Jordmån – så påverkar det vinet

Vinrankan är en tålig typ. Den klarar sig på platser där många andra grödor inte trivs. Men flera faktorer i jordmånen spelar roll för vinrankans utveckling. Vi dyker ner och kollar hur det underjordiska livet påverkar druvan, och vinet.

Hur jordmånen påverkar vinet

Vilken typ av jord en druva odlas i påverkar mognadsprocessen på flera olika sätt. Hur jorden släpper igenom vatten, dräneringen, är en viktig del. Jord med finfördelad struktur binder mer vatten, medan jord med stora beståndsdelar släpper igenom vatten bättre. Druvor behöver såväl vatten som näringsämnen. Men för mycket av båda kan ge kraftigt bladverk och druvor av lägre kvalitet. Några av världens finaste viner kommer från magra jordar, där druvorna får kämpa för sin överlevnad. Jordens pH-värde är en annan viktig aspekt, eftersom det påverkar druvans syra. Hur jorden lagrar och reflekterar värme inverkar också på druvans mognad.

Olika typer av jordmån

Eftersom druvor trivs i olika jordmån, så gäller det att välja lämpliga druvsorter till en viss plats. Utöver jordmånen så spelar övriga delar av platsens terroir – såsom klimat och altitud – in. En odlingslott innehåller ofta en blandning av olika jordtyper och kan variera inom ett och samma vinodlingsområde. Här tittar vi närmare på några vanliga typer av jordmån, och vilken effekt de har på vinrankan, och det slutgiltiga vinet.

Lerig jord

Lerig jord är den jordmån med mest finfördelade partiklar och som lagrar mest vatten. Det gör också att jorden blir nedkyld. Att jorden dräneras mindre kan vara en fördel i varma och torra klimat med lite nederbörd. I Pomerol i östra Bordeaux innehåller jorden mycket lera som håller kvar vatten. Det passar bra för druvan merlot som odlas i området. Lerrik jordmån tenderar att ge kraftiga och fylliga viner med djup färg.

Grusig jord

Jordmån med grovkorniga beståndsdelar som grus släpper igenom vatten bättre. Detta är den torraste och varmaste typen av jordmån. Den låter druvorna kämpa för att hitta vatten djupt nere i de mineralrika lagren av jorden. Exempel på grusig jordmån finns Médoc i västra delen av Bordeaux. Detta är ett område med riklig nederbörd, men tack vare den goda dräneringen så går det att odla druvor som trivs i ganska torr jord, såsom cabernet sauvignon. Generellt ger den här typen av jordmån aromatiska och eleganta viner.

Sandig jord

Sandig jord ligger mitt emellan lera och grus i finkornighet och ger moderat dränering. Många vinodlingsområden innehåller sand blandad med andra jordtyper. Bland de få områden där man odlar vin i ren sandjord är Colares och Setúbal i Portugal. Sandrik jord är mager och tenderar att ge lätta, aromatiska viner med ljus färg.

Jord rik på kalksten

Kalkrik jord är starkt förknippad med kvalitetsviner. Många väl ansedda vinodlingsområden ligger på gammal havsbotten där kalkrika marina sediment lämnats kvar. Jord med mycket kalk dränerar vatten väl och får vinrankornas rötter att söka sig långt ner i jorden. Eftersom kalkrik jord är basisk, ger den också god syra och lagringsduglighet till vinerna. Detta är ett av skälen till den exceptionella elegansen i viner från Champagne och Bourgogne. Några druvsorter som mår gott i kalkhaltig jordmån är pinot noir och chardonnay.

Granit, skiffer och stenar

Bergarten granit är vanligt förekommande i många vinodlingsområden. Granit hjälper till att hålla ner skörden och ge koncentration i druvorna. Norra Rhônedalen och Beaujolais är två områden med mycket granit i jorden. Skiffer är en finkornig bergart som lagrar och reflekterar solljus och värme bra. I Moseldalen i Tyskland är jorden rik på skiffer. I det svala klimatet hjälper jorden till att behålla värme och ge mognad till druvorna. Stenar, som de små platta ”galets” som finns i området Châteauneuf-du-Pape, har samma värmealstrande funktion, vilket gör att vinerna blir kraftfulla.

Vulkanisk jord

Vulkanisk jord, eller lavajord, är rik på mineraler. Den är porös och har god förmåga att släppa igenom vatten vilket ger vinrankor med djupa rötter. Det ger ofta viner med karaktär och komplexitet. Exempel på områden där druvor odlas i vulkanisk jordmån är Etna på Sicilien och Santorini i Grekland. Läs mer om vulkanvin.

Näringsämnen och mineraler i jorden

Kväve i lagom mängd, och mineraler som kalium och magnesium är viktiga för att vinrankan ska frodas. Ofta pratar man om mineralitet som en smak i viner från mineralrik jord. Chablis i Frankrike är ett exempel. Men mineralitet i vin är en omdebatterad fråga. Det finns inga vetenskapliga bevis för att mineraler i jorden direkt avspeglar sig i vinets smak. Här kan andra aspekter som klimat, och processer som sker under jäsningen, istället inverka.