Vad säger etiketten om ett vin?

När du lärt dig läsa etiketten kommer du till slut förstå vad som kan förväntas av ett vin. Detta gör att när du lärt dig förstå information har du också alla medel för att bli proffs på att köpa bra viner som faller just dig i smaken.

Det som står angivet på flaskan är exempelvis; druvsort/sorter, producent, alkoholhalt, årgång, kvalitetsmärkningar, etiska märkningar (som eko/bio), vart vinet är buteljerat, mm.
En liten förhållningsregel är att producenter från Nya världen gärna delar med sig av druvor/ druvblandningar, vem producenten är samt alkoholhalt och detta står väldigt synligt.
I Gamla världen kan det tyckas att dem är mer benägna att vara mer “hemliga” vad beträffar vissa av dessa bitar, vilket inte alls stämmer. I Gamla världen (vilket gäller Frankrike i synnerhet) anser man istället att vissa komponenter är mer viktiga än andra som till exempel, vinets ursprung och växtplats vilket är en väldigt viktig komponent då det skvallrar om vinets “terroir” vilket är det som sätter prägel på vinets smak.

Något som är mer viktigt för Gamla världens viner än någon annanstans i världen är årgången. Detta på grund av vädret, med nederbörd som regn, hagel, frost och snö som påverkar vinet, det gäller även antalet soltimmar som druvorna får vilket också är olika år för år. Dessa komponenter påverkar såklart slutresultatet på det färdiga vinet. Minskad skörd på grund av svårt väderföhållande ger en högre prislapp. Vissa årgångar klarar också olika tids lagring på grund av de ovan nämnda väderförhållanden. Därför kan det vara bra att läsa på om specifika årgångar i olika områden och speciellt när prislappen på vinet är högt.

Etiska märkningar som anges på etiketten

För franska viner är deras ekologiska certifikatmärkningar den lilla gröna rutan som det står AB på vilket bedyrar att de uppfyller alla krav för ekologisk odling.

Italienska viner är det ICEA- märkningen som bedyrar ekologisk odling.

Svenska viner har KRAV-märkning.

Övriga Europa har EKO-emblem.

Är vinet biodynamiskt certifierat så är det samma märkning i hela Europa och då har etiketten den lilla gröna rutan där det står Demeter. Alternativt ett grönt löv när vinet kommer från Frankrike.

Några vanliga viner och dess betydelse

Exempel 1:

Står det Bourgogne utskrivet och ingen druva angiven på flaskan samt att vinet är rött så är det uteslutande Pinot Noir.
Är vinet istället vitt och det endast står Bourgogne så är det en Chardonnay. Om det inte står mer angivet, som till exempel ett distrikt, så är det en generisk Bourgogne som kan komma från hela distriktet Bourgogne. Dessa viner brukar ha en lägre prislapp än de viner med bynamn utskrivet och du kan göra bra fynd om det är en bra producent som står bakom vinet.

Står det i stället ett bynamn som till exempel Montrachet, då måste vinet komma från just den byn. Finns det ytterligare information utskrivet på flaskan, till exempel Batard-Montrachet, så vet du att vinet är en Grand Cru och kommer från just Batard-Montrachet. Dessa viner har alltid en en hög prislapp och är man beredd att lägga dessa pengar så är det väldigt viktigt att veta vem producenten bakom vinet är (detta står då också utskrivet på flaskan). Samma sak med Chablis-vin. Där vet du med säkerhet att det är den gröna druvan Chardonnay i flaskan (eftersom det är den tillåtna druvan i Chablis).

Ett tips är att alltid läsa på om producenten innan man spenderar pengar för att inte riskera att köpa grisen i säcken. Det är lätt att bli förförd av att det står just Grand Cru på etiketten.

Exempel 2:

Står det Côtes du Rhône på flaskan kan vinet komma från hela Rhône-dalens vindistrikt. Dessa viner går att hitta i bra kvalitet men till en human prislapp.

Står det istället en specifik by angiven till exempel Hermitage då vet du att druvan i vinet är Syrah och kommer ifrån Norra Rhône där det uteslutande är den blå druvan Syrah som är tillåten.

Står det istället Châteauneuf-Du-Pape då vet du att det kommer från just den byn som ligger i södra Rhônedalen. Där är hela 18 olika druvsorter tillåtna och det säger inte så mycket om vinet därför bör man läsa på om den specifika producenten (dock är det Grenache som är huvuddruvan i den södra delen av dalen).

Exempel 3:

Kvalitetsdistriktet Barolo ligger i Piemonte i Italien. Där skriver Italienarna inte heller ut druvan i vinet utan man ska veta att det alltid bara är Nebbiolo.
Samma sak är det med Barbaresco.  Det finns såklart många fler av dessa exempel i världen men detta var några att börja med.

Några olika kvalitetsmärkningar på flaskan

Italien har DOC som den näst högsta klassen och DOCG som är den högsta. Detta står angivet på foliet på flaskans hals, DOCG- klassificeringen är endast 74 distrikt som får bära. Varför man har dessa kvalitetsmärkningar är för att inte bli ihopblandade med det generiska Vino da tavola.

Frankrikes generiska märkning är AOP och AOC står för den högsta kvalitet, AOC utgör ca 40 % av den totala produktionen i landet. AOC- märknigen berättar om den totala tillåtna mängd druvor per skördeuttag, samt att vinerna med märkningen måste komma från ett specifikt angivet område och vinet får endast bestå av det specifika områdets tillåtna druvsort/ sorter. En garanti på att vinet ifråga kommer smaka precis som det gör från just det angivna distriktet. Alltså en vitktig information på etiketten.

Spanien har sitt DO vilket motsvarar Frankrikes AOC samt Italiens DOC.

USA har sin kvalitetsmärkning uppdelad i något som kallas AVA vilket innebär att 80 % av druvmaterialet måste komma från specifikt angivet område. Dessa AVA kan även delas upp i mindre AVA vilket indikerar ett lägre skördeuttag samt högre krav på druvmaterial. Men enkelt förklarat så om ett vin har en AVA-märkning så vet du att du köper ett vin från just det angivna område och att det garanterat håller en högre kvalitet.