Champagne Premier Cru

Trots att klassificeringen Grand Cru och Premier Cru blev införda i syfte att fastställa kvalitet på champagne råder det idag delade uppfattningar om huruvida systemet fortfarande är relevant. Den främsta anledningen till det beror på att det är kommuner som är graderade istället för vingårdar och platser.

Échelle des Crus

För att garantera kvaliteten på champagne och även priset på druvorna införde odlarna och producenterna i början av 1900-talet ett klassificeringssystem som heter Échelle des Crus. Numera är det baserat på jordmån, mikroklimat, soltillgång, odlingens lutning och vindförhållanden. Druvsorter och vinstockarnas ålder har också betydelse.

När systemet blev infört var det emellertid avståndet mellan odlare och producent som var det viktigaste. Anledningen var att druvornas färskhet ansågs ha betydelse för kvaliteten. Således fick kommuner med kort avstånd till champagneproducenterna en högre beteckning.

Klassificeringen blev definierad som en procentuell skala för att fastställa druvornas pris i förhållande till det årliga baspriset. Variationen låg mellan 80 till 100 procent av marknadspriset. De 17 kommuner som har beteckningen Grand Cru fick 100 procent medan de 44 som är klassade Premier Cru fick 90 till 99 procent. Odlare i övriga kommuner fick minst 80 procent.

Ett hundraårigt system

Argumentet för att klassificeringen saknar relevans idag är att Échelle des Crus inte tar hänsyn till aktuella förhållanden. Förändringar i klimat och nya odlingstekniker påverkar inte omständigheterna för den enskilda odlaren. En vingård som producerar fantastiska druvor men råkar ligga utanför en kommun med beteckningen Grand Cru eller Premier Cru har nämligen ingen möjlighet att uppnå den högre klassificeringen.