Varukorg ()

Frakt
Att betala

Mina sidor

Venetien

(64)

Vad många kanske inte vet är att regionen Veneto (eller Venetien) i norra Italien är hem för välkända och storsäjande viner såsom Amarone, Ripasso, Valpolicella och Prosecco, men det är även här de inte helt okända vinerna Soave och Bardolino kommer ifrån också.

Staden Venedig är centrum i regionen Veneto. Det är en av Italiens 20 regioner och är känt för sin historiska dominans, sitt rika kulturliv och sina viner. Där är bland annat de välkända vinsorterna Amarone och Prosecco producerade.

Vinregionen Veneto är en av de viktigare i Italien och som producerar mer viner än flera av de större vinregionerna. Det handlar dock inte bara om kvantitet utan också kvalitet. Veneto tillverkar nämligen fler DOC-viner än någon annan region i Italien.

Ett gränsland

Veneto sträcker sig från Dolomiternas fot och Gardasjöns östra strand ut till Adriatiska havet. Det är ett varierande landskap av låga kullar och slättmark som både floder och kanaler genomkorsar. I södra delen av området befinner sig floden Pos delta. Nedanför bergen är klimatet svalt medan kustslätterna är varma. Därav ligger Veneto i gränslandet mellan ett maritimt och ett alpint klimat.

Veneto är indelat i två distinkta klimatregioner som lämpar sig för olika druvsorter. Den ena regionen ligger i öster och består av området mellan den venetianska lagunen, Trevisos kullar, floden Piaves slättland och Adriatiska havet. Den andra regionen ligger i väster i närheten av Gardasjön och staden Verona.

På grund av Venetos skiftande karaktär mellan berg och hav är jordmånen varierande. I de inre delarna utgörs den framförallt av vulkaniska mineraler, kalksten och avlagringar av sand, grus samt lera. Vid kusten är det lerjordar med inslag av kalksten och grus som dominerar.

Druvor

De vanligaste förekommande gröna druvorna i Veneto är Glera, Garganega, Verduzzo, Verdiso, Chardonnay och Pinot Grigio. Garganea trivs i det svalare norra delarna av regionen och är den vanligaste druvan i de vita viner som kommer från Soave och Gambellara. Glera är huvudingrediensen i Prosecco och har ibland samma namn som det mousserande vinet. I Prosecco ingår även Chardonnay och Pinot Grigio. De här druvorna trivs bäst på de varmare kustslätterna. Verduzzo föredrar sydsluttningar i inlandet då druvan mognar sent och därför behöver mycket sol.

Av de blå druvor som blir odlade i Veneto dominerar Corvina, Rondinella, Raboso piave, Refosco, Cabernet, Carmenere, Marzemino, Merlot och Oseleta. Corvina och Rondinella är ursprungsdruvor i regionen. De, liksom Oseleta, växer bäst i inlandet där temperaturen är mild, medan de övriga blå druvorna inte har något emot hettan vid kusten.

Viner

Vinproduktionen i Veneto är omfattande och det finns ett stort utbud av venetianska viner att välja mellan. Förutom de unika vinsorterna Prosecco och Amarone är andra välkända viner från Veneto de som är producerade i delregionerna Soave och Gambellara. Det är vita viner med en mild ton av citron och mandel.

Av de röda vinerna är de som produceras i delområdena Valpolicella och Bardolino värda att uppmärksamma på grund av deras robusta karaktär och sammetslena harmoni.

Prosecco är mousserande viner vilka förekommer både som frizzante och spumante. De är i regel lite sötare än champagne. Slutligen produceras även Amarone-viner i regionen Veneto. Det speciella med de vinerna är att de är tillverkade av druvor som fått torka innan jäsning. Metoden leder till att sockerhalten ökar och smaken blir mer koncentrerad.

VINFAKTA:

Ligger i: Nordöstra Italien.

Vanligaste druvorna:
Blå: Corvina Veronese, Rondinella, Molinara, Corvinone, Oseleta, Merlot, Cabernet Sauvignon.
Gröna: Garganega, Trebbiano, Prosecco, Pinot Grigio, Glera

Venetiens mest kända vindistrikt:

  • Bardolino – Bardolino är ett DOC-distrikt som ligger precis öster om Gardasjön och producerar viner, som till skillnad mot de flesta andra röda viner från Venetien, är betydligt lättare och bärigare i sin uppenbarelse. Vinet görs på samma druvsorter som Amarone, Ripasso och Valpolicella-viner, men det speciella mikroklimatet i distriktet tillsammans med en lite annorlunda vinmakning, gör att vinerna får en betydligt elegantare karaktär, med lägre alkoholhalt, ofta runt 10-13%.
     
  • Soave – Öster om Valpolicella och Verona ligger Venetiens största vindistrikt, Soave. I Soave produceras både söta och torra vita viner, främst av den gröna druvan Garganega. Druvan i sig är inte så aromatisk, men de vulkaniska lerjordarna i Soave, ger dess viner sin speciella och unika karaktär, ofta med djup färg och fylliga smaker av mogen frukt och mandel.
     
  • Valpolicella – Mellan Bardolino och Soave ligger distriktet Valpolicella som ungefär betyder ”dalen med många källor”. Det görs en hel del lätta viner med ganska låg kvalitet här, så om du är ute efter något lite vassare, så se till att säkerställ att vinet är en Valpolicella Classico, eller ännu hellre en Valpolicella Classico Superiore. Vinerna görs främst på regionens klassiska blå druvor Corvina Veronese, Rondinella, och Molinara.
     
  • Recioto - Ett klassiskt vin gjort på torkade druvor från Valpolicella är Recioto. Druvorna (Corvina Veronese, Rondinella och/eller Molinara) torkas enligt appassimento-metoden, men jäsningen av vinet avbryts i förtid, vilket gör att vinet behåller mycket restsötma och utvecklar heller inte någon hög alkoholhalt, som vid tillverkning av t.ex Amarone och Ripasso. Recioto-viner kan lagras relativt länge och är ofta syrliga, söta, fruktiga och fylliga. Smakerna är komplexa och går ofta i toner av torkad frukt, körsbär, plommon och sötlakrits. De flesta Recioto-vinerna är röda, men görs också i liten skala i distriktet Soave. Recioto är ett vin som gör sig väldigt bra till desserter med kakaoinslag eller lagrade ostar, som t. ex parmesan eller blåmögelost. En annan klassiker är Tiramisu.
     
  • Amarone – Amarone är en underappellation till Valpolicella. Amarone fick ett enormt genomslag för några år sedan, även om namnet föddes någon gång strax efter andra världskriget. För att ett vin ska få kallas för Amarone krävs dock att en del kriterier uppfylls. Druvorna ska komma från distriktet Valpolicella och den dominerande sorten är Corvina Veronese som normalt står för majoriteten av innehållet. Rondinella och Molinara används ofta för komplettering. Klonen Corvinone och Oseleta används idag också i större utsträckning. Alla dessa druvor är för övrigt mycket väl lämpade för appassimentometoden, tack vare sitt tjocka skal som skyddar fruktköttet under torkningen. Till skillnad från Recioto, låter man vinet jäsa ut helt, vilket ger ett mindre sött vin, med högre alkoholhalt (minst 14%). Ett Amarone måste också lagras minst tre år på fat innan det får släppas på marknaden och restsockerhalten får inte överstiga 15 gram per liter. Torktiden för druvorna får inte understiga 90 dagar, men de flesta premiumproducenterna låter druvorna torka betydligt längre än så.
     
  • Ripasso – Ripasso är också den en underappellation till distriktet Valpolicella och vinerna som görs här är en kombination av regionens vanliga Valpolicella-viner och Amarone. Det görs på färsk druvmust från höstens skörd, som först jäses precis som vid traditionell vinmakning. Efter att druvmusten vilat på ståltank fram till januari året efter, jäser man vinet en andra gång med skalrester från Amarone-framställningen. På så vis får man ett vin som är något friskare och ungdomligare än Amaronen. Precis som Recioto och Amarone, så är Ripasso ett jättebra matvin. Servera med smakrika grytor, vilträtter eller vällagrade gårdsostar. Funkar också fantastiskt bra till klassiska italienska rätter, som en pasta med frikadeller i tomatsås eller lasagne.
     
  • Prosecco – Prosecco förknippar nog de flest med mousserande vin, men faktum är att distriktet Prosecco, i nordöstra Venetien, producerar tre olika vita viner; Prosecco Spumante (mousserande), Prosecco Frizzante (lätt mousserande) och Prosecco Tranquillo (stilla vitt). De allra vanligaste vinerna från Prosecco är dock av typen Spumante och de görs enligt Charmatmetoden, vilket betyder att druvorna först jäses i vanliga ståltankar till dess att man har ett stilla vin. Därefter hälls det stilla vinet över i trycktank av rostfritt stål tillsammans med socker och jäst och jäses i 18-24 månader, innan det buteljeras. Huvuddruvan som används till Prosecco är Glera (tidigare Prosecco), men det är inte ovanligt att en liten del av vinerna utgörs av bland andra Chardonnay och Pinot Grigio. Den numera klassiska drinken Bellini, som sägs vara bl.a. Ernest Hemingways och Orson Welles favoritdrink, är en mix av välkyld Prosecco och persikopuré.


 

Ladda in fler produkter +

Visar 24 av 64 produkter