Spanskt vin

Tävlingen om världens största odlingsareal av vin, den vinner Spanien. Här odlas det nämligen vinrankor på dryga miljonen hektar. Trots det kommer de endast trea (efter Frankrike och Italien) i tävlingen om vilket land i världen som producerar mest vin. 

Spanskt kvalitetsvin på framfart

Anledningen till att man inte gör mer vin i Spanien är dels att många av vinodlingarna är glest planterade, dels på grund av det heta klimat och bristen på regn i stora delar av landet. Sedan 1996 är dock konstbevattning tillåten i Spanien och detta har lett till att vingårdar, som tidigare varit nästintill omöjliga för en del vinbönder att hantera, nu kan skapa kvalitetsviner. Tidigare hade druvorna inte kunnat nå den fulla mognadsgrad som önskats på grund av torkan. Men nu, med bevattning och moderniserade tekniker i vingårdarna, ser läget annorlunda ut.

Spanskt vin - en 5000-årig historia 

Man tros ha bedrivit vinodling i Spanien redan år 3000 före Kristus på den Iberiska halvön.  Ii Jerez planterades de första vinrankorna cirka år 1000 före Kristus av fenicierna. Men det var romarna som utvecklade odlingstekniken vidare. År 711 tog morerna över odlingarna trots att deras religion förbjöd alkohol.

Fransoser och vinlöss i Rioja

Inte förens på 1800-talet satte produktionen av kvalitetsviner igång i Spanien. Då främst i Rioja och Navarra. Dit kom nämligen vinmakare från Bordeaux (eftersom deras vingårdar förstörts av det skadedjur som går under namnet "vinlusen" som förstörde en stor del av Europas vinodlingar under 1800-talet) och utvecklade de spanska vinmakningsteknikerna. Dock dröjde det inte länge innan vinlusen följde efter till Rioja. Utvecklingen stannade av och det skulle inte komma igång igen förrän efter andra världskrigets slut. På 1970-talet ökade medvetenheten och kunskapen drastiskt i Spanien. Idaggörs högkvalitativa viner  i stora delar av landet.

Vilka är de mest kända vinerna från Spanien?

De främsta viindistrikten som de flesta känner till är Rioja och Ribera del Duero. Här är det viner gjorda på druvsorten tempranillo som fått mest tid i rampljuset. Det bubbliga cava från Katalonien har gått få förbi som Spaniens svar på champagne. Samma gäller det historiska starkvinet Sherry som finns i olika stilar - från sött till snustorrt.

Kända viner från Spanien görs dock idag i flera områden. Några av de platser som den senaste tiden gjort sig hörda för sin fina kvalitet på vinet är: Priorat, Montsant, Somontano, Toro, Bierzo och Rías Baixas. 

Spaniens mest kända vindistrikt:

• Rias Baixas
• Rioja 
• Navarra
• Ribera del Duero
• Toro
• Bierzo
• Penedès
• Priorat
• Montsant
• Castilla- La Mancha

Hur smakar spanskt vin?

Spanskt vin kan vara alltifrån elegant vitt till fylligt och smakrikt rött vin. Det kommer även i form av bubbel såsom cava. Därför är det svårt att ge ett direkt svar på den frågan. 

Vilka druvsorter odlas i Spanien?

De mest odlade druvosorterna i Spanien är den gröna airén (som även är den mest odlade gröna druvsorten i världen). Och, för de blå, tempranillo, bobal och garnacha. Det finns dock ett stort antal andra druvsorter som odlas i Spanien (enligt vissa cirka 600 olika). Vissa endast lokalt, andra på lite större ytor. Men endast ett tjugotal svarar för närmare 80 procent av vingårdsarealen.

Airén

Det är den mest odlade gröna druvan i världen, ändå odlas airen endast i Spanien. Den trivs i landets centrala delar och i Jerez där den främst används till att göra brandy. 

Macabeo

Även den en grön druvsort. Den kallas också för viura. Trivs i norra Spanien. Macabeo är den viktigaste gröna druvan i Rioja men är även en del av den blend som (tillsammans med parellada och xarel-lo) i Katalonien blir till cava.

Albarino & Godello

Trivs i Galicien.

Verdejo

Odlas främst i Rueda

Palomino

Hör hemma i Jerez. 

Garnacha och cariñena

Garnacha, mer känd som grenache, ger smakrika och robusta viner med relativt hög alkoholhalt. Liksom garnacha trivs cariñena (carnignan) i varmt klimat och har de senaste årtiondena avslöjat sin kvalitet genom att producera en del av Spaniens främsta viner från gamla stockar, ofta i sällskap med just garnacha.

Tempranillo

När man tänker på ett rött spanskt vin, tänker man oftast på tempranillo. Den trivs i områden som inte är allför soliga, torra och varma. Då har den nämligen en tendens att snabbt bli övermogen.

Monastrell

I Frankrike kallas den mourvédre men i sydöstra Spanien tar den sig namnet monastrell. I Bierzo kallas den mencia och i Rioja går den under sitt alter ego graciano. 

Bobal

Bobal tycker om klimatet i Alicante, Valencia och Utiel-Requena. Det är en druvsort som används mycket i produktionen av bulkvin, men inte bara. Vinerna blir ofta mörka i färgen, fylliga men utan att tappa den friska syrligheten. 

Internationella druvsorter såsom till exempel chardonnay, cabernet sauvignon och merlot blir även de mer och mer vanliga i Spanien. 

Spansk vinodling - soligt och varmt klimat

Vinrankor tycker inte om när det är för varmt. Som tur är odlas en stor del av druvorna i skydd av bergen och på högre höjder. På så sätt mognar de under stora temperaturvariationer mellan dag och natt. Något som alla vinodlare pratar om, som det viktigaste för att få till en bra smakkoncentration i druvjuicen. Regnmängden varierar från 450 millimenter per år i Rioja till 1 500 millimeter per år längs den baskiska kusten.

Atlanten i norr och nordväst gör att det regnar mycket samt att somrarna blir svala och vintrarna milda. I söder och öster påverkas klimatet av Medelhavet med långa, varma somrar och milda vintrar. Torka är ett problem i vissa områden, men konstbevattning är tillåten. 

Tre jordmåner för vinodling i Spanien

Jordmånen i Spanien kan delas in i tre olika typer:

• Granit i nordväst
• Skiffer i nordöst
• Kalksten i större delen av övriga Spanien.

Vinlagstiftning och klassificeringar i Spanien

Man kan säga att de spanska vinerna delas in i två nivåer - kvalitetsvin och bordsvin.

Vinos de Pago

Vingårdsbeteckning för vinfält som utmärker sig extra på grund av plats och jordmån - det som på vinspråk går under namnet terroir. Viner vars karaktär speglar platsen där druvorna växer. 

Vinos de Denominación de Origen Calificada – DOC

Den här klassen omfattar regioner eller distrikt som under en längre tid utmärkt sig för sin höga kvalitet. Kraven är generellt hårdare än för DO (se nedan). Det finns för närvarande endast två DOC: Rioja och Priorat. 

Vinos de Denominación de Origen – DO

Ett DO i Spanien är ett av cirka 100 tydligt avgränsade områden. Varje område har specifika krav på, bland annat, druvsorter, avkastning, vinifiering och lagring. Varje DO kontrolleras av ett lokalt organ, Consejo Regulador, som ser till att reglerna följs. DO är den största kategorin för spanska kvalitetsviner.

Vinos de Calidad con Indicación Geográfica – VCIG

En kvalitetsklass som skapats för att möjliggöra användandet av nya tekniker och druvor som av tradition odlats inom ett område. Viner vars kvalitet, rykte eller karaktäristik hänger samman med den geografiska miljön. Även den mänskliga faktorn spelar roll. Det avser produktionen av druvorna samt framställningen och lagringen av vinet.

Vinos de la Tierra – VT

Vinos de la tierra innefattar cirka 40 områden vars producenter enats om vissa gemensamma normer. Ofta siktar dessa områden mot att så småningom bli upphöjda till DO.

Vino

Tidigare Vino de mesa, (VdM). Enkla bordsviner från oklassificerade områden eller blandningar från flera områden. 

Joven eller crianza, vad betyder det?

Lagringstiden för vinet är viktig i Spanien. Tanken är att kunden inte ska behöva lagra vinet själv utan att det är drickfärdigt när det släpps på marknaden. Det här är några vanliga kvalitetsbeteckningar för spanskt vin som har att göramed lagringstiden:

• Vino noble, minimum 18 månader i ekfat om max 600 liter eller i flaska.
• Vino joven, ingen lagring krävs för vare sig rött, vitt eller rosé. Vinet släpps till försäljning året efter skörd.
• Vino añejo, minimum 24 månader i ekfat om max 600 liter eller i flaska.
• Vino viejo, minimum 36 månaders lagring som ger vinet en oxiderad karaktär.

Kvalitetsviner kan, utöver de ovan nämnda, använda sig av följande klassificeringar:

• Vino de crianza, inimum 24 månader, varav minst 6 månader i ekfat om max 330 liter, för vita viner och roséviner gäller minst 18 månaders lagring i flaska eller fat.
• Reserva, minimum 36 månader, varav minst 12 månader i ekfat om max 330 liter, för vita viner och roséviner gäller minst 18 månaders lagring, varav 6 månader i fat.
• Gran reserva, minimum 60 månader, varav minst 18 månader i ekfat, för vita viner och roséviner gäller minst 48 månaders lagring, varav 12 månader i fat.

Tuffa tider för spanskt vin under Francos styre

Inbördeskrig och diktatorn Francos styre gjorde det tufft för Spanien under stora delar av 1900-talet. På 60-talet började det att gå lite bättre igen. Först med att sherry blev på modet igen och sedan återupptäcktes Rioja. Med diktaturens fall förbättrades ekonomin och den inhemska efterfrågan på kvalitetsvin steg.

Det glada 90-talet blev gyllene för Spaniens vinodlare

I och med inträdet i Europeiska Gemenskapen 1986 fick även de fattigare regionerna i Spanien välkomna investeringar. Sedan 1990-talet har den spanska vinnäringen befunnit sig i snabb och dynamisk omvandling.