Champagne

Metoden för att skapa Champagne kallas Méthode Champenoise, eller Champagnemetoden.

Godkända druvor

• Blå
  • Pinot Noir
  • Pinot Meunier.
• Gröna
  • Chardonnay,
  • Tillåtna, men väldigt ovanliga:
    • Arbanne
    • Petit Meslier
    • Pinot Blanc
    • Pinot Gris

Vinerna görs framför allt på de blå druvrna Pinot noir och Pinot Meunier men även den gröna druvan Chardonnay.

Metoden för att skapa Champagne kallas Méthode Champenoise, eller Champagnemetoden. Först jäses vinet i tunnor, därefter jäses vinet en andra gång på flaska genom att man tillsätter några gram jäst. Den andra jäsningen skapar bubblorna i vinet. Det sägs att det finns cirka 49 miljoner bubblor i en flaska Champagne. Därefter lagras vinet i minst 1,5 år innan det släpps på marknaden.

Champange delas in i fem delregioner:

• Montagne de Reims – Det område som ligger mest norrut. Här odlas främst Pinot Noir
• Vallée de la Marne – Består främst av vingårdar belägna på kalkrika slänter som vetter mot söder. Här används främst Pinot Noir och Chardonnay, men Pinot Meunier odlas också.
• Côte des Blancs – Ett område som ligger mer söderut och här odlas i stort sett endast Chardonnay, vilken ger Champagnen sin eleganta syra och brödighet.
• Côte de Sézanne – Området mellan Côte des Blancs och Aube
• Aube – Den sydligaste av de fem regionerna

De vanligaste varianterna av Champagne:

• Brut – Huset lägst prissatta och enklaste Champagne, tänkt att spegla firmans personliga stil och vara lättdrucken och publik.
• Blanc de Blanc – Champagne gjord enbart på Chardonnay. Ofta rena, mineralrika och fruktiga. Druvorna kommer från Cote Des Blancs
• Blanc de Noir – Champagne gjord enbart på Pinot Noir och/eller Pinot Meunier. Inte lika vanlig som Blanc de Blanc och något mörkare i smakerna.
• Doux/Sec/Demi-Sec – Söta Champagner, vilka dock inte är så vanliga idag. Hög sockerhalt, vilket gör dem till bra dessertviner.
• Årgångschampagner – Görs på druvor som skördats under samma år. Dessa måste lagras i minst tre år innan de buteljeras. Vanligast är dock att Champagnehusen väljer att sälja dessa först fem år efter skörd.
• Prestigechampagne – Husets bästa och dyraste Champagne, oftast gjort på druvor från Grand Cru-lägen.

Champagne

Världens ädlaste vin?

Mousserande vin i all ära men det är endast med just ursprunget Champagne som vinet får nämnas som Champagne och få utskrivet på etiketten samt alltid vara framställt enligt méthode champenoise. Visst pirrar det till lite extra och känns lite extra lyxigt med Champagne i glaset. Huvudorterna för Champagne är Reims och Èperney. Varför Champagne kan hålla sin höga prisklass och inneha sin status är för de tuffa förutsättningar som råder för vinet, och med Champagnes extrema och svala klimat i området, sin säregna fina jordmån bestående av hög halt krita, märgel och gamla fossila musselskal. Champagne måste alltid skördas för hand. Stärsta anledningen till det är för att det absolut inte får vara någon blå druva som går sönder och färgar druvmusten innan vinifiering. Dessa förutsättningar och de tillåtna druvorna gör att Champagne får sin fina friska syra, härliga mineralitet och sin svala fina fruktarom. Även om många områden kommer nära så smakar inget som Champagne på grund av dessa förutsättningar.

De druvor som är tillåtna i Champagne är den gröna druvan Chardonnay de blå druvorna Pinot Noir och Pinot Menuer. Ytterligare druvor som är tillåtna är Arbanne, Petite Meslier, Pinot Blanc och Pinot Gris men de är ytters ovanliga och ugör endast 0,1 % av odlingsareal. De druvorna håller även helt på att fasas ut ur de vingårdar som de fortfarande förekommer i.

Framställningen av Champagne Sker med den Traditionella metoden (förr kallad Champagnemetoden) som innebär en andra jäsning på flaska efter det stilla vinet är klart tillsätts jäst och socker sedan förs vinet över på flaska och det är där som bubblorna uppstår vid jäsning. Minsta tid för lagring för non vintage Champagne är 15 månader på flaska med sin jästfällning och 36 månader för årgångsbetecknade champagner. Detta ger vinet sin autolytiska smakprofil som kännetecknas av brödighet.

De Champagner som inte är årgångsbetecknade är så kallade ”non vintage” och är blandningar av flera olika årgångar med bas av det unga vinet och sedan uppblandat med flera årgångar som legat på stora tankar eller fat. Varför man gör på detta vis, är för att att klimatet variera så pass mycket från år till år. Producenten vill att hus-champagnen alltid ska smaka likadant. Allt som oftast blandar man upp med max 30 % andra årgångar i den aktuella årgångens vin. Oftast ingår två till tre olika årgångar av vin medan vintage Champagne endast består av en årgång och tillverkas enbart de år då druvorna håller speciellt hög kvalitet och sedan finns prestigecuvée där producenten vill särskilja sitt prestigevin från sin standard cuvee.  Här tas druvorna från de absoluta topplägen och de år som druvorna blir extra bra. Dessa viner är de mest lagringsbara och behöver allt som oftast några år för att nå sin fulla potential. Då de ofta anses i sin ungdom som något slutna och snipiga med en för påtaglig syra.  Något som är speciellt för just Champagne är att det är det enda distriktet i EU där det är tillåtet att blanda i en liten mängd rött stilla vin till det vita vinet för att få fram en rosa Champagne.

Sedan mitten av 1900-talet klassificerade man Champagne och då fanns endast ett dussin byar med beteckningen Grand cru men år 1985 tillkom fem byar och nu finns sammanlagt 17 Grand Crus och 43 Premier Cru byar. Hela Champagne består av Ca 33500 hektar odlingsmark fördelat på 319 byar.För att en by ska få benämnnigen Grand Cru är beroende på pris för druvmaterialet. 80-89 %  betecknas som Autre Cru  90-99% byarna räknas till Premie Cru och 100 % till Grand Crus. Endast 9 % av dessa byar är 100 % och alla dessa byar ligger i Marne-departementet.  Champagne är lite annorlunda från övriga distrikt i Frankrike. När man talar om Grand Crus så kan vinerna innehålla druvmaterial från hela upp till 80 olika Grand Crus.

För att utläsa hur torr eller hur söt en Champagne är så har de olika betäckningar och producenten måste uppge på flaskan hur mycket restsötma Champagnen innehåller.

•  Brut nature (tillika non dosage, brut 0 och brut integral) är den torraste av Champagner ochinnebär att inget socker tillsats och är då 100 % torr.
•  Extra brut- också den helt torr men kan ha mellan 0-6 gram restsocker.
•  Brut- Nästintill torr och får endast ha upp till 12 gram restsocker.
•  Extra dry- med en tillåten restsötma mellan 12-20 gram.
•  Sec- räknas fortfarande som torrt men med restoscker på 17-35 gram
•  Demi sec- är halvtorr och här uppgår sockerhalten mellan 33-50 gram socker
•  Doux- är den sötaste av Champagner och har sockerhalt på 50 gram och uppåt