röda viner och starkviner kan förekomma på Monastrell i små kvantiteter, men de är inte vanliga internationellt.

Som vi ser är Monastrell mångsidig. Vinmakare experimenterar idag med olika tekniker – från kolsyramaceration för lättare, fruktigare röda, till lång ekfatslagring för komplexa premiumviner. Det talas också om “nya stilar” av Monastrell där man skördar lite tidigare för friskare syra och mer elegans. Ett känt exempel är Bodegas Casa Castillo i Jumilla, som visat att druvan kan ge oväntat fräscha och silkiga viner om man dämpar extraktionen och ekfatsprägeln. Faktum är att Casa Castillo Pie Franco 2020 nyligen blev första vin från Jumilla att belönas med 100 poäng av vinguiden Robert Parker – ett tecken så gott som något på Monastrells renässans och höga toppar i modern tappning.

Mat som passar till Monastrell

Ett robust Monastrell-vin älskar sällskap av mat. I Spanien säger man skämtsamt att det är oslagbart till “ibérico-gris” – den spanska svartfotade grisen – och visst stämmer det att de saftiga, smakrika röda vinerna gifter sig perfekt med fläskkött. Generellt är Monastrell ett utmärkt matvin som tack vare sin koncentrerade frukt, pigga syra och inte alltför vilda strävhet är lätt att matcha med många rätter. Några förslag på passande kombinationer:

• • Grillat och stekt kött: Den fylliga kroppen och kryddiga tonen i vinet spelar fint mot grillat nötkött, lammkotletter, vilt eller fläskkarré. Tanninerna möter proteinernas sälta och fett och mjuknar, samtidigt som vinets frukt framhävs. Prova en Monastrell till en saftig entrecôte, en lammstek med örter eller älgbiffar med gräddig sås – det är en hit.

• • Rustika grytor och långkok: Mustiga rätter som lammgryta, boeuf bourguignon eller chili con carne får en extra dimension med Monastrell. Vinets örtiga inslag speglar kryddor i maten, och fruktsötman kan balansera eventuellt chilisting. Klassiska spanska grytor på kanin eller lamm med rosmarin och vitlök är också klockrena till dessa viner.

• • Charkuterier och smakrika ostar: En Monastrell med några års mognad kan ha fina nyanser av torkad frukt och läder som gifter sig med lufttorkad skinka, salami, pata negra och lagrade ostar. Vinet är torrt men fruktrikt, vilket rensar upp gommens fett samtidigt som sälta framhäver fruktigheten. På en tapasbricka med manchego-ost, oliver och iberisk skinka är ett glas Monastrell helt rätt.

• • Kryddstarka och grillade rätter: Tack vare sin intensitet klarar Monastrell av rätter med lite hetta eller rökighet. Tänk dig barbecue-glazade ribs, grillad kyckling med paprika och chili, eller tandoorikryddad kyckling – vinets peppariga och örtiga toner harmonierar med kryddorna. Även grillade grönsaker, portabellosvamp eller en mustig vegansk chili kan få ett lyft av vinets rökiga undertoner. Servera vinet något svalt (15–17°C) för att framhäva frukten och fräschören till kryddstark mat.

Monastrell passar kanske inte som bäst till väldigt lätta rätter – en syrlig sallad eller mild fiskrätt kan lätt övermannas. Men till rejäl och smakrik mat, gärna med inslag av sälta, fett och grillade ytor, är dessa viner fantastiska. Som grädde på moset mår både vin och mat bra av varandra: vinet mjuknar och nyanseras av maten, och rätten upplevs ännu godare när vinets frukt och krydda kompletterar smakerna.

Kända regioner och producenter för Monastrell

Monastrell odlas av många, men vissa regioner och namn förtjänar extra uppmärksamhet för den vinintresserade konsumenten:

• • Jumilla (Spanien) – Denna DO i Murcia har seglat upp som Monastrells kanske viktigaste ursprung i modern tid. Familjen Juan Gil är en av pionjärerna här; deras satsning på gamla Monastrell-stockar i Jumillas karga jordar har resulterat i viner som prisats internationellt. Juan Gils fylliga ”Silver Label” Monastrell och prestigevinet El Nido (en blend av Monastrell och Cabernet) satte Jumilla på kartan med höga betyg av vinkritiker. Flera andra producenter som Bodegas Luzón, Ego Bodegas och Bodegas El Nido (grundad med hjälp av Gil-familjen) bidrar också till regionens goda rykte. Här handlar det om solmogna, generösa viner – ofta ekologiska – som överleverar i kraft och kvalitet relativt priset.

• • Yecla (Spanien) – Grannapellationen norr om Jumilla, i norra Murcia, är mindre känd men odlar även den främst Monastrell. Bodegas Castaño är Yeclas affischnamn; familjen Castaño har odlat druvan i generationer och var bland de första att buteljera kvalitetsviner här på 1980-talet. De värnar om traditionella uppbindningsmetoder som lågvuxna “bush vines” (en vaso) för sina gamla Monastrell-stockar. Resultatet blir karaktärsfulla viner med koncentrerad bärighet och kryddighet. Castaños toppvin Casa Cisca (100% Monastrell) är ett exempel på vad Yecla kan prestera i världsklass. Andra producenter att nämna inkluderar Barahonda och La Purísima.

• • Alicante (Spanien) – I Valencia-regionen strax norr om Murcia ligger Alicante, ett område med både historia och framsteg. Utöver det söta Fondillón-vinet på Monastrell, producerar man i dag utmärkta torra rödviner. Enrique Mendoza är en känd vinmakare här som gör en hyllad ren Monastrell vid namn Estrecho (från 70-åriga stockar). Bodegas Volver och Primitivo Quiles (den senare anrik producent av Fondillón) är också värda att nämna. Alicantes Monastrell-viner kombinerar ofta solmättad frukt med en viss medelhavskrydda – de är generösa men kan ha en elegant sida tack vare vingårdarnas lägen på lite högre höjd och närhet till havet.

• • Bandol (Frankrike) – Denna appellation i Provence är Mourvèdre-druvans paradområde i Frankrike. Domaine Tempier är kanske det mest berömda vinhuset, känt för sina mörka, komplexa Bandol-viner av huvudsakligen Mourvèdre. Även Château de Pibarnon och Château Pradeaux producerar eftertraktade viner här. Bandol-vinerna demonstrerar druvans eleganta men kraftfulla sida – tanninerna är stadiga, smakerna djupa av svarta bär, provensalska örter och ofta en animalisk ton. Dessa viner anses bland de mest lagringsdugliga i södra Frankrike och är ett måste om man vill uppleva Monastrell/Mourvèdres fulla potential i en terroir utanför Spanien.

• • Södra Rhônedalen (Frankrike) – Här nämner vi åter Châteauneuf-du-Pape, där Mourvèdre historiskt sett är en av 13 tillåtna druvsorter. I vissa toppviner, som ovan nämnda Beaucastel, kan andelen Mourvèdre vara ovanligt hög (runt 30%) för att ge struktur och lagringsduglighet åt vinet. Även i Gigondas och Côtes du Rhône Villages förekommer druvan i blandningar. Det kan vara svårare att hitta rena Mourvèdre-viner från Rhône, men Château Rayas systerdomän Château des Tours har gjort en berömd Vin de Pays på 100% Mourvèdre. Generellt sett får man i Rhône njuta av druvan som en viktig krydda i blend snarare än som soloartist.

• • USA och Australien – Även om volymerna är mindre, finns några anmärkningsvärda producenter. I Kalifornien har så kallade Rhone Rangers som Bonny Doon och Cline Cellars arbetat med Mourvèdre/Mataro, ofta från gamla vinrankor i t.ex. Contra Costa County. Cline Old Vine Mourvèdre är ett exempel på ett mjukare, plommonfruktigt vin från sandiga jordar. I Australien finner man Mataro i många Barossa Valley-blandningar (GSM), men även som endruvsvin hos producenter som Torbreck eller Yalumba (som gör en populär Bush Vine Mataro). I Australien ger druvan ofta lakritsdoftande, peppriga viner med rejäl kropp – perfekta till grillat kängurukött eller en BBQ-kväll. Dessa nya världens tolkningar visar att Monastrell kan anpassa sig och ge spännande resultat även utanför sin ursprungliga miljö.

Intressanta fakta om Monastrell

• • Kärt barn har många namn: Monastrell är verkligen en druva med flera alias. Förutom Mourvèdre och Mataro går den lokalt i Spanien under namn som Morastell, Garrut och andra varianter. I Frankrike har druvan till och med kallats ”Estrangle-Chien” som betyder ”hundstryparen” – ett skämtsamt smeknamn som syftar på de sträva tanninerna i unga Mourvèdre-viner!

• • Ekologisk boom: Tack vare det torra, soliga klimatet och odlarnas ansträngningar har Monastrells hemtrakter blivit föregångare inom ekologisk vinodling. I spanska Jumilla är över 60% av alla vingårdar ekologiskt certifierade, den högsta andelen i hela vinvärlden. Druvans naturliga motståndskraft och det ogästvänliga klimatet (för skadeangrepp) gör ekologisk odling lite enklare här än i svalare, fuktigare regioner.

• • Mourvèdre i trendiga blends: Internationellt har Monastrell fått ny uppmärksamhet som en del av trendiga blandningar. Den klassiska GSM-blenden (Grenache, Syrah, Mourvèdre) från södra Frankrike har inspirerat vinmakare i bl.a. Australien och USA att skapa kraftfulla rödviner där ”M:et” står för Monastrell/Mourvèdre. Så nästa gång du ser en australisk GSM eller en kalifornisk Rhônestil-blend, vet du att Monastrell sannolikt bidrar med ryggraden i vinet.

• • Hälsosam kraft: Forskning har visat att Monastrell-druvan innehåller höga halter av resveratrol, en antioxidant som ofta lyfts fram som hälsofrämjande (finns även i t.ex. blåbär). Denna höga antioxidantnivån bidrar inte bara till vinets hållbarhet utan har också gett upphov till påståenden om att Monastrell-viner skulle vara “nyttigare” än många andra röda viner. Oavsett vad man tror om den saken, kan vi glädja oss åt att ett glas Monastrell åtminstone innehåller en dos antioxidanter tillsammans med njutningen.

• • Klimatförändringarnas vinnare? I en tid av varmare klimat kan druvor som trivs i hetta bli allt viktigare. Monastrell ses av många som en druva väl anpassad för framtiden i varma, torra regioner. I Jumilla noterade man t.ex. att internationella sorter som Cabernet Sauvignon och Syrah krävde mer bevattning och hade det tufft i torkan, medan den lokala Monastrell klarade sig bättre utan extra vatten. Detta har lett till en återgång till inhemska druvor i vissa områden – en trend där Monastrell går i bräschen. Klimatförändringarna medför längre växtsäsonger och intensiva somrar, vilket Monastrell kan utnyttja så länge det finns någon tillgång till vatten. Det är en intressant vändning där druvor som tidigare sågs som rustika nu framstår som strategiska val för kvalitetsvin under nya förhållanden.