“MUS”

Du har säkert hört någon slänga sig med att  “vinet är musat”, men vad tusan innebär det? MUS är en mikrobiologisk defekt bestående av förstörda jästsvampar. För att defekten ska kunna uppstå i vinet krävs det alkohol, vilket uppstår först efter att vinet är färdigjäst.

Därför uppstår MUS allt som oftast efter att vinet är buteljerat och redan lämnat vingården. Det gör det såklart svårt för vinmakaren att upptäcka defekten. Med andra ord är det alltså den som öppnar vinflaskan som får uppleva den “funky” doften som lättast kan beskrivas som “stall och hästbajs”. Det finns dock en hel del vindrickare som uppskattar defekten och även vinmakare som vill få fram "MUS" i sina viner. 

“Oxat”

Oxidation är en defekt som kan uppstå om ett vin felaktigt utsätts för syre, exempelvis om vinet i fråga är försluten med en skruvkork som fått sig en smäll. Då finns risken att det kan läcka in syre i vinet. Om vinet istället har en naturkork som börjat torka in kan syre lätt smita in i vinet mellan korken och flaskhalsen.

Oxidationen kommer ge vinet en känsla av extra syrlighet och ge det en fadd smak av fallfrukt som multna äpplen, oavsett om vinet tidigare haft en behaglig och yppig fruktighet. Detta är en inte helt ovanlig defekt och därför är chansen stor att du någon gång hört eller kommer att få höra någon slänga sig med uttrycket.

“Tight”

Say what? Fraser som "ja, vinet är lite tight" har du säkert hört någon säga. Att beskriva ett vin som tight kan betyda olika saker, exempelvis att det är ett tanninrikt vin som behöver luft. För att "väcka vinet" kan det med fördel hällas över på karaff för att ge det möjlighet att öppna upp sig, vilket sker efter möte med syre. Att vinet är “tight” kan också innebära att det egentligen är för ungt för att drickas, men har flaskan redan öppnats så är luftning det enda alternativet till att väcka upp aromer. 

Ytterligare en situation där viner kan omnämnas som tighta är när syran “sticker ut” och är det som är mest prominent i vinet. Slutsatsen lyder således att tighta viner behöver luft.

“Josigt”

“Åh, det här var josigt!” har man ju hört både en och flera gånger under de senaste åren. Men vad är då ett “josigt” vin? När ett vin refereras till josighet brukar det ofta handla om så kallade naturviner, där vinmakningen gått snabbt och inga ekfat varit inblandade. 

Ljust hallonröda, friskt rödbäriga och lättdruckna som jos helt enkelt. De har även ofta en lätt spritsighet, så där så att vinet näst intill kittlar på tungan. De spritsiga bubblorna uppstår tack vare att vinet i fråga inte är filtrerat och därför fortsatt jäsa efter buteljering. Dessa viner ser vi allt mer av på vinbarer och i synnerhet när solen tittar fram.

“Obalanserat”

Om ett vin benämns som obalanserat innebär (som många kan ana) att smakerna på vinet inte är i symbios, något sticker ut. Det kan exempelvis vara syra, sötma eller tanniner. Det kan också bero på att vinet ännu inte uppnått drickmogen ålder eller att det är övermoget. Men den vanligaste orsaken är kanske ändå att kvaliteten på vinet är undermålig. 

“Deggad”

"När är den deggad?" kanske ni hört någon slänga sig med. Deggat är vinslang för degorgerat. Vad är då degorgering? Det är den process då flaskhalsen på en champagneflaska fryses ned och kronkapsylen på champagneflaskan tas bort. I samband med detta skjuts jästfällningen ut genom flaskhalsen till följd av det tryck som naturligt byggts upp i flaskan efter den andra jäsningen. Efter det får champagnen sin slutgiltiga förslutning. Varför vill man då veta när ett vin är "deggat"? Jo, för att det kommer berätta hur lång lagring vinet fått efter buteljering.

“Terroir”

“Här var det väldigt tydligt terroir”. Terroir kan lätt flummigt förklaras som känslan av ett vins ursprung - att du kan känna i vinet vilken jordmån som vinrankorna vuxit i, vilket vingårdsläge det kommer ifrån, samt vilken vinmakare som skapat vinet. När alla dessa komponenter är tydliga i ett vin och det går att dofta och smaka sig fram till det exakta vinet då är det tydlig terroir det pratas om.