I vinregionen Sardinien ingår 20 olika DOP och 15 IGP. Medan den första appellationen anger att ursprunget är kontrollerat betecknar den senare att vinet är producerat i ett specifikt geografiskt område.
Välgörande rödviner
Cannonau är en lättodlad blå druva som trivs där det finns mycket sol. På fastlandet, där samma druva heter Grenache, har den hög fruktsyra men liten strävhet. När druvan växer på solrika Sardinien utvecklar den ett tjockt skal. Det ger ett kärvare vin med bättre lagringskapacitet tack vare den höga halten tanniner. De fungerar nämligen som en naturlig antioxidant vilken hindrar nedbrytning av vinet.
En annan blå druva som också är vanligt förekommande i regionen är Carignano. Den trivs också där det är varmt. Då har druvan rätt förutsättningar att bli fulländad. Liksom Cannonau har Carignano ett tjockt skal och ger därmed viner med en hög andel av tanniner. Viner gjorda på Cannonau eller Carignano har en tydlig smak av färska bär och kryddor.
Förutom de här två druvsorterna är det ytterligare en druva som dominerar på Sardinien. Det är den gröna druvan Vermentino. Till skillnad från de blå druvorna är Vermentino en känslig druva. Den trivs bäst nära havet där temperaturen är mild. Då druvan ger spritsiga viner blir den på Sardinien framför allt använd till att tillverka mousserande viner, både torra och söta. Druvan ger lätta och friska viner med en blommig arom som bör drickas unga.
Ytterligare druvsorter som förekommer på ön är de gröna Arvesiniadu och Nuragus samt de blåa Pascal di Cagliari och Albaranzeuli Nero. De är specifika för Sardinien. Andra lokala druvor är Barbera Sarda och Vernaccia di Oristano.
Flera lokala sorter har spanskt ursprung, som Albaranzeuli Bianco och Monica, från den tid Sardinien var styrt av kungariket Aragonien. Greco Nero kommer från Grekland.
Girò som används till starkviner och Nasco som har en egen DOC har tidigare haft större utbredning. Deras antal har minskat till följd av vinlusen. Övriga druvor som är vanliga i området är Malvasia och Muscat.
En mikrokontinent
Sardinien är en bergig ö. Stora delar av landskapet består av otillgängliga bergsområden och stora skogar. De dominerar framförallt i nordöst. I sydvästra delen av ön breder däremot ett slättland ut sig. Kustlinjen består antingen av klippor eller långa sandstränder.
Även om jordmånen på Sardinien varierar mellan olika delar av ön är det framförallt granit, kalksten och lera som dominerar. För vinodlingarna innebär det en jordmån som både är näringsrik och bevarar fukt.
Med sin placering mellan Tyrrenska havet och Medelhavet har Sardinien ett medelhavsklimat. Somrarna är således torra och varma medan vintrarna är milda och regniga. Eftersom Sardinien har en yta på drygt 24 000 kvadratkilometer är det dock stora lokala skillnader mellan olika områden. I nordöst är det en stenig och torr kust medan det i söder är vindpinat och sandigt. Sardinien har en så varierande geografi att ön ibland kallas för en mikrokontinent.