Vin från Sicilien

Unika karaktärer som främst uppstår tack vare mikroklimatet, som är väldigt speciellt på Sicilien, främst tack vare sin jordmån och långa, regnfria somrar. Tidigare producerades det främst bordsviner av den enklare typen eller söta viner som t.ex. 

Sicilien är medelhavets största ö, beläget utanför Italiens tåspets, har en vinodlingsareal som är större än hela Tysklands. Här produceras årligen ungefär lika mycket vin som i Australien och de flest viner görs, precis som i stort sett i hela Italien, främst av inhemska druvor. Sicilien är en av Europas äldsta odlingsregioner med en historia som sträcker sig långt tillbaka, nästan 1000 år f.Kr. 

Produktionen på Sicilien består ofta av antingen endruvsviner klassificerade som IGT (den enklare klassificeringen) eller som ganska komplexa blandningar av olika druvsorter klassificerade som DOC eller DOCG för att bibehålla en väldigt specifik stil för de högre klassificerade vinerna.

I likhet med Beaujolais ”Nouveau”-viner har Sicilien sin motsvarighet i Novello – ett vin som lanseras bara någon månad eller två efterskörd, dock hamnar dessa viner sällan utanför ön.

Regioner

Historiskt är Sicilien en vinregion, men i takt med att fler specifika regioner har utkristalliserat sig får fler och fler mindre regioner en egen appellationsstatus (DOC). På västra Sicilien är det Marsala som dominerar och produktionen av söta, fortifierade viner, i mellersta är den kanske mest kända regionen Cerasuolo di Vittoria som producerar smakrika, karaktärsfulla viner på främst Frappato och Nero d’Avola och i norra delen dominerar Etna och området kring vulkanen med sina eleganta, svala och väldigt specifika viner, mycket tack vare den unika vulkanjordmånen.

I övrigt dominerar mer generella vinstilar under den bredare klassificeringen IGT Terre Siciliane som tillåter de flesta druvsorter och ursprung men som ofta är ett vin på bara en druvsort. Intressant att notera är att det produceras väldigt få mousserande viner på Sicilien.

Druvsorter

Sicilien domineras av en rad ”inhemska” druvor och har inte alls, i samma utsträckning som många andra italienska regioner, en stor andel internationella druvsorter.

De dominerande blåa druvorna är:

• Frappato – kraftfull och lite trendig druva vanligast förekommande på södra och mellersta ön.
• Nerello – kraftfull druva vanlig i Etna.
• Nero d’Avola – blåa motsvarigheten till Grillo.
• Perricone – robust och kantig varför den oftast förekommer i blends.

De dominerande gröna sorterna är:

• Carricante – vanlig i Etna.
• Cataratto Bianco  – används ofta i Marsalavin.
• Grillo – den vanligast förekommande gröna druvan.
• Inzolia – vanlig i bordsviner eller enklare IGT-blends.