Vilket vin är bäst?

Vin skapar känslor, och då menar vi inte bara av berusning, utan om tycke och smak. Det är något som kan upplevas, skapa nya relationer till någon som delar dina tankar med eller som motsätter dem. Vin är i allra högsta grad en produkt med en enorm förmåga att väcka intresse.

Bredda din smak-repertoar

Vad du, jag eller någon annan anser vara det godaste och bästa vinet lär antagligen skilja sig något åt, både vad avser druva, distrikt och smak. Vad som däremot oftast stämmer är att man kan hitta sina favoritviner inom en eller flera genre och när man vet inom vilken, brukar det bli till en ögonöppnare.

Helt plötsligt finns en hel uppsjö viner inom samma smakspektra! Genom att veta vilka egenskaper vi uppskattar i ett vin, kommer detta tillåta oss att bredda våra smakpreferenser.

Smakklockor

Nedan förklarar vi våra “smakklockor” och hoppas att det kan ge inspiration till att bredda vin-repertoaren:

Vitt:

• Frisk och Fruktigt - Viner med frisk syra, lätt kropp och med aromer som stenfrukt, mineraler och citrus. Exempel på friska och fruktiga viner är bland annat Chablis och Albariño. Dessa viner är allt som oftast ståltankslagrade.

• Druvigt och blommigt - Viner vars egenskaper är påtagligt aromatiska och “parfymerade” med aromer som rosor och tropisk frukt, de brukar ofta ha en lätt restsötma samt ha medelhög syra. De kan även vara lite peppriga och ha en något fylligare kropp jämfört mot friska och fruktiga viner. Exempel på druvor som ger druviga och blommiga viner är Gewurztraminer och Pinot Gris.

• Fylligt och smakrikt - Fylliga vita viner brukar ha aromer som, gul frukt, gul citrus och vit floralitet. Vid mognad brukar nötiga toner framträda. Vidare till vanilj, gräddkola och ibland även kokos, dessa aromer kommer från lagring. Fylligheten kommer allt som oftast av att vinmakaren givit vinet en så kallad  battonage (vilket innebär omrörning av jästen i jäskaret). Vanliga druvor som får denna behandling och fyllighet är framförallt Chardonnay. För att vinet ska få kokos-toner brukar de ha fått åldras på amerikanska ekfat. 

Rött:

• Kryddigt och mustigt - Kryddiga och mustiga viner brukar ha aromer av mörka och röda bär, vara fylliga, samt ha en kryddighet från alkohol, ekfat och från druvans naturliga aromer. Vanliga druvor med dessa egenskaper är Nebbiolo, Cabernet Sauvignon, Syrah och Malbec.

• Fruktigt och smakrikt - Fruktiga och smakrika viner med utpräglad fruktsötma. De brukar ha en medel- till fyllig kropp, inga- till medelkraftiga tanniner, smakaromer som blåa och röda bär med fokus på solmognad, ofta med vanilj och eller kokosaromer från ekfat. Vanliga druvor som är fruktiga och smakrika är Merlot, Zinfandel och Barbera.

• Stramt och nyanserat - Strama och nyanserade viner behöver luft, efter en tid i karaff brukar aromer som sval och kartiga röda bär framträda, vidare till floralitet, tjära och chark som även det är vanliga beskrivningar. Tanninstruktur går från kraftfulla- till lätta, mycket beroende på ålder. Dessa viner brukar ha fått ligga länge och lagras i gamla eller nya ekfat innan de släpps ut på marknaden och det brukar även med fördel kunna lagras vidare länge. Vanliga druvor som blir till viner som är strama och nyanserade är Nebbiolo (främst från Barolo och Barbaresco),  de bästa exemplar av Syrah (exempelvis från norra Rhone) samt Brunello Di Montalcino.

• Mjukt och bärigt - Mjuka och bäriga viner är allt som oftas ljusa i färgen, rödbäriga och friska i smaken och utan tanninstruktur. Vanliga druvor för dessa viner är blanda annat Gamay, Pinot Noir och Saint Laurent.