Bordeaux

Vad är Bordeaux?

Bordeaux är världens främsta region för röda kvalitetsviner. Staden brukar kallas världens vinhuvudstad då många av de finare vinerna härifrån kan lagras i många år tack vare sin höga kvalitet.

Var ligger Bordeaux?

Bordeaux är en stad som ligger i sydvästra Frankrike mitt i regionen Nouvelle-Aquitaine nära den atlantiska kusten. Floden Garonne delar upp Bordeaux i två huvudområden - den högra banken i öst, och den vänstra banken i väst.

Hur smakar vin från Bordeaux?

Alla viner från Bordeaux har karaktäristiska drag av ursprunget, som ofta är tydligare än druvornas karaktär. En cabernet sauvignon från Bordeaux har i allmänhet mer gemensamt med ett merlot-baserat vin från samma distrikt än med viner gjorda med cabernet sauvignon från andra delar av världen.

Hur smakar rött vin från Bordeaux?

Rött kvalitetsvin från Bordeaux smakar ofta stramt i sin ungdom och utvecklas med ålder. De vinerna är gjorda för att lagras, länge.

Hur smakar vitt vin från Bordeaux?

Vitt vin från Bordeaux gjort på druvsorten sauvignon blanc påminner ibland om de nässeldoftande vita på samma druvsort från Loiredalen. De vita som lagrats på ekfat, ofta från distriktet Pessac-Léognan, smakar däremot annorlunda. Lagringen på ekfat och ibland jäsningen på faten ger dem en tydligt kryddig ton. De vinerna är också bra att lagra.

Hur smakar dessertvin från Bordeaux?

Dessertvinet Sauternes kommer också från Bordeaux. Det är gjort på druvor av sorten Semillion som angripits av ett slags bra mögel, ädelröta eller botrytis, vilket gör att smakerna och sockerhalten i druvorna koncentreras. De vinerna smakar som torkad aprikos, honung och nötter. Typisk är även balansen mellan sött och syrligt. Till Sauternes äter man gärna gåslever eller roqueforteost.

Vilket är det bästa vinet från Bordeaux?

De finaste (och dyraste) vinerna från Bordeaux kommer från de stora slotten i Haut-Médoc på den vänstra stranden och på den högra stranden Saint-Émilion och Pomerol. De legendariska röda kompletteras av högkvalitativa vita viner, båda i den torra stilen, särskilt från Pessac-Léognan, till de söta botrytisangripna i Sauternes.

Vad är det för skillnad mellan Bordeaux och Bourgogne?

Få regioner kan konkurrera med Bordeaux när det gäller dess inverkan på vinvärlden. En av utmanarna är Bourgogne. Även det en vinregion i Frankrike, mer inåt i landet och norröver. Även här görs lagringsviner av hög kvalitet.

Rött vin från Bourgogne är generellt lättare i stilen än ett från Bordeaux. De har gemensamt att de ofta är strama och syrliga som unga och mycket bra att lagra.

Till skillnad från i Bordeaux gör man i Bourgogne rött vin på en druvsort - Pinot Noir.

De vita vinerna är mest kända under namnet Chablis och tillverkas av druvsorten Chardonnay.

Klimatet och jordmånen är även de annorlunda i de båda regionerna.

Finns det vitt vin från Bordeaux?

Ja, det gör det. Ofta är det vita viner på en blandning av druvsorterna Semillion och Sauvignon Blanc och, mer sällan, Muscadelle. Det finns även en liten andel vita viner på Sauvignon Gris. Den senaste tiden har vitt vin på Sauvignon Blanc från Bordeaux fått ett uppsving. De vinerna lagras och jäser ibland på ekfat vilket ger dem en särskild karaktär.

I regionen görs även en lite del mousserande vin och rosévin.

Vilken mat passar till vin från Bordeaux?

De mest kända röda strama vinerna från Bordeaux är riktiga matkompisar. Med sin syrliga bärighet och strama tanniner är det som att de står de och ropar efter en varm, krämig och mustig fransk gryta. De smakar även gott till klassisk svensk husmanskost och viltkött.

Gör man bara dyrt vin i Bordeaux?

Även om Bordeaux är världsberömt för sina många ”fine wines”, så utgör dessa endast runt fem procent av den totala produktionen. Utmaningen är att få ekonomi i resterande 95 procent av produktionen, något som visat sig svårt sedan andra länder och regioner lyckats bättre med yngre, fruktigare och billigare viner.

Finns det billigt vin i Bordeaux?

Det finns viner i de lägre prisklasserna även i Bordeaux. Det blir t.e.x. blir mer och mer vanligt att vinbönder gör vin i kooperativ. Ett kooperativ är producenter som gått samman med sina odlingar och skapar viner tillsammans på en gemensam plats. På så sätt får de ned produktionskostnaderna och kan erbjuda viner till ett marknadsmässigt pris. De står idag för cirka en fjärdedel av vinproduktionen i Bordeaux.

Det är lätt att tro att alla bordeauxviner är dyra men den största delen kommer inte från enskilda slott. De är blandningar av druvor från olika områden och framställs av stora vinfirmor, mestadels under den heltäckande AC Bordeaux.

De främsta slotten producerar dessutom ofta, utöver prestigevin med slottets namn, även ett enklare vin under ett annat namn där druvorna ofta är en andrasortering från yngre vinstockar.

Vad betyder Bordeaux?

Namnet Bordeaux kommer utav "au bord de l'eau" vilket betyder (fritt översatt) just "längs med vattnet".  Detta innebär; milda vintrar, varma somrar och långa soliga höstar.  Typiskt är annars hög luftfuktighet och tidvis mycket regn.  Variationerna är stora vilket ger stora skillnader mellan olika årgångar.

Vad menas med Château?

Château är franska för slott och syns ofta på etiketten på vinerna från bland annat Bordeaux. Vissa vingårdar har sitt slott men idag är château ofta ett varumärke snarare än en faktisk byggnad.  Det finns cirka 7000 slotts-egendomar i Bordeaux idag - färre än vad de brukade vara men större till ytan.

Bordeaux Prèmier Cru, Cru Bourgeois och Prèmier Cru Supérieur - vad är skillnaden?

• Premier Cru är den första och mest prestigefulla klassen av rött från Bordeaux. Fem vinslott kvalar in här: Lafite, Latour, Margaux, Haut-Brion och Mouton-Rothschild.
• Premier Cru Supérieur är den högsta klassen för dessertvin i Bordeaux. Här finns enbart ett vinslott:  Château d’Yquem.
• Cru Bourgeois rangordnar andra rödvinsproducerande slott i Médoc. Från och med 2020 används de tre klasserna Cru Bourgeois, Cru Bourgeois Superior och Cru Bourgeois Exceptionnelle. Klassificeringen gäller i fem år. 14 egendomar finns för närvarande i den högsta klassen, Cru Bourgeois Exceptionnelle.

Därunder finns även beteckningen Cru Artisan.

Det var under världsutställningen i Paris 1855 som den första klassificeringen av vin från Bordeaux ägde rum. I stort sett håller den än idag.

Vilka druvsorter är tillåtna i Bordeaux?

Blå: Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Petit Verdot, Malbec och Carménère
Gröna: Sauvignon Blanc, Sémillon, Muscadelle.
Andra godkända (men sällan använda): Sauvignon gris, Ugni blanc, Colombard, Merlot blanc, Ondenc och Mauzac

Varför är vin från Bordeaux så bra?

Odlingsförhållandena i Bordeaux är idealiska för vinframställning. Det är en viktig anledning till varför regionen producerar så många toppviner. 

Klimatet i Bordeaux

Vädret har stort inflytande på druvornas kvalitet och mognad.

Regionens långa, relativt varma somrar bidrar till ett fint klimat för vinodling. Klimatet är tempererat maritimt tack vare närheten till Atlanten och den varma Golfströmmen. Skyddande skogar längs kusten skyddar mot vindar och regn från Atlanten. Floderna Garonne och Dordogne delar in regionen i tre delar och minskar risken för vårfrost.  De skapar också ett bra klimat för utvecklingen av ädelrötan botrytis cinerea.

De svala och våta vårar och höstarna pareras genom odling av framförallt Merlot och Cabernet Sauvignon som är två druvsorter som knoppar, blommar och mognar vid olika tidpunkter, olika snabbt samt behöver olika mycket solljus.

Jordmånen i Bordeaux

Jordmånen i Bordeaux består av grusjord, sandsten och lera som ger bra dränering. De omgivande floderna bevattnar jorden vilket ger ett maritimt klimat. Somrarna är varma och regnrika medan vintrarna är svala.

Kvalitetsreglering

Regionen har även hårda regler kring druvor, odling och vinframställning som garanterar vinernas kvalitet.

Hur mycket vin framställs i Bordeaux?

Bordeauxregionen har cirka 111 000 hektar vinodlingar och årsproduktionen är ungefär 650 miljoner flaskor.

Bordeauxs historia

Allt började med romarna som gjorde Saint-Emilion till sitt centrum för vinframställning. De gav det som vi idag kallar för Bordeaux namnet Burdigala.
Bordeaux hamnade sedan under engelskt styre från mitten av 1100-talet genom ett giftermål mellan Henrik den andra och en hertiginna från området. Staden blev snabbt en viktig handelsplats och lika snabbt utvecklade engelsmännen en smak för röd bordeaux.

När man på 1600-talet fick ordning på träskmarkerna i området Medoc - tack vare dikning och kanalbygge - växte större vingårdar fram. Det var den än idag välkända vingården Chateaux Margeaux som för först att röna stora framgångar. Vips blev det trendigt att bygga sig ett litet slott i träskmarken och resten är historia.

Vad krävs för att få kalla ett vin Bordeaux?

Vinslotten i Bordeaux måste följa särskilda regler för att få använda regionsbeteckningen Bordeaux. Det är en smärre vetenskap, där viner delas in i klassificeringar, beroende på var i Bordeaux druvorna odlas och hur hög kvalitet vinet har.

Det finns åtta standardklassificeringar inom departementet Gironde i regionen Bordeaux för producenter som tillverkar vin, som inte understiger en viss kvalitet, men som heller inte görs på druvor från någon av de högre klassificerade appellationerna.

Standardklassificeringar i Bordeaux:

• Bordeaux AOC – Rött vin, som omfattar nästan en tredjedel av allt vin som produceras i Bordeaux
• Bordeaux Sec AOC – Vitt vin som är torrt och får inte överskrida 4g/l i sockermängd
• Bordeaux Molleux AOC – Vitt vin som har mer än 4g/l socker.
• Bordeaux Rosé AOC – Precis som namnet antyder, så är detta en klassificering för roséviner från Bordeaux
• Bordeaux Clairet AOC – Är ett mellanting mellan ett rött vin och rosé. Notera att namnet lätt blandas ihop med det brittiska ordet Claret, som enbart avser ett rött vin från Bordeaux
• Crémant-de-Bordeaux AOC – Ett mousserande vin, gjort enligt Champagnemetoden, men gjort enbart på druvor som är godkända i Bordeaux. Finns även som rosé
• Vin de Pays de l'Atlantique – Ett vin som inte är gjort på de traditionellt tillåtna druvorna i Bordeaux, i synnerhet Chardonnay och Syrah.

Vänstra Banken i Bordeaux: 

Klassificeringar från vänstra sidan av floden Gironde (left bank). Bland de blå druvorna domineras odlingarna här av Cabernet Sauvignon och en traditionell högkvalitativ röd Bordeaux består av ca 70% Cabernet Sauvignon, 15% Cabernet Franc and 15% Merlot.

• Médoc
• Médoc AOC
• Haut-Médoc AOC
• St-Estèphe AOC
• Pauillac AOC
• Saint-Julien AOC
• Listrac-Médoc AOC
• Moulis-en-Médoc AOC
• Margeaux AOC
• Graves AOC
• Pessac-Léognan AOC
• Cérons AOC
• Sauternes AOC
• Barsac AOC

Högra banken i Bordeaux: 

Klassificeringar från den högra sidan av floden Gironde (right bank). Bland de blå druvorna domineras odlingarna här av Merlot och en traditionell högkvalitativ röd Bordeaux är en blandning av ca 70% Merlot, 15% Cabernet Franc and 15% Cabernet Sauvignon.

• Libournais AOC
• Pomerol AOC
• Saint-Émilion AOC
• Bourg and Blaye
• Blayais-Bourgeais
• Côtes-de-Bourg

Entre-Deux-Mers:

• Entre-Deux-Mers AOC
• Graves de Vayres AOC
• Premières Côtes de Bordeaux AOC 
• Cadillac AOC
• Loupiac AOC
• Sainte-Croix-du-Mont AOC
• Bordeaux-Haut-Benauge AOC
• Entre-Deux-Mers Haut-Benauge AOC
• Côtes-de-Bordeaux-Saint-Macaire AOC
• Sainte-Foy-Bordeaux AOC

Vinlagar i Bordeaux

Det finns sammanlagt 60 appellationer i Bordeaux – dessa kan delas in i tre nivåer.

Allmän regional AC omfattar viner som kan produceras överallt inom Bordeaux, här främst AC Bordeaux, som med något högre alkoholhalt, lägre uttag och längre lagring befordras till AC Bordeaux Supérieur. 40 procent av allt rött och 60 procent av allt vitt vin som säljs är klassat som AC Bordeaux.

Specifik regional AC är nästa steg – till exempel Entre-Deux-Mers och Haut-Médoc.

Kommun- eller byappellation är den högsta nivån och inkluderar de sex berömda byarna i Haut-Médoc, Pessac-Léognan i Graves samt Sauternes och Barsac.